Gränsdragningen mellan yttrandefrihet och marknadsföring3 hänvisningar
- MD 2014:16.
- I vilka fall kan då en framställning tänkas ha ett kommersiellt syfte utan att beröra rent kommersiella förhållanden? Frågan har berörts i rättsfallen MD 1987:27 och MD 2014:16. MD 1987:27 — Radoninstitutet I en annons med erbjudande om radonmätning hade ett bolag använt formuleringar om riskerna med radon, bland annat ”Radon eller ej? En livsviktig fråga. Chansa inte med din familjs hälsa…” KO ansåg att formuleringarna stod i strid med god affärssed, då de spelade på konsumenters bristande kunskap om radon och syftade till att framkalla rädsla och oro hos dem. Frågan i målet blev om formuleringarna var av utpräglat kommersiell natur.
- Ett ytterligare problem med en fristående bedömning av formuleringarna är att HD i NJA 2001 s. 319 konstaterade att reklam alltid kan tillföras informativa inslag utan att detta ändrar framställningens karaktär av reklam. I detta fall hade formuleringarna ”Radon eller ej? En livsviktig fråga. Chansa inte med din familjs hälsa…” uppenbarligen, sett till annonsen som helhet, ett kommersiellt syfte, nämligen att sälja radonmätningar. Det är alltså först när formuleringarna bedöms fristående från sitt sammanhang som de kan ses som ett inlägg i debatten utan koppling till företagets kommersiella verksamhet. Värt att notera är emellertid att NJA 2001 s. 319 kom efter MD 1987:27. Det är alltså tänkbart att bedömningen i MD 1987:27 hade blivit annorlunda om målet prövats idag. MD 2014:16 — nWise-målet I målet hade statliga myndigheten Post och Telestyrelsen (PTS) mottagit ett e-mail från företag A med ämnesraden ”Viktig information till upphandlande myndighet och PTS”. I mailet framförde företag A att konkurrenten, företag B, som PTS upphandlat tjänster från, saknade nödvändiga rättigheter för att sälja produkterna som upphandlats. Företag B ansåg att e-mailet utgjorde otillbörlig marknadsföring och väckte talan mot Företag A. Frågan i målet blev om e-mailet var av utpräglat kommersiell natur.