Kollektivavtalsrätten - en rättsvetenskaplig berättelse2 hänvisningar
- Se för nedslag (formulerade av olika ordföranden, jfr n. 826): ”Frågan är då om någon ledning kan hämtas i bestämmelsens ordalydelse”: AD 2004 nr 67, AD 2005 nr 50: ”Någon gemensam partsavsikt förelåg alltså inte i den fråga som är aktuell i målet. Under nu angivna förhållanden måste enligt arbetsdomstolens mening ordalydelsen av de överenskomna lokala bestämmelserna tillmätas en särskild betydelse.” AD 1996 nr 138: ”Någon gemensam partsavsikt i denna del kan alltså inte utrönas. Mot den bakgrunden blir givetvis avtalets ordalydelse av stor betydelse.”, se också i AD 1998 nr 6. Jfr dock AD 1995 nr 46. Se också Hasselbalch, Kollektivarbejdsretten s. 135 med talrika hänvisningar till dansk rättspraxis.
- Se uttryckligt i AD 1996 nr 95. Se vidare Adlercreutz och Mulder, Svensk arbetsrätt s. 92 och Eklund i Facklig arbetsrätt s. 192. Se också AD 2004 nr 67. Fråga var om ett kollektivavtalsbrott var ”ursäktligt” enligt ett överordnat kollektivavtal. Arbetsdomstolen lät det förhållande att svarandeparten så snart avtalsbrottet uppdagats rättat till förhål landet bidra till bedömningen att avtalsbrottet varit ursäktligt. Jfr Adlercreutz, Om den rättsliga betydelsen av skriftlig avtalsform och om integrationsklausuler s. 312: ”Eller också kan efterlevnaden avvika från vad som avtalats och eventuellt leda till omformning av avtalet.”