Rättsfall

AD 2009 nr 39

Rättskälldiskussion

Citera

AD 2009 nr 39

BibTeX

@misc{ad-2009-39,
  author       = {{Arbetsdomstolen}},
  title        = {{AD 2009 nr 39}},
  year         = {2009},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

2 hänvisningar i 2 artiklar · 2 stycken/fotnoter

EG/EU-domstolens och svensk rättspraxis i internationell privat- och processrätt 2009–20101 hänvisning

Michael Bogdan · SvJT 2011 s. 873–929 · 1 ställe

Omständigheterna i AD 2009 nr 39 liknade dem i AD 2007 nr 2. Målet handlade om två vid olika tillfällen ingångna kollektivavtal avseende ett fartyg registrerat i Panama men ägt av ett norskt bolag som även var arbetsgivare till besättningen. Kollektivavtalen, vilka ingåtts efter fackliga stridsåtgärder vidtagna under fartygets tillfälliga besök i svenska hamnar, innehöll lagvalsklausuler enligt vilka eventuella tvister skulle prövas enligt svensk lag. I samband med uppkomna tvister mellan det norska bolaget och de berörda svenska fackförbunden avseende kollektivavtalens giltighet hävdade parterna motsatta åsikter om den avtalsrättsliga giltigheten av lagvalsklausulerna och Arbetsdomstolen beslöt att avgöra den sistnämnda frågeställningen genom en mellandom. I motsats till AD 2007 nr 2 uppmärksammades Romkonventionens bestämmelser. Parterna var faktiskt eniga om att frågan om lagvalsklausulernas giltighet i första hand skulle avgöras genom tillämpning av svensk rätt och Arbetsdomstolen, som uttryckligen hänvisade till Romkonventionens artiklar 3(4) och 8(1), var av samma uppfattning. Med tillämpning av svensk materiell rätt kom domstolen fram till att lagvalsklausulerna var giltiga. — Ur kollisionsrättslig synvinkel finns det inget att invända mot avgörandet. Att Arbetsdomstolen efter sin dom 2007 nr 2 synes ha ändrat sin tolkning av materiell svensk avtalsrätt faller utanför ramen för denna rättsfallsöversikt (se kritiken hos Carolina Saf, JT 2009–10 s. 200–210). Av visst internationellt privaträttsligt intresse är emellertid Arbetsdomstolens uttalande att 42 § 3 st. medbestämmandelagen, som innebär att paragrafens förbud mot olovliga stridsåtgärder i praktiken endast gäller stridsåtgärder avseende arbetsförhållanden vilka omfattas av svensk kollektiv arbetsrätt, inte medförde någon med EES-rätten oförenlig diskriminering av det norska bolaget eftersom det var fartygets panamanska flagg och inte arbetsgivarens Norgeanknytning som var avgörande för bedömningen. Att 42 § 3 st. medbestämmandelagen inte kan göras gällande inom tillämpningsområdet för det EES-rättsliga diskrimineringsförbudet framgår klart av EG-domstolens välkända Laval-dom (mål C-341/05), se SvJT 2010 s. 57.Tillämplig lag för avtalsförpliktelser · p. 2 · s. 894

Kollektivavtalsrätten - en rättsvetenskaplig berättelse1 hänvisning

Mikael Hansson · 2010, s. 1–360 · 1 ställe

Verkan av 36 § AvtL är strängt taget inte ogiltighet utan att ett avtal eller ett avtals villkor jämkas eller lämnas utan avseende. Varken Arbetsdomstolen eller de parter som uppträder inför densamma gör dock alltid någon skillnad på rättsföljderna, utan talar om ”ogiltgförklaring” enligt 36 § AvtL, se AD 1983 nr 18, AD 1986 nr 134, AD 2003 nr 46 och AD 2009 nr 39.fotnot 553 · s. 37