1 hänvisningar i 1 artiklar · 1 stycken/fotnoter
Richard Sannerholm · SvJT 2026 s. 291–314 · 1 ställe
- Se Magnus Ulväng m.fl. Brotten mot allmänheten och staten (Uppsala: Iustus) och prop. 1988/89:113 om ändring i brottsbalken (tjänstefel), s. 14. 1 6 Se t.ex. SOU 2005:104 bilaga 5 för ett resonemang om ansvar och valfrihet. JO bör inte ingripa mot befattningshavare med osjälvständiga befogenheter, 27 § lag (2023:499) med instruktion för Riksdagens ombudsmän (JO). 17 Fredrik Sterzel, ”Granskningsmakten”, i: Ingvar Mattson och Olof Petersson (red.), Svensk författningspolitik (Lund: Studentlitteratur, 2022), s. 316. 18 Olle Lundin, ”Riksdagsledamöternas och statsrådens rättsliga ansvar”, i: Eivind Smith och Olof Petersson (red.), Konstitutionell demokrati (Stockholm: SNS förlag, 2004), s. 154. 19 SOU 2005:104, s. 51. 20 SOU 2022:10, s. 655. Se även SOU 2023:75 avsnitt 7.1 om det allmännas skyddsuppgifter. 21 För begreppet fullmaktslagar, se vidare avsnitt 3. 22 Se även Tormod Otter Johansen, Krisjuridik (Stockholm: Norstedts Juridik, 2024). 23 Jfr Viktoria Asp (red.), Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige (Stockholm: Försvarshögskolan, 2025), s. 113 f. 2 4 Notera att höjd beredskap (skärpt eller högsta beredskap) även kan råda i sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara. Vi utgår dock från krig eller krigsfara här, eftersom större delen av 15 kap. RF inte är tillämplig vid sådana förhållanden, jfr 15 kap. 6 § RF. 25 De andra två principerna är likhetsprincipen och närhetsprincipen, se SOU 2023:75, s. 118–119. Avseende det geografiska områdesansvaret, se bl.a. 2 kap. 7 § lagen (2006:544) om kommuner och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap; 4 § förordningen (2017:870) om länsstyrelsernas krisberedskap och uppgifter inför och vid höjd beredskap; 7 § förordningen (2022:525) om civilområdesansvariga länsstyrelser; 1 kap. 6 § RF. 26 Se bl.a. SOU 2005:104, s. 294 f.; SOU 2022:10, s. 291 ff. 27 Se bl.a. MSB, Utvärdering av den aktörsgemensamma hanteringen av tre händelser ur ett krisberedskapsperspektiv. Redovisning av regeringsuppdrag Fö2024/00366 (MSB2397, 2024), s. 6. 28 MSB, Det svenska civila beredskapssystemet – grundläggande principer: (hämtad 2024-05-07). 29 Se bl.a. 8–9 §§ förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap; 3 § förordningen (2017:870) om länsstyrelsernas krisberedskap och uppgifter inför och vid höjd beredskap. 30 1 § 1 st. lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap (LTH). 31 Med författningsberedskap menas de föreskrifter som behövs för att hantera krig och andra kriser eller speciella förhållanden som tagits fram och beslutats i förväg, se bl.a. SOU 2023:75, s. 93 f. 32 Bl.a. omfattas samtliga svenska medborgare och personer boende i Sverige mellan 16 och 70 år av totalförsvarsplikt, 1 kap. 1–2 §§ lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. 3 3 1 § LTH. Höjd beredskap är ett samlingsnamn för de två beredskapsgraderna skärpt beredskap och högsta beredskap. Under högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som då ska bedrivas. 34 3 § LTH. 35 Viss ledning finns i bilaga 4 till SOU 1972:15, s. 349 ff. Av bilagan framkommer att beslutet om krig bör vara en politisk bedömning. 36 Se prop. 1992/93:76, s. 41 f. 37 Se bl.a. SOU 2023:75, s. 93 f. En stor del av det som kallas för fullmaktslagstiftning finns i 13 § förordningen (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap, bl.a. förfogandelagen (1978:262) och ransoneringslagen (1978:268). 38 SOU 2023:75 s. 81 f.; Henrik Jermsten, Konstitutionell nödrätt (Stockholm: Juristförlaget, 1992). Se Julia Dahlqvist, ”Bryter nöd (grund)lag? En genomlysning av den konstitutionella nödrätten”, pågående doktorandprojekt vid Stockholms universitet. 39 Se bl.a. SOU 1972:15, s. 214 f.; prop. 1973:90, s. 444; SOU 1986:28, s. 16 f.; SOU 2008:61, s. 23; SOU 2008:125, s. 512; SOU 2023:75, s. 153. Det ska dock noteras att agerande under konstitutionell nödrätt har godtagits av KU, jfr KU 1973:20, KU 1974:22, KU 1981/82:35, KU 2005/06:8. 40 SOU 2023:75; prop. 2024/25:155. 41 Se dock enskilda bestämmelser i bl.a. 2 kap. 10 § och 8 kap. 13 § RF. 4 2 Lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m. (förfarandelagen); lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt; arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262). 43 11–16 §§ förfarandelagen. 44 10 kap. 2–3 §§ lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. 45 4–9 §§ arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262). 46 Ransonering av drivmedel skedde emellertid en kortare tid under sjuttiotalets oljekris, se prop. 1973:203. Se även Evert Vedung och Dan Hansén, ”Oljekrisen 1973 och Sveriges tvehövdade krispolitik”, Statsvetenskaplig tidskrift, årgång 121, 2019/4, s. 655. 47 Interpellationer och frågor behandlas inte eftersom deras funktion är mer av debatt- och informationskaraktär, snarare än ansvarsutkrävande, jfr Thomas Bull och Fredrik Sterzel, Regeringsformen – en kommentar (Lund: Studentlitteratur, 2023), s. 301 f. 4 8 13 kap. 1 § RF. 49 Prop. 1973:90, s. 415. Se också Patrik Bremdal, Riksdagens kontroll av regeringsmakten (Uppsala: Uppsala universitet, 2011). 50 Betänkande 2021/22:KU20, avsnitt 2.1, 2.2 och 2.3. 51 6 kap. 7 § RF. 52 Sterzel, 2022, s. 323. 53 12 kap. 1 § RF. 5 4 Se SOU 2004:23 s. 85, som menade att man kan tala om två typer av ansvar i förvaltningen, ett juridiskt ansvar och ett verksamhetsansvar. 55 3 § myndighetsförordningen (2007:515). 56 SOU 2007:75 s. 219 ff. Se också Statskontoret, Reglering av ansvar och ansvarsutkrävande (2003:11), s. 22. 57 33 § 2 st. LOA. 58 Se betänkandena KU 1993/94:KU30 s. 139 och KU 2018/19:KU20 s. 59. 59 MSB, Utvärdering av den aktörsgemensamma hanteringen av tre händelser ur ett krisberedskapsperspektiv. Redovisning av regeringsuppdrag Fö2024/00366. 60 MSB Fö2024/00366. Se särskilt i relation till grundstötningen av Marco Polo utanför Blekinge 2023. 6 1 Vid beslut om krig utan att Sverige har blivit utsatt för väpnat angrepp gäller dock att riksdagen ska ge sitt medgivande, se 15 kap. 14 § RF. I svensk rätt saknas det en definition av väpnat angrepp men en tydlig anknytning finns till folkrätten, jfr prop. 1973:90, s. 373 och prop. 2009/10:80, s. 205. 62 SOU 1972:15, s. 189 och 216 f; prop. 1992/93:76, s. 41 f. Jfr prop. 2022/23:74, s. 32. 63 SOU 2023:75, s. 87. 64 Jfr 15 kap. RF och LTH. 65 15 kap. 2 § 1 st. RF. 66 13 kap. 11 § 2 st. RO. Notera att en ny ordning föreslås i prop. 2024/25:155, s. 37 ff. 67 Vissa begränsningar föreligger, bl.a. beslut om val till riksdagen. 15 kap. 3 § 1 st., 11 § RF. 68 Se SOU 2023:75, s. 220; SOU 1986:28, s. 27 och SOU 1972:15, s. 219. 6 9 Folkstyrelsekommittén ansåg emellertid att en krigsdelegation helt övertar KU:s samt andra utskotts funktioner, inklusive granskning och eventuella åtal av statsråd, SOU 1986:28, s. 27 f. Detta är ett synsätt som även Kommittén för stärkt konstitutionell beredskap delar, SOU 2023:75, s. 244. 70 SOU 1972:15, s. 299–300. 71 12 kap. 13 § RO. 71 6 kap. 7 § RF. 72 6 kap. 19 § och 7 kap. 21 § RO. 73 Prop. 2024/25:155, s. 37 ff.; SOU 2023:75, s. 214 f. 74 Se diskussionen i SOU 2023:75, s. 204 f. om delegationen som en ”miniriksdag”. 75 6 kap. 7 § RF. 76 Krigsdelegationen beslutar själv om formerna för sin verksamhet, 15 kap. 3 § 2 st. 7 7 Det är också tydligt att detta är det bakomliggande syftet till RF och RO:s regler om krig- och krigsfara, se SOU 2023:75, s. 197. 7 8 11 § lagen (2023:499) med instruktion för Riksdagens ombudsmän (JO). 79 21 § lagen (2023:499) med instruktion för Riksdagens ombudsmän (JO); 40 § LOA. 80 2023 mottog JO 10 500 klagomål. 81 2020-års JO utredning 2022/23:RS2. Översyn av JO-ämbetet, s. 20. 82 7–8 §§ förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap. 83 9 § förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap. 84 5 kap. lag (2022:1568) om Sveriges Riksbank och 3 § lag (2021:1121) med instruktion för Riksdagsförvaltningen. 8 5 JO 2021/22, s. 10 f. och JO 2022/23, s. 12. 86 1 § LOA. Lagen gäller bl.a. inte för statsråd eller JO. Begränsningar finns för JK och justitieråd, 3–4 §§ LOA. 87 14 § LOA. En arbetstagare anställd vid vissa säkerhetskänsliga myndigheter kan med omedelbar verkan även skiljas från sina uppgifter om det är nödvändigt med hänsyn till landets bästa, 31 § LOA. 88 SOU 1996:173 s. 62. 89 Se anställningsförordningen (1994:373) 3 §. Se även AD 2019 nr 24, 2014 nr 5 och 1999 nr 106. 90 Se Ds 2006:19, s. 70. 9 1 Före den 1 januari 2026 hette MCF Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). 92 1 § LDT. 93 8 § LDT. 94 15 § anställningsförordningen (1994:373). 95 Sammansättningen av Försvarsmaktens PAN är däremot reglerat i 29 § förordning (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten. 96 SOU 2005:104, försättsblad. 9 7 Kommittéförordning (1998:1474). Förvaltningslagen (2017:900) tillämpas inte på kommittéer med undantag för bestämmelserna i 5–8 §§ om god förvaltning. 98 Johan Hirschfeldt, ”Kommissioner och andra undersökande utredningar – en utflykt i gränsmarkerna mellan politik och juridik, i: Lena Marcusson (red.), Festskrift till Fredrik Sterzel (Uppsala: Iustus, 1999), s. 144. 99 SOU 2005:104, s. 52. 100 Jfr 1 § LTH; 1 kap. 1 § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt; förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap. 101 Även näringslivet, civilsamhället och privatpersoner omfattas. 102 15 kap. 9 § 2 st. RF. 103 10 § förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap. 104 11 § förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap; 6 kap. 1 § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. 1 05 3 och 13 §§ förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap. 106 2 § LDT. 107 Richard Sannerholm och Therese Reitan, ”Mellan straffrätt, offentligrättslig arbetsrätt och förvaltningspolitik: Tjänstemannaansvaret och statsanställda”, FT 2022, s. 567. 108 19 § LOA. Undantaget gäller för arbetstagare inom domstols- och åklagarväsendet, polismyndigheten och Säkerhetspolisen. 109 Prop. 1985/86:9, s. 102. 1 10 18 § LOA. 111 Prop. 1993/94:65, s. 86. 112 3 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207). 113 20 kap. 1 § BrB. Annan påföljd gäller för grovt tjänstefel. Se SOU 2025:87 som bl.a. föreslår ett nytt brott, missbruk av offentlig ställning, i tillägg till tjänstefelet. 114 Prop. 1988/89:113, s. 14. Se även NJA 2008 s. 567 om tjänstefel för brott mot riktlinjer i kriminalvårdens arbetsordning. 1 15 Se NJA 2017 s. 842. 116 Se resonemang om detta i avsnitt 2. 117 13 kap. 3 § RF. 118 Beträffande det geografiska områdesansvaret, se avsnitt 3. 119 Lundin, 2024, s. 164. 1 20 Det finns begränsad praxis på området. I de fall som en arbetstagare ansetts skadeståndsansvarig har det huvudsakligen handlat om skada på arbetsgivarens egendom och där vårdslöshet förelegat. Se NJA 1981 s. 302 om en person i befälsställning inom Försvarsmakten som hade lämnat radioutrustning i en olåst bil. Se också NJA 1985 s. 75 I där en värnpliktig genom oaktsamhet förstört vapen och ammunition. 121 17–27 §§ förfarandelagen. 122 19 § förfarandelagen. 123 21 kap. BrB. 124 21 kap. 3 § BrB. 125 21 kap. 14 § BrB. 1 26 Prop. 1985/86:9, s. 130 f. 127 SOU 1986:14, s. 367. 128 14 § lagen (2014:406) om straff för vissa internationella brott. 129 15 § lagen (2014:406) om straff för vissa internationella brott. 1 30 Med inomrättslig menas här befintlig lagstiftning som t.ex. 15 kap. RF och förfarandelagen. Med utomrättslig menas de (otydligare) delarna av t.ex. ansvarsprincipen. 131 MSB Fö2024/00366. 132 Riksdagen, ”Krigsdelegationen har genomfört en övning”, publicerad onsdag 13 mars 2024 klockan 16.36, hämtad senast 11 september 2025. 1 33 Jfr Linnea Gullholmer, ”Legalitet och effektivitet: en hyllning till regeringsformens kapitel om krig och krigsfara”, i: Anna Jonsson Cornell m.fl. (red.), De lege 2024. Regeringsformen 50 år 1974–2024. Juridiska fakulteten i Uppsala. Årsbok 2024, s. 95–120.fotnot 15 · s. 293