Fördragskonform tolkning av MR-traktat1 hänvisning
Rättsfall
NJA 1984 s. 903
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
NJA 1984 s. 903
BibTeX
@misc{nja-1984-s-903,
author = {{Högsta domstolen}},
title = {{NJA 1984 s. 903}},
year = {1984},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
8 hänvisningar i 3 artiklar · 8 stycken/fotnoter
Villkor för utlämning5 hänvisningar
- Se angående NJA 1984 s. 903 även avsnittet 2.9.3.4 angående utevarodomar. Utläm ning beviljades inte i ärendet med hänsyn till att den eftersökte individen inte fått del av brottsanklagelsema utan fått vetskap om domen först sedan denna vunnit laga kraft. Ute varodomen ansågs strida mot grunderna för vår svenska rättsordning.
- Se t.ex. NJA 1982 s. 520, NJA 1984 s. 903, NJA 1986 s. 262, NJA 1987 s. 825, NJA 1989 s. 498, NJA 1990 s. 492, NJA 1992 s. 621 och NJA 1993 s. 760 samt avsnitt 2.8.3.2 där rättsfallen behandlas.
- NJA 1984 s. 903. USA begärde att en kanadensisk medborgare skulle ut lämnas eftersom denne var misstänkt för grov varusmuggling avseende narkotika och grovt narkotikabrott. Mannen skulle tillsammans med sina kumpaner i USA ha importerat och distribuerat cirka 47 ton haschisch under tiden från och med eller i juni 1980 och kontinuerligt därefter fram till dagen för åtal den 17 januari 1984. Den eftersökte mannen gjorde bl.a. gällande att en utlämning skulle vara uppenbart oförenlig med humani tetens krav. Till grund härför åberopade han sin långa vistelse i Sverige, anknytningen hit genom sin svenska hustru och deras tre barn och att han även i framtiden hade för avsikt att bo i Sverige. Av ärendet framgår inte under hur lång tid mannen vistats i Sverige. HD ansåg inte att hinder mot utlämning med hänsyn till humanitära skäl förelåg. NJA 1986 s. 262. Turkiet begärde utlämning av en turkisk medborgare som var dömd för mord till 20 års fängelse. Personen i fråga hade kommit till Sverige 1979 och hade sedan dess varit bosatt i landet. Hans turkiska hustru kom till Sverige under sommaren 1985. Makamas barn befann sig alltjämt i Turkiet eftersom de inte erhållit tillstånd att lämna landet. Den turkiska hustrun väntade återigen barn med mannen i fråga. Under sin tid i Sverige hade mannen lärt känna en svensk kvinna med vilken han fått två bam. Han umgicks dagligen med dessa barn. HD ansåg att vad man nen anfört om sin anknytning till Sverige inte var så tungt vägande att ut lämning, med beaktande också av gärningens art och Turkiets intresse, kunde anses vara uppenbart oförenligt med humanitetens krav. NJA 1989 s. 498. USA begärde att en chilensk medborgare skulle utläm nas. Mannen var misstänkt för narkotikabrott, närmare bestämt innehav och försäljning av kokain vid tre tillfällen under maj-juni 1987. Mäng den kokain vid de tre tillfällena var 3,55 gram, 28,4 gram respektive 142 gram. Mannen anförde att en utlämning skulle strida mot humanitetens krav och anförde angående sin anknytning till Sverige att han kommit hit i december 1987. Sedan november 1988 sammanlevde han i riket med en chilensk kvinna med vilken han gift sig i juli 1989. Kvinnan hade sedan tidigare sex bam. Dessa betraktade numera mannen som sin far. Två av barnen förklarade i ett brev ställt till domstolen att de hade för avsikt att ta livet av sig om styvfadern utlämnades. HD ansåg att omständigheterna inte var sådana att en utlämning kunde anses vara uppenbart oförenlig med humanitetens krav. NJA 1990 s. 492. Tyskland begärde en libanesisk medborgare utlämnad. Mannen var misstänkt för ett stort antal förfalskningsbrott begångna i
Facklig föreningsfrihet som mänsklig rättighet2 hänvisningar
- SOU 1974:100 s. 44-45, SOU 1993:40 s. 15, AD 1972 nr 5, NJA 1973:423, RÅ 1974:121, NJA 1981:1205, NJA 1984 s. 903.
- NJA 1945 s. 290 NJA 1946 s. 83 NJA 1956 s. 554 NJA 1973 s. 341 NJA 1973 s. 423 NJA 1974 s. 36 NJA 1977 s. 129 NJA 1981 s. 1205 NJA 1984 s. 903 NJA 1988 s. 572 NJA 1990 s. 687 NJA 1991 s. 188 NJA 1993 s. 109 NJA 1993 s. 111 NJA 1998 s. 293