Rättsfall

AD 2006 nr 58

Rättskälldiskussion

Citera

AD 2006 nr 58

BibTeX

@misc{ad-2006-58,
  author       = {{Arbetsdomstolen}},
  title        = {{AD 2006 nr 58}},
  year         = {2006},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

3 hänvisningar i 3 artiklar · 3 stycken/fotnoter

Om behörig domstol och civilrättsliga sanktioner för stridsåtgärder på arbetsmarknaden1 hänvisning

Niklas Selberg, Erik Sjödin · SvJT 2019 s. 482–500 · 1 ställe

Lambertz har diskuterat frågan om dissens i HD och i detta sammanhang framhållit försiktighet, nämligen; ”att vissa domare inte har något att emot att ta ut svängarna och vara drivande i rättsutvecklingen medan andra förespråkar mer återhållsamhet i det avseendet”. Se G. Lambertz, Varför är man skiljaktig i Högsta domstolen?, Festskrift till Stefan Lindskog (2018) s. 416. Här kan även framhållas hur Kleineman i sin avhandling diskuterat att HD:s önskan att undvika att hamna i hetluften i diskussionen om rättsstridighetens metafysiska element och Uppsalaskolan kan ha legat bakom utformningen av HD:s domskäl i NJA 1935 s. 300. J. Kleineman, Ren förmögenhetsskada (1987) s. 216, not 41. 1 2 Se vår artikel s. 919 ff. 1 3 Svea hovrätts dom den 13 mars 2019 i mål nr T 315-18; Stockholms tingsrätt dom den 8 december 2017 i mål T 11087-09. 14 Kleinemans artikel s. 398 f. 1 5 S. Deakin & F. Wilkinsson, Labour law and economic theory: A reappraisal, i G. De Geest, J. Siegers & R. Van den Berg (red.) Law and Economics and the Labour Market (1999). Se även Ds 2002:56 passim. 16 Professor Jonas Malmberg är numera ordförande i Arbetsdomstolen. 17 J. Malmberg, Anställningsavtalet. Om anställningsförhållandets individuella reglering (1997) s. 373–375. 1 8 Se 10 kap. 8 § rättegångsbalken. Jfr problematiken i internationella förhållanden om var skada med anledning av stridsåtgärd ska anses ha uppstått; E. Sinander, International kollektivavtalsreglering (2017) s. 60 f., J. Malmberg & C-M Jonsson, National Industrial Relations v. Private International Law - A Swedish Perspective i M. Rönnmar (red.), EU Industrial Relations v. National Industrial Relations. Comparative and Interdisciplinary Perspectives (2008) s. 217ff. 19 DAMVAD Analytics, Hamnkonflikten i Göteborg: Vilka kostnader har konflikten gett upphov till? (2018), Medlingsinstitutet, Medlingsinstitutets årsrapport 2017. Avtalsrörelsen och lönebildningen, s. 81 ff. 20 Rättspraxis om stridsåtgärder har i hög grad utvecklats genom interimistiska avgöranden; se t.ex. AD 1998 nr 17, AD AD 2003 nr 46, AD 2006 nr 58 och AD 2016 nr 34. 2 1 Kleinemans artikel s. 393 f. 22 Vi har inte uppfattat att termen ’relevanstest’ skulle förekomma i processrätten. 2 3 Europadomstolen, Evaldsson m.fl. mot Sverige (ansökan 75252/01), dom den 13 februari 2007. Målet i AD, som uttömde de nationella rättsmedlen, var AD 2001 nr 20. 24 AD 1998 nr 17. Se t.ex. bidragen i antologin som i hög grad bidragit till att införa Europakonventionen i den svenska arbetsrätten; P. Hanau, & A. Agell, Föreningsfrihet och stridsåtgärder på arbetsmarknaden: Gustafssonmålet i perspektiv (1999). M. Grahn-Farley, Fördragskonform tolkning av MR-traktat, SvJT 2018 s. 450 ff. om rättighetsargumentationer i Arbetsdomstolen. 2 5 Se vår första artikel s. 924 f. Jfr 4 § lagen (2016:188) om patent- och marknadsdomstolar där den domstolens behörighet definieras med hänvisning till att den ska handlägga tvister enligt vissa uppräknade lagar. 26 Se vår första artikel s. 920 ff. 27 Jfr en intervju där en rådman beskriver hur denne som ny stod ”helt handfallen när han fick ett arbetsrättsligt mål”; Lag & avtal, nr 9 (2018) s. 12. 28 Jfr B. Bengtsson, Skadestånd vid överträdelse av Europakonventionen — den nya lagstiftningen, SvJT 2018 s. 93 ff., M. Schultz, Skadestånd för ren förmögenhetsskada utan lagstöd, SvJT 2017 s. 820 ff. 2 9 Se vår artikel s. 930 ff. och H. Andersson, Ersättningsproblem i skadeståndsrätten: skadeståndsrättsliga utvecklingslinjer. Bok III. (2017) s. 806 ff. 30 Kleineman hänvisar till AD 1989 nr 120. Se nedan för vår analys av saken. 3 1 J. Kleineman, Ren förmögenhetsskada (1987) s. 219, s. 267. 32 Se Fitgers kommentar till 3 kap. 6 § rättegångsbalken och K. Calissendorff, Plenum och skiljaktigheter — vad ska det vara bra för?, SvJT 2017 s. 795 ff. 33 T. Håstad, Prejudikat eller lagstiftning i Festskrift till Stefan Lindskog (2018) s. 299 ff. 34 K. Calissendorff, Plenum och skiljaktigheter — vad ska det vara bra för?, SvJT 2017 s. 795 ff. 3 5 H. Andersson, Ersättningsproblem i skadeståndsrätten: skadeståndsrättsliga utvecklingslinjer. Bok III. (2017) s. 824 f. 36 1 kap. 2 § brottsbalken. Jfr t.ex. N. Jareborg, Allmän kriminalrätt (2001) s. 305 ff. 37 AD 2013 nr 34. 3 8 Prop. 2017/18:7, s. 24 ff. Jfr B. Bengtsson, Skadestånd vid överträdelse av Europakonventionen - den nya lagstiftningen, SvJT 2018 s. 93: ”Någon möjlighet att ålägga enskilda rättssubjekt ansvar för överträdelse av konventionen finns däremot inte, lika litet som enligt tidigare rätt”. 39 Kleinemans artikel s. 398. 4 0 Målet är inte från 2005 som Kleineman anger. 41 3 kap. 4 § skadeståndslagen, prop. 2017/18:7 s. 28. 42 Se Ds 1994:13, prop. 1990/91:162, SFS 1991:681. 4 3 J. Kleineman, Ren förmögenhetsskada (1987) s. 142. 44 Kleinemans artikel. 45 Se t.ex. T. Sigeman & E. Sjödin, Arbetsrätten: en översikt. (7 uppl.) (2017) s. 4. Se även P. Larsson, Skyddet för visselblåsare i arbetslivet: en konstitutionell och arbetsrättslig studie (2015) s. 174. Larsson gör en explicit koppling till principen contra bonos mores. 46 Vi är tacksamma för att Catharina Calleman delat med sig av anteckningar från föreläsningen om god sed på arbetsmarknaden som hon höll vid Stockholm Center for Commercial Law den 13 november 2014. 4 7 F. Schmidt, Kollektiv arbetsrätt (5 uppl.) (1967) s. 209. 48 Jfr AD 1983 nr 107 om en osaklig turordningslista enligt vilken endast finsktalande personal sades upp (idag hade diskrimineringslagen [2008:567] varit tilllämplig). 4 9 J. Malmberg, Trade Union Liability for ‘EU-Unlawful’ Collective Action, European Labour Law Journal, Vol. 3 (2012) s. 5-18. Arbetsdomstolen kritiserades bl.a. för att den inte inhämtade ytterligare ett förhandsavgörande från EU-domstolen. 5 0 Jfr SOU 2018:40 som förpassades till byrålådan och ersattes av parternas förslag i Ds 2018:40. Lagreformens framtid framstår emellertid som osäker, inte minst efter att en arbetsmarknadskonflikt i Göteborgs hamn avslutats med att fredsplikt råder för medlemmarna i Svenska hamnarbetarförbundets avdelning 4 (kollektivavtal ingicks i februari 2019 mellan förbundet och arbetsgivarorganisationen Sveriges Hamnar). 51 Kleinemans artikel s. 398 f. 52 B. Bengtsson, Om civilrättens splittring, i Festskrift till Kurt Grönfors, (1991) s. 29–46, s. 44.fotnot 11 · s. 484

Ett europeiserat arbetstagarinflytande - en rättslig studie av inflytandedirektivens genomförande i Sverige1 hänvisning

Erik Sjödin · 2015, s. 1–2080 · 1 ställe

I doktrinen har, med en likartad tolkning i fredspliktens intresse, uttalats att formu- leringen ”denna lag” i 41 § p. 1 medbestämmandelagen alltså, det första punktförbudet om förbud mot stridsåtgärder i rättstvister, avser även annat än enbart medbestämman- delagen. Se det intermistiska avgörandet AD 2006 nr 58 och Göransson, Hur omfattande är fredsplikten i rättstvister?, (2009).fotnot 664 · s. 67

Kollektivavtalsrätten - en rättsvetenskaplig berättelse1 hänvisning

Mikael Hansson · 2010, s. 1–360 · 1 ställe

§ i 1905 år köplag. Den rättsliga bedömningen av vad som är ett ”hinder” i paragra fens mening tar sikte på om det föreligger ”sådana extraordinärt betungande omstän digheter att de enligt en objektiv bedömning rent faktiskt måste anses utgöra hinder”, prop. 1988/89:76 s. 108 f. Den rättsliga bedömningen i ett enskilt fall behöver ingalunda bli annorlunda (det kan snarare rädda en eftersträvansvärd kontinuitet - särskilt som inte syftet att förnya lagstiftningen varit att den gamla gav felaktiga resultat), men man har kommit ifrån den teori som har kommit att bli belastande. 1182 Debatten har ännu satt rätt få avtryck i litteraturen, se för ett nedslag Karlsson och Lindberg, En ny svensk modell, Vägval på arbetsmarknaden: Sönderfall, omreglering, avreglering eller modernisering? s. 19, s. 61 f., s. 71, s. 93 s. 128 f. och (särskilt) s. 146 f. 1183 AD 1998 nr 17, se också AD 2006 nr 58.fotnot 1009 · s. 30