1.Omplaceringsskyldigheten kan ses som en manifestation av att upp-s. 2078
2.sägning ska vara en sista åtgärd. Finns det en saklig grund för uppsäg-s. 2078
3.ning i botten kan omplaceringen ”rädda kvar” den uppsägningshotades. 2078
4.arbetstagaren hos arbetsgivaren och på så sätt vara ett extra skydd förs. 2078
5.anställningsförhållandets bestående. Praxisgenomgången ovan visars. 2078
6.att, även när sådana erbjudanden ges av arbetsgivaren, det i många falls. 2078
7.rör sig om ett tunt skydd.s. 2078
8.Idén att det skulle röra sig om ett extra skydd för anställningsförhål-s. 2078
9.landets bestående passar särskilt dåligt i arbetsbristssituationer, åtmin-s. 2078
10.stone när det rör sig om omplaceringserbjudanden som ligger utoms. 2078
11.ramen för tjänsten och alltså rör villkor eller omständigheter för tjäns-s. 2078
12.ten som arbetsgivaren i vanliga fall inte ensidigt kan ändra. När om-s. 2078
13.placeringserbjudanden enligt 7 § st. 2 inte behöver göras i turordnings. 2078
14.ges den enskilde arbetsgivaren en stor frihet, och den trygghet soms. 2078
15.en arbetstagare med längre anställningstid är tänkt att ha gentemots. 2078
16.sin arbetsgivare sätts ur spel då arbetstidsmått, anställningsform ochs. 2078
17.stationeringsort kan komma att ändras.s. 2078
18.Skälighetsbedömningen görs utifrån omständigheterna i det speci-s. 2078
19.fika fallet, till exempel hur arbetsgivarens verksamhet är organiserad,s. 2078
20.arbetstagarens privata omständigheter, vilka tjänster som finns till-s. 2078
21.gängliga och så vidare. Det kan då tyckas märkligt att bedömningens. 2078
22.i 7 § st. 2 ofta verkar göras utan att ta hänsyn till dess rättsliga sam-s. 2078
23.manhang, det vill säga de skyddsregler i 22 § LAS som är tillämpligas. 2078
24.vid arbetsbrist. I AD 2011 nr 30 hänvisar domstolen till omplacerings. 2078
25.av ”uppsägningshotade arbetstagare” till ett annat driftställe och atts. 2078
26.60s. 2078
27.Skäliga omplaceringserbjudanden och arbetsledningsrätten arbetsgivaren i en sådan situation kan vidta omplaceringar på det sätt denne anser är bäst för verksamheten oavsett var de arbetstagarna befinner sig i turordningen. Sett ur ett anställningsskyddsperspektiv kan det vara så att de arbetstagare som omplaceras, faktiskt inte behöver vara uppsägningshotade eftersom de i en uppsägningssituation både skulle kunna ha längre anställningstid och tillräckliga kvalifikationer och därför inte riskera uppsägning så länge turordningsreglerna i LAS tillämpas. I samma mål framhåller Arbetsdomstolen att arbetsgivaren har, inom ramen för 7 § st. 2, möjlighet att bestämma vem som ska omplaceras till vilken position och på så sätt försäkra sig om att ”rätt man hamnar på rätt plats”.s. 2079
28.Arbetsledningsrättens starka ställning är också påtaglig vid förändringar av arbetstidsmåttet, så som det kommit att utvecklas i praxis. Omplaceringserbjudanden till tjänster med lägre arbetstidsmått anses skäliga, inte bara när det som en konsekvens av en omorganisering bara finns deltidstjänster att erbjuda utