Rättsfall

AD 1996 nr 12

Rättskälldiskussion

Citera

AD 1996 nr 12

BibTeX

@misc{ad-1996-12,
  author       = {{Arbetsdomstolen}},
  title        = {{AD 1996 nr 12}},
  year         = {1996},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

6 hänvisningar i 4 artiklar · 6 stycken/fotnoter

Ett europeiserat arbetstagarinflytande - en rättslig studie av inflytandedirektivens genomförande i Sverige2 hänvisningar

Erik Sjödin · 2015, s. 1–2080 · 2 ställen

Flexibel arbetskraft och rättens flexibilitet2 hänvisningar

Carin Ulander-wänman · SvJT 2010 s. 797–806 · 2 ställen

Kollektivavtalsrätten - en rättsvetenskaplig berättelse1 hänvisning

Mikael Hansson · 2010, s. 1–360 · 1 ställe

303 ningsavtal.1046 Den kan också markera gränsen mellan den individuella arbetsrätten och kollektivavtalsrätten. Också i förhållande till lagstiftning till skydd för arbetstagare har arbetsmarknadsparterna genom semidispositiva bestämmelser ett visst utrymme att disponera för att bestämma materiella normer. Gränsen för arbetsmarknadsparternas autonomi sätts av att de inte får disponera över arbetstagares intjänade rätt (se 7.9.2) och att de inte får kringgå de arbetstagarskyddande reglerna i alltför stor utsträckning.1047 Av AD 1996 nr 12 (se n. 1047) framgår att det i utgångs punkten inte strider mot god sed att arbetsmarknadsparterna använder ett av lagstiftaren givet utrymme. Att arbetsledningsbeslut inte får vidtas i strid med god sed även om de i och för sig har stöd i ett kollektivavtal har dock gamla anor i Arbetsdomstolens praxis.1048 Också i senare domar har Arbetsdomstolen dock varit beredd att underkänna en tillämpning av ett kollektivavtal såsom varandes i strid med god sed.1049 Att partsautono304 min inte får utnyttjas så att den urholkar arbetstagarnas skydd enligt lag har upprepade gånger bekräftats i Arbetsdomstolens praxis.1050 7.7.3.2 Typfallet — avtalsturlistor Hittills har principen om god sed handlat om att arbetsledningsbeslut på ett generellt plan, inte heller med stöd i kollektivavtal, får vidtas i strid med god sed och att arbetsmarknadsparterna inte får utnyttja sitt utrym me för avtalsfriheten så att arbetstagarnas skydd urholkas helt. Skall man dock peka ut ett typfall på kollektivavtal som är i fara att befinnas stridan de mot god sed på arbetsmarknaden ligger så kallade avtalsturlistor nära till hands. Just avtalsturlistor förefaller nämligen ha en viss särställning i fråga om åberopande av god sed på arbetsmarknaden. Regeln kan i dessa situationer formuleras så att en bestämmelse kan underkännas om den är diskriminerande eller eljest innebär att ovidkommande hänsyn tagits, eller om annan omständighet som föreligger som gör att det skulle te sig stö tande att tillämpa kollektivavtalet i det aktuella hänseendet. Se AD 2005 nr 53 med hänvisning till AD 1996 nr 114 och AD 1983 nr 107: I praxis har fastslagits att det enligt allmänna avtalsrättsliga grundsatser även är möjligt att ingripa mot en turordningsöverenskommelse som innebär ett sådant missbruk av den principiella avtalsfriheten att den helt eller delvis framstår som stridande mot god sed på arbetsmarknaden eller på annat sätt framstår som otillbörlig, t.ex. därför att den innebär en direkt diskrimine ring av viss eller vissa arbetstagare eller att ovidkommande hänsyn tagits eller att annan omständighet föreligger som gör att det skulle te sig stötande att tillämpa överenskommelsen (se domen 1983 nr 107). [...] En avtalsturlista blir utan verkan endast i den mån den är diskrimineran de eller annars innebär att ovidkommande hänsyn tagits eller att annan omständighet föreligger som gör att det skulle te sig stötande att tillämpa listan i det aktuella hänseendet (se domen 1996 nr 114).God sed på arbetsmarknaden · p. 8 · s. 48

Lönediskriminering - en arbetsrättslig studie av könsdiskriminerande löneskillnader och konflikten mellan kollektivavtal och lag1 hänvisning

Susanne Fransson · 2001, s. 1–2072 · 1 ställe

AD 1996 nr12Rättsfall från arbetsdomstolen · p. 16 · s. 78