Rättsfall

NJA 1983 s. 639

Citera

NJA 1983 s. 639

BibTeX

@misc{nja-1983-s-639,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 1983 s. 639}},
  year         = {1983},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

2 hänvisningar i 2 artiklar · 2 stycken/fotnoter

Svensk och EU-domstolens rättspraxis i internationell privat- och processrätt 2019–20201 hänvisning

Michael Bogdan · SvJT 2021 s. 939–987 · 1 ställe

HD-beslutet NJA 2020 s. 929 rör svensk domstols möjligheter att häva faderskap när den i folkbokföringen antecknade mannens identitet inte är helt klarlagd. Modern i målet gifte sig 2003 i Somalia. Hon lämnade ensam landet 2007 och efter att under en period varit bosatt i Italien kom 2012 till Sverige tillsammans med en dotter som var född i Italien och vars fader var en man som hon haft ett förhållande med där. Eftersom hon i samband med ankomsten till Sverige registrerades i folkbokföringen som alltjämt gift med den man som hon gift sig med 2003 antecknades denne dock som fader till barnet. Barnet yrkade i svensk domstol att detta faderskap skulle hävas. Problemet var att folkbokföringens uppgifter om svaranden var så knapphändiga att det var svårt att fastställa vem domen skulle avse. En brist i detta avseende innebär i princip ett rättegångshinder som leder till att talan avvisas. HD påpekade dock att anteckningen i folkbokföringen grundats på Skatteverkets bedömning att det förelåg en sådan faderskapspresumtion som avses i 2 § lagen (1985:367) om internationella faderskapsfrågor. En sådan anteckning bör normalt äga vitsord, även om den kan komma att ifrågasättas. Uppgifternas knapphändighet bör inte vara något hinder mot en talan om hävande av faderskapet. Barnet skulle i annat fall berövas möjligheten att överhuvudtaget föra sådan talan i allmän domstol, vilket skulle framstå som stötande. — Jfr i tidigare rättspraxis NJA 1983 s. 639 och 2017 s. 430.Föräldraskap, vårdnad och underhåll · p. 8 · s. 949

Svensk rättspraxis1 hänvisning

Lennart Pålsson · SvJT 2001 s. 770–804 · 1 ställe

HD:s beslut innebär tydligen att ett lagvalsavtal kan registreras endast om det ingår som en del av innehållet i ett ”riktigt” äktenskapsförord. Vad föredragande statsrådet uttalat i förarbetena till LIMF om att många makar sannolikt kommer att använda sig av ett äktenskapsförord för sina lagvalsavtal (prop. 1989/90:87 s. 41) synes såtillvida vara överspelat. 3.4 Föräldrar och barn 3.4.1 Faderskapsfrågor I RH 2000:55 (Svea HovR) fördes en faderskapstalan som inte synes ha gett upphov till några internationellt privaträttsliga problem i striktare mening. Av allt att döma hade barnet nämligen hemvist i Sverige, varför svensk domstol var behörig och svensk lag tillämplig enligt 4 och 5 §§ IFL. Problemet var i stället huruvida den som far uppgivne mannen var identifierad med tillräcklig säkerhet för att kunna förklaras vara far till barnet. Härom lämnade barnets mor under sanningsförsäkran vissa uppgifter, bl.a. att mannen sagt att han hette Mohammed H och var född och uppvuxen i Somalia samt hade bott i London i flera år, uppgifter som i någon mån vann stöd av skriftlig bevisning. HovR fann sig därför kunna besvara den ställda frågan jakande och förklarade mannen vara far till barnet. — Om problem av det slag som förelåg här se från tidigare rättspraxis SvJT 1979 rf s. 49 och NJA 1983 s. 639, jfr Pålsson 1986 s. 85–86.Person- och familjerätt · p. 13 · s. 775