Svensk rättspraxis2 hänvisningar
- Vad som krävs för att egendomen skall anses avskild eller omedelbart tillgänglig för att avskiljas illustreras bland annat av NJA 1983 s. 109. Här hade Johnny W varit föreståndare för en restaurangrörelse som bedrivits av ett av honom helägt aktiebolag. Vid ett tillfälle då bolaget till följd av detta upplägg haft en fordran på redovisning mot Johnny W hade utmätning för dennes skulder till annan borgenär skett av pengar som påträffats i Johnny W:s bostad. Frågan i målet var om dessa pengar hanterats på sådant sätt att de enligt RedovL var att betrakta som bolaget tillkommande medel, vilka var skyddade i förhållande till Johnny W:s övriga borgenärer.
- Förklaringen till Högsta domstolens slutsats beträffande kontanterna torde vara att bolaget inte förmått visa att samtliga förutsättningar för att pengarna skulle anses avskilda eller omedelbart tillgängliga för att avskiljas varit uppfyllda, se 4 kap. 18–19 §§ utsökningsbalken (UB) och 10 § (numera 11 §) betalningssäkringslagen (1978:880). Av referatet framgår att borgenären vitsordat att pengarna funnits i brödpåsar och i en handlovsväska, vilka förvaringssätt enligt mitt resonemang vid NJA 1983 s. 109 strax ovan torde vara godtagbara vid tillämpning av 1 st. RedovL. Om detta resonemang är riktigt måste det ha varit antingen Ulf K:s redovisningsavsikt eller också frånvaro av dröjsmål med avskiljandet, alternativt frånvaro av insolvens vid avskiljandet, som inte ansågs bevisad i förevarande fall. Vad härefter gäller postgirokontot antyder Högsta domstolen att den sammanblandning som förekommit eventuellt hade kunnat medföra förlust av Salima AB:s separationsrätt, förutsatt att de beviskrav som beträffande denna egendom uppställs i 4 kap. 17 § UB varit uppfyllda. Borgenären hade emellertid endast åberopat att bolaget inte vid förrättningstillfället varit registrerat, och på denna grund kunde bolagets påstådda rätt till tillgodohavandet enligt Högsta domstolen inte underkännas.