Svensk rättspraxis2 hänvisningar
- Med dessa principiella uttalanden som utgångspunkt övergick Högsta domstolen till att i konkret hänseende ta ställning till ersättningsyrkandena i de båda fallen. I det första fallet (I) konstaterades att Trafikverkets yrkat ersättning för kostnader för reparation av broarna och inte för de skyddsåtgärder som verket vidtog i anslutning till olyckan och att verket därför skulle anses berättigat till trafikskadeersättning för den sakskada som uppkommit. I det andra fallet (II) uttalas att inte heller Mariestads kommuns åtgärd för att ersätta det skadade vägmärket kunde anses utgöra en skyddsåtgärd. Härtill fogades att detta gäller oavsett vilket syfte eller funktion det enskilda vägmärket haft. Även Mariestads kommun skulle därför enligt Högsta domstolens uppfattning anses berättigad till trafikskadeersättning för den sakskada som uppkommit. 3.3 Jämkning av trafikskadeersättning Ett flertal rättsfall gäller jämkning av trafikskadeersättning med stöd av 12 § TSL. Samtliga dessa fall tar sikte på ersättning för personskada och således på de jämkningsförutsättningar som stadgas i den nämnda bestämmelsens första stycke. 3.3.1 Uppsåtlig eller grovt vårdslös medverkan NJA 1983 s. 522 I och II gällde två olika fall i vilka två olika personer kastat sig framför lastbilar, blivit påkörda och åsamkats svåra skador. Huvudfrågan i de båda fallen gällde huruvida den skadelidande kunde anses ha gjort sig skyldig till sådant uppsåt eller sådan grov vårdslöshet som enligt 12 § första stycket TSL krävs för att trafikskadeersättning avseende personskada skall jämkas.
- Högsta domstolen NJA 1950 s. 610 3.2 NJA 1981 s. 920 3.3.3 NJA 1981 s. 1205 1.4 NJA 1982 s. 106 3 NJA 1982 s. 390 2.8.1 NJA 1982 s. 668 3 NJA 1983 s. 496 3.5.2 NJA 1983 s. 522 I och II 3.3.1 NJA 1983 s. 725 1.4; 2.8.1 NJA 1984 s. 229 1.4 NJA 1984 s. 501 I och II 1.6.1.1 NJA 1984 s. 747 1.7.3 NJA 1984 s. 829 2.4 NJA 1985 s. 309 3 NJA 1985 s. 673 3.6.3 NJA 1985 s. 843 3 NJA 1986 s. 3 1.6.1.1 NJA 1986 s. 358 1.6.1.1 NJA 1986 s. 470 1.6.2; 1.6.3 NJA 1986 s. 659 1.2.2.1 NJA 1986 s. 758 3.6.1 NJA 1987 s. 383 2.1 NJA 1987 s. 749 3 NJA 1987 s. 835 1.2.2.1 NJA 1987 s. 982 2.2 NJA 1988 s. 221 3.1 NJA 1988 s. 408 1.2.2.1; 1.2.2.2; 1.2.2.5; 1.2.2.6 NJA 1989 s. 251 3 NJA 1989 s. 346 1.2.2.1; 1.2.2.2; 1.4 NJA 1990 s. 93 1.6.2 NJA 1990 s. 591 1.1 NJA 1990 s. 726 3.5.2 NJA 1990 s. 734 3.5.2 NJA 1991 s. 662 3 NJA 1992 s. 113 1.6.1.2 NJA 1992 s. 303 1.7.2 NJA 1992 s. 414 1.2.2.2; 1.2.2.4; 1.2.2.5 NJA 1992 s. 428 1.2.2.3 NJA 1992 s. 642 3 NJA 1992 s. 782 1.1; 1.4; 4.2 NJA 1992 s. 845 I och II 1.7.2 NJA 1993 s. 222 2.7.1 NJA 1993 s. 764 2.5.1 NJA 1994 s. 283 2.5.2 NJA 1994 s. 449 I och II 1.6.2; 1.6.3 NJA 1994 s. 566 1.2.2.1 NJA 1994 s. 712 I och II 1.4 NJA 1995 s. 13 3 NJA 1995 s. 392 1.2.2.1 NJA 1996 s. 68 1.2.2.1 NJA 1996 s. 400 1.2.2.4; 1.3 NJA 1996 s. 652 2.8.2 NJA 1996 s. 727 1.2.2.1; 1.2.2.3 NJA 1997 s. 27 6.1 NJA 1997 s. 97 1.7.1 NJA 1997 s. 734 1.7.2 NJA 1997 s. 832 1.2.2.1 NJA 1998 s. 118 4.1 NJA 1998 s. 375 3 NJA 1998 s. 448 1.2.2.4; 1.3 NJA 1998 s. 807 3 NJA 1999 s. 117 2.8.2 NJA 1999 s. 188 2.3.1 NJA 1999 s. 232 1.7.3 NJA 1999 s. 629 1.2.2.4; 1.3 NJA 2000 s. 48 1.2.2.4; 1.3; 1.7.2 NJA 2000 s. 150 3.3.2 NJA 2000 s. 225 1.2.2.1 NJA 2000 s. 285 1.7.1 NJA 2001 s. 93 1.7.1 NJA 2001 s. 191 I och II 1.1 NJA 2001 s. 234 2.5.1 NJA 2001 s. 255 1.2.2.1; 1.2.2.3 NJA 2001 s. 329 6.5 NJA 2001 s. 486 1.7.3 NJA 2001 s. 627 3.2 NJA 2001 s. 657 1.6.4 NJA 2001 s. 695 I och II 1.7.1 NJA 2001 s. 750 1.2.1; 1.2.2.1; 1.2.2.2; 1.2.2.3; 1.2.2.4;