Rättsfall
AD 2007 nr 2
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
AD 2007 nr 2
BibTeX
@misc{ad-2007-2,
author = {{Arbetsdomstolen}},
title = {{AD 2007 nr 2}},
year = {2007},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
5 hänvisningar i 3 artiklar · 5 stycken/fotnoter
EG-domstolens och svensk rättspraxis i internationell privat- och processrätt 2006–20082 hänvisningar
- Tillämpning, vid prövning av ett kollektivavtals giltighet, av bahamanska bestämmelser med krav rörande fackförbunds representativitet har av Arbetsdomstolen i AD 2007 nr 2 inte ansetts vara uppenbart oförenlig med grunderna för rättsordningen här i riket. Domstolen hänvisade till att stor restriktivitet skall iakttas vid ordre publicförbehållets användning och konstaterade efter en genomgång av den bahamanska regleringen att den inte var omöjlig eller direkt stötande att tillämpa i Sverige.
- I AD 2007 nr 2 fick Arbetsdomstolen pröva giltigheten av ett under 2001 mellan ett cypriotiskt bolag och ett svenskt fackförbund ingånget kollektivavtal avseende ombordanställda på ett i Bahamas registrerat fartyg. Kollektivavtalet, som ingicks då fartyget försatts i blockad i en svensk hamn, innehöll en lagvalsklausul som angav att svensk rätt skulle tillämpas vid tvister rörande avtalet. Bolaget gjorde emellertid gällande att rätten i flaggstaten Bahamas skulle tillämpas vid prövningen av avtalets giltighet. Arbetsdomstolen ansåg med hänvisning till sitt avgörande AD 1992 nr 10 att lagvalsklausulen tillkommit under tvång och därför skulle lämnas utan avseende vid prövningen av avtalets giltighet. I enlighet med den svenska internationella privaträttens huvudregel tillämpade domstolen i stället lagen i den stat där fartyget var registrerat, dvs. den bahamanska flaggans lag. Enligt bahamansk rätt var kollektivavtalet ogiltigt på grund av att fackförbundet inte uppfyllde föreskrivna krav på representativitet. Den s.k. lex Britanniaregeln i medbestämmandelagens 25a § var inte tillämplig i detta fall, eftersom den endast handlar om sådana kollektivavtal vilka enligt utländsk rätt är ogiltiga på den grunden att de tillkommit efter en stridsåtgärd, medan ogiltighetsgrunden i det aktuella fallet var bristande representativitet. Domstolen kom således fram till att kollektivavtalet i fråga var ogiltigt. — Av referatet framgår inte klart vilken rättsordning som Arbetsdomstolen tillämpade när den ansåg lagvalsklausulen ogiltig. Till skillnad från 1992 års avgörande måste domstolen i fråga om ett år 2001 ingånget kollektivavtal beakta 1980 års Romkonvention om tillämplig lag för avtalsförpliktelser, vilken i enlighet med lagen (1998:167) gällde som lag här i riket i fråga om avtal ingångna den 1 juli 1998 eller senare. I enlighet med konventionens artiklar 3(4) och 8(1) skall frågor om en lagvalsklausuls civilrättsliga ogiltighet, inklusive ogiltighet på grund av tvång, i princip avgöras enligt den genom samma klausul valda rättsordningen, dvs. i det aktuella fallet enligt svensk rätt. Så har måhända också skett, trots att domstolen inte hänvisat till den svenska avtalslagen eller någon annan relevant svensk bestämmelse; en svensk domstols tystnad om vilken rättsordning som den tillämpar torde normalt kunna tolkas så att det rör sig om svensk rätt. Har domstolen på detta sätt kommit fram till att lagvalsklausulen var ogiltig, fick tillämplig lag för kollektivavtalet bestämmas enligt gällande svenska kollisionsregler. Även på denna punkt borde domstolen ha tillämpat den ovannämnda Romkonventionen. Det finns dock inga tecken på att domstolen beaktade konventionens kollisionsregler, låt vara att det är sannolikt att även dessa regler skulle ha lett till tillämpning av bahamansk rätt. Avgörandet kommenteras av Saf, JT 2008–09 s. 220–229 och i Yearbook of Private International Law, vol. IX, 2007, s. 481–493.
