Litteratur

Social trygghet och regleringskonkurrens inom EU – Olika metoder för att åstadkomma en socialt hållbar inre marknad

Öppna hos källan ↗PDF ↗Rättskälldiskussion
Citera
Maria Fritz, Social trygghet och regleringskonkurrens inom EU – Olika metoder för att åstadkomma en socialt hållbar inre marknad, JT 2023 s. 842–866
BibTeX
@article{jt-2023-24-842,
  author       = {Maria Fritz},
  title        = {{Social trygghet och regleringskonkurrens inom EU – Olika metoder för att åstadkomma en socialt hållbar inre marknad}},
  journal      = {Juridisk Tidskrift},
  year         = {2023},
  pages        = {842--866},
  url          = {https://www.jt.se/content.asp?uid=144\&nr=4\&ar=2023/24}
}
Öppna i bibliografi

Abstract

I artikeln diskuteras hur regleringskonkurrens, dvs. företags utnyttjande av skillnader i nationella regler, fått allt större betydelse inom EU på det social- politiska området. Företag kan idag t.ex. ägna sig åt socialförsäkringsshopping på EU:s inre marknad för att minska sina sociala kostnader. Detta underlät- tas av den snabba digitaliseringen inom den s.k. gig-ekonomin med digitala plattformar som enkelt väljer etableringsland för verksamheten och anlitar personal på uppdragsbasis. EU:s svar på oönskad regleringskonkurrens är normalt harmonisering (tillnärmning) av nationell lagstiftning. På det social- politiska området är emellertid EU:s kompetens och den politiska viljan att anta gemensamma regler mer begränsad än på andra områden. Det har mot denna bakgrund utvecklats alternativa sätt att nå en ökad grad av rättslig samord- ning, som tar större hänsyn till medlemsstaternas autonomi och skilda välfärds- modeller. I artikeln beskrivs olika regleringstekniker som har utvecklats för att motverka oönskad regleringskonkurrens. Hit hör bl.a. införandet av s.k. pre- sumtionsregler, vilket har skett inom ramen för det omdiskuterade direktivför- slaget om plattformsarbete. Författaren menar att förslaget utgör en välavvägd lösning där utsatta plattforms arbetare skyddas på EU:s inre marknad samtidigt som medlemsstaternas arbetsrätt behåller sina särdrag och inte samordnas mer än som är nödvändigt.

Omtalad i rättsvetenskapen

Ingen rättsvetenskaplig artikel citerar den här källan ännu.