Preskriptionens funktioner - fordringsrättsliga och ersättningsrättsliga problem i komparativ belysning2 hänvisningar
- En skadegörande handling har ofta de karakteristika som kännetecknar de ovan redovisade situationerna, det vill säga ett i tiden sammanhållet agerande, till ex empel utgivandet av ett gravationsbevis, antändandet av en fastighet eller emottagandet av försäkringsersättning. Emellertid kan den ”skadegörande handling en” visa sig vara sammansatt av flera olika handlingar som utförs med ett visst tidsavstånd från varandra. Sådana skadegörande handlingar måste skiljas från sådana handlingar som är perdurerande. De förstnämnda handlingarna fram kallar nämligen den ansvarsgrundande skadan vid ett tillfälle medan en perdu rerande skadegörande handling torde framkalla en perdurerande skadeeffekt. De två följande rättsfallen illustrerar beräkningen av preskriptionstiden när den skadeframkallande handlingen är av komplex eller sammansatt natur utan där för vara perdurerande. Rättsfallet NJA 1983 s. 180, visar emellertid också att det inte alltid är en enkel uppgift att dra en gräns mellan en sammansatt skade framkallande handling å ena sidan och en perdurerande skadeframkallande handling å den andra.
- En skadesituation som liknar den just nämnda finns redovisad i rättsfallet NJA 1983 s. 180, som emellertid, med tanke på den långa tid som ändå förlöpt, fick en inte helt väntad utgång. Eftersom Stockholms stad under tiden 1959 1960 sprängde tunnlar för tunnelbanan, sänktes grundvattennivån inom ett visst område vilket ledde till att två fastigheter på slutet av 1960-talet uppvisade sprickbildningar. I dom som meddelades den 15 februari 1977 fann majorite ten i tingsrätten - såvitt här är av intresse - att preskription inte inträtt, en skilj aktig ledamot fann däremot att skadeståndsfordringen preskriberats. Domen fastställdes av hovrätten och inte heller HD, som ändrade hovrättens dom i an nat hänseende, fann att fordringen preskriberats. - Rättsfallet har inte refererats i NJA med hänsyn till frågan om preskriptionstidens utgångspunkt, istället an sågs fallet illustrera frågan om tillåtligheten av att ändra talan, närmare bestämt förbudet mot reformatio in pejus. Av denna anledning ger referatet ringa upp lysning om detaljerna i bedömningen av preskriptionsfrågan. Så mycket har emellertid antecknats att stämningsansökan inkom till tingsrätten den 5 juni 1973.