Kollektivavtalsrätten - en rättsvetenskaplig berättelse2 hänvisningar
- Det finns också andra diskursiva strategier att ta till. Eftersom teo rierna inte utan vidare kan tänkas bort, kan den diskursiva strategin att förläna dem ett (blott) pedagogiskt värde användas.648 Den dubbla kon struktionen kan degraderas från grundläggande tanke för lagstiftningen till att vara ”en av pedagogiska skäl uppställd tankemodell” från vilken man ”givetvis inte okritiskt [skall] dra rättsliga slutsatser”.649 Den beskriv na strategin kan kombineras med en strategi som bygger in historien men utan att hänvisa till den. Strategin går ut på att hänvisa till de rådande förhållandena, det vill säga beskrivningar om hur det ”ofta” eller ”det vanliga” är bärande argument.650 En sådan beskrivning är självfallet också normativ, det är en beskrivning av hur det är, med de sanningsanspråk som det innebär. En pedagogiskt betingad ”tankemodell” är inte möjlig att dra rättsliga slutsatser av, däremot är det möjligt utifrån en sedvana på arbetsmarknaden. Som uttryck för en sådan är ”den dubbla konstruktio nen” etablerad. Om man inte tycker att det är tillfredsställande med en teoretisk kon struktion som den legitimerande figuren kan man vilja ta till positiv lag stiftning, som också omfattar efterverkan (se nedan 8.4.3), och fjärrverkan (8.4.4). Rättstekniskt kan man tänka sig att ett system med utsträck 204 ning av kollektivavtal eller allmängiltigförklaring införs. Ideologiskt är en sådan tanke mer fjärran. Dock inte så fjärran att varje sådant krav skulle vara uppenbart ofören ligt med den svenska rättsordningen enligt principen om ordre public. I AD 2007 nr 2 var fråga om tillämpning av bahamansk rätt, enligt vilken en arbetstagarorganisation skall vara representerad av mer än 50 % av arbets tagarna på en arbetsplats eller inom en ”bargaining unit”. Arbetsdomstolen konstaterade att bestämmelsen visserligen kunde medföra begränsningar för arbetstagarorganisationer jämfört med svensk rätt vad gäller möjligheten att träffa kollektivavtal, men att regleringen inte tedde sig ”omöjlig eller direkt stötande att tillämpa i Sverige.”
- Det är dock en betydande skillnad att tillämpa en utländsk regel i ett enskilt fall jämfört med att införa en bestämmelse i den egna rättsord ningen. Den främmande regeln skiljs ut från den inhemska rätten. Den i AD 2007 nr 2 diskuterade regeln innehåller en begränsning jämfört med svensk rätt (den inhemska rätten används som jämförelse, som måttstock), kravet för att inte tillämpa sätts högt (det skall vara omöjligt eller direkt stötande att tillämpa bestämmelsen), slutligen lägger Arbetsdomstolen till att det inte har framkommit att rätten till medlemskap i fackliga organisa tioner i Bahamas ”på något sätt” skulle vara begränsad (hur det verkligen står till med den saken lämnas osagt), vilket torde hänga samman med att innehållet i utländsk rätt inte förutsatts vara känt av domstolen, utan att denna kan anmana part att förebringa bevisning därom, 35 kap. 2 st. RB). ”På något sätt” framstår bara det som en mycket hög tröskel, då det tycks omfatta hinder såväl de jure som de facto. Nu spelar precisionen i uttalandet knappast någon roll för lösandet av den fråga som är framför ögonen, men för berättelsen är den avgörande - man kan ta till i överkant eftersom det inte spelar någon roll, samtidigt som det markerar ett avstånd. Ett system med utsträckning av kollektivavtal skulle rubba balansen mel lan aktörerna på ett sätt som bara kan motiveras och förklaras genom att något mer iögonfallande missförhållande uppenbarar sig. Ett sådant missförhållande finns naturligtvis alltid latent i parternas retorik, genom att motsättningen är inbyggd i systemet.651 Retoriken synes dock sällan gå ut på att lagstiftaren skall få större inflytande, något som blir fallet om utsträckning eller allmängiltigförklaring tillgrips. Istället går förändringsförslagen ut på att en proportionalitetsprincip för stridsåtgärder behövs.652 Att en sådan princip juridifierar parternas relationer och ger