1.Avhandlingen tar sitt avstamp i den svenska vattenbruksnäringen och de möjligheter och utmaningar som näringen står inför. Utformningen av den svenska regleringen har, som noterats ovan, pekats ut som en betydande orsak till näringens bristande utveckling. Samtidigt är aspekter av vattenbruket problematiska eller riskfyllda, varför det är nödvändigt att etableras. 213
2. Se bland annat de uppmärksammade fiskodlingsmålen i MÖD från mars 2017 (MÖD 2017:21, MÖD 2017:22, M 8882–15 och M 2620-16) samt M 1425-17 (odling i Storsjön) och M 4726-19 (Smögenlax).s. 213
3. Se till exempel Task Force Vattenbruk (2017). Vattenbruk - en grön näring som hämmas av omodern lagstiftning, s. 9.s. 213
4. Se framförallt avsnitt 4.2.6.s. 213
5.11 en styrning som bidrar till en utveckling av vattenbruk i linje med de mål som näringen påverkar uppnåendet av. Ett rättsligt betraktelsesätt lämpar sig dock inte för att undersöka huruvida vattenbruket de facto utgör en hållbar näring. För det får man vända sig till andra vetenskapliga discipliner. Det övergripande syftet med avhandlingen är istället att utvärdera funktionaliteten i den rättsliga styrningen av det svenska vattenbruket i förhållande till relevanta politiska mål. Med funktionalitet avses den rättsliga styrningens förmåga att producera resultat i linje med systemets tillskrivna mål. Undersökningen tar sikte på den direkta styrningen av vattenbruksnäringar och således inte bredare styrningsåtgärder som tar sikte på stora delar eller hela näringslivet såsom företagsbeskattning, arbetsmarknadsåtgärder, särskilda stöd för småföretag eller liknande. Begreppet rättslig styrning används i vid bemärkelse och innefattar förutom traditionellt rättsligt material även styrningen av de offentliga institutioner som tilldelats en roll i styrningen av vattenbruksnäringar. Vidare är vattenbruk ett brett begrepp och innefattar flera olika typer av odlingsverksamheter. Då olika former av vattenbruk innebär vitt skilda konsekvenser och är reglerade på avsevärt olika vis är avhandlingen begränsad till frågor rörande fiskodling för livsmedelsändamål och behandlar enbart andra former av vattenbruk i förhållande till eller i kombination med fiskodling. En undersökning som innefattar alla former av vattenbruk skulle bli för bred och sakna enhetlighet. Likaså är avhandlingen begränsad till själva produktionsfasen i odlingsverksamheten och de normer och mål som styr denna. Frågor om exempelvis vattenbruksprodukten behandlas endast i den mån produktionen påverkas. En mers. 213
6. Begreppet funktionalitet såsom det används i undersökningen förklaras vidare i avsnitt 1.5.4.s. 214
7. Således kommer inte frågor om bland annat förädling och saluföring av produkter från fiskodlingen att behandlas inom ramen för undersökningen. 12 omfattande redogörelse för avhandlingens gränsdragning ges i avhandlingens andra kapitel. Då vattenbruket är en näring som styrs genom ett stort antal lagstiftningar där flera myndigheter innehar olika roller kommer undersökningen att utgå från en systemansats. Systemansatsen möjliggör undersökning av komplex styrning och syftar till att utöver att undersöka styrningens enskilda delar även kunna undersöka relationen mellan styrningens olika delar och funktionen av denna. De återstående avsnitten i kapitlet kommer således att fokusera på systemansatsen i teori och som metod. Kapitlet kommer att utmynna i ett upplägg särskilt anpassat för avhandlingens undersökning men systemansatsen har ett brett användningsområde inom rättsvetenskapen och kan användas till långt mycket mer än rättslig styrning av vattenbruk.s. 214