Rättsfall

NJA 1981 s. 933

Citera

NJA 1981 s. 933

BibTeX

@misc{nja-1981-s-933,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 1981 s. 933}},
  year         = {1981},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

4 hänvisningar i 3 artiklar · 4 stycken/fotnoter

Nackdelarna med att använda utbytbara vaga begrepp2 hänvisningar

Lars Heuman · SvJT 2022 s. 62–97 · 2 ställen

Se härtill NJA 1981 s. 933 och NJA 1973 s. 266 (förväntning om tätbebyggelse).fotnot 68 · s. 78
NJA 1971 s. 535, NJA 1991 s. 655 och NJA 2007 N 49. Se även NJA 1957 s. 736, NJA 1981 s. 933 och NJA 1984 s. 93. Se även beträffande sakägarebegreppet NJA 2019 s. 629 föredraganden p. 20.fotnot 72 · s. 79

Svensk rättspraxis: Avtals- och obligationsrätt 2005–20191 hänvisning

Johnny Herre, Svante O. Johansson · SvJT 2020 s. 828–1071 · 1 ställe

I NJA 1973 s. 717, där en part konstaterades vara skadeståndsskyldig för ett intrång i motpartens rätt till släktnamn, anförde HD kortfattat att motparten ”i avsaknad av utredning om skadans omfattning” fick anses gottgjord med visst belopp. I NJA 1981 s. 933, som rörde ersättning på grund av expropriation, gjorde den presenterade utredningen det mest antagligt att ”ortsprisutvecklingen i området inte följt konsumentprisindex men gav inte tillräckligt belägg för att markpriserna varit oförändrade eller sjunkit”. Eftersom det enligt HD inte var möjligt att fastställa en exakt nivå till vilken ersättningsbeloppen med hänsyn till prisutvecklingen borde uppräknas tillämpades 35 kap. 5 § RB för en uppskattning av det index som borde användas för ortsprisutvecklingen. I NJA 2000 s. 325 angav HD att det givetvis inte var möjligt att fastställa hur många nya abonnemang som skulle ha tillförts bolagen om piratkorten inte hade sålts. Regleringen i 35 kap 5 § RB kunde därför tillämpas för att uppskatta hur många abonnemang som skulle ha tillförts och därmed det skäliga belopp den skadelidande gått miste om.Påföljder · p. 168 · s. 1011

Nyheter i expropriationslagstiftningen1 hänvisning

MAGNUs HERMANSSON · SvJT 2010 s. 621–633 · 1 ställe

Med anledning av att samtliga delar av en fastighets marknadsvärde fortsättningsvis måste prövas mot influensregeln, kommer t.ex. rättsfallet NJA 1981 s. 933 i ett nytt ljus. I det fallet framhöll Högsta domstolen att presumtionsregeln var den lagregel som lagstiftaren hade anvisat för att en kommun som exproprierar ska kunna tillgodogöra sig sådan markvärdestegring som har föranletts av dess egen planläggningsverksamhet. Markvärdestegring med anledning av förväntad detaljplanering av marken skulle alltså bedömas enligt presumtionsregeln. Vidare ansåg domstolen att detaljplanläggningen inte kunde anses vara en del av expropriationsföretaget. Värdestegring med anledning av planläggningen skulle därför inte bedömas enligt influensregeln.Influensregeln sedan presumtionsregeln har upphävts · p. 6 · s. 627