Kollektivavtalsrätten - en rättsvetenskaplig berättelse2 hänvisningar
- Se till exempel AD 1992 nr 130, vari fråga var om turordning vid uppsägning. Den i målet aktuella bestämmelsen (§ 2 mom 5 andra stycket AB 89) var utformad med cita tionstecken kring det kritiska rekvisitet ("verksamhet’'). Domstolen avfärdade, i huvudsak på grund av det sammanhang i vilket bestämmelsen var upptagen, visserligen att det var fråga om en direkt hänvisning till det i anställningsskyddslagen befintliga, likalydande, rekvisitet. Istället såg AD till bestämmelsens historia, och fann på grund av att det vid tiden för tillkomsten av 1974 års anställningsskyddslag (vars ikraftträdande var orsaken till regelns ursprungliga tillkomst) låg nära till hands att använda uttrycket på ett visst sätt, samt att uttrycket använts i såväl propositionen som lagtexten. Jfr AD 2008 nr 49, i vilket Arbetsdomstolen fann att skillnaderna mellan lagtexten och den omtvistade kol lektivavtalsbestämmelsen, som enligt en kommentar till avtalet ändrats för att en ändring i lagtexten skulle återspeglas i kollektivavtalet, talade för att avtalet ändå inte i alla av seenden avsetts spegla lagstexten.
- Se AD 1990 nr 84. Saken gällde giltigheten av överenskommelser som en arbetsgivare ingått inför en anställning, på arbetsgivarens initiativ och där överenskommelsen fram stod som en förutsättning för anställningen. Det fanns alltså ett skydd för den anställde inbyggt i resonemanget i just det fallet. Däremot ”undviks” en konflikt mellan lagen och kollektivavtalet. Vill man upprätthålla lagen och kollektivavtalet som skilda rättskällor kan man antagligen resa invändningar mot att lagstiftarens syfte med vissa bestämmelser i semesterlagen (om arbetstagarens frihet att välja mellan ledighet och arbete respektive permittering) direkt påverkar tolkningen av kollektivavtalet. Kanske har EU-rätt samma funktion, se AD 2008 nr 49.