Rättsfall
MÖD 2001:22
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
MÖD 2001:22
BibTeX
@misc{mod-2001-22,
author = {{Mark- och miljööverdomstolen}},
title = {{MÖD 2001:22}},
year = {2001},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
6 hänvisningar i 3 artiklar · 6 stycken/fotnoter
Marknadsrättens goodwillskydd4 hänvisningar
- Vilseledande efterbildningar har också prövats i ett antal avgöranden enligt 1996 års MFL. Till avgöranden om vilseledande förpackningsefterbildningar av mer traditionellt slag hör MD 2001:22 (UR ABSO Bull), MD 2001:6 (Estrella) och MD __________
- MD 2002:17 (TCM), MD 2001:22 (UR ABSO Bull), MD 1996:1 (Ajax II) och MD 1990:3 (Liljeholmen). 62 Också i detta fall uppmärksammades den bleknande minnesbilden och förutsättningarna vid snabbköpsförsäljning (jfr ovan s. 54): Vid en hastig jämförelse mellan förpackningarna gav de ett mycket likartat helhetsintryck. Göteborgs Kex’ förpackning var visserligen försedd med varumärket Göteborgs Kex mitt på förpackningen. Det avgörande vid bedömningen av förväxlingsrisken var om förpackningarna skapade väsentligen samma minnesbild hos konsumenten. Om de båda förpackningarna vid närmare studium kunde skiljas åt, var av mindre betydelse. Kexprodukter såldes ofta i självbetjäningsbutiker där konsumenterna snabbt och rutinmässigt tog varor från hyllorna. Den nära överensstämmelsen i det helhetsintryck som förpackningarna gav, skapade en klar förväxlingsrisk. Skillnaderna i produkternas märkesnamn var inte tillräckliga för att motverka den. Enligt MDs bedömning förelåg det en risk att konsumenterna förbisåg namnolikheten och förväxlade Göteborgs Kex’ digestiveförpackning med LUs förpackning för digestivekex. Av principiellt intresse här är också det ovan berörda Galliano II-avgörandet angående liköressensen Galanto och om marknadsföringen av den kunde utgöra vilseledande efterbildning av likören Galliano. Med hänvisning till äldre praxis anförde MD att användningen av varukännetecken som var ägnade att framkalla förväxling med annans kännetecken och därigenom vilseleda om en varas kommersiella ursprung kunde förbjudas. För det förutsattes bl.a. att det senare kännetecknet var känt inom marknaden så att det förknippades med produkter av visst ursprung. Så kunde vara fallet endast om kännetecknet hade vad som brukade kallas särskiljningsförmåga och särprägel. MD fann att såväl ordet Galliano som etiketten måste anses vara kända inom omsättningskretsen. Bedömningen av förväxlingsrisk mellan eti__________
- Jfr härtill den liknande motiveringen i MD 1990:3 (Liljeholmen). 138 känd på den aktuella marknaden. I MD 2001:6 (Estrella) ansågs den omständighet, att OLWs förpackningsutstyrsel hade använts under lång tid och hade haft en utformning som inte genomgått några mera genomgripande förändringar sammantaget med den förhållandevis omfattande marknadsföring med exponering av förpackningen, ge fog för att anse att förpackningen för ostbågar var känd på marknaden och förknippades med bolagets produkt. I MD 2001:12 (Elflugan) hade Elflugan snabbt blivit känd på marknaden och förknippad med sina upphovsmän. I MD 2001:22 (UR ABSO Bull) ansågs Red Bullförpackningen vara väl känd på marknaden. Ett avgörande där kravet på kännedom inte ansetts uppfyllt gällde efterbildning av en förpacknig för biltvättmedel. Enligt domstolen fick uppgifterna i ärendet anses ge vid handen att produkten hade en stark ställning på marknaden för biltvättmedel. Förhållandet att en produkt såldes i stor omfattning behövde emellertid inte betyda att förpackningen var känd på marknaden på sådant sätt att den förknippades med visst ursprung. Inte heller uppgifterna om annonsering och marknadsföringskostnader visade att förpackningen var på detta sätt känd. Käranden hade inte heller i övrigt lagt fram någon utredning om hur förpackningen uppfattades av konsumenter. Enligt domstolen hade käranden därför inte visat att förpackningen var känd på den aktuella marknaden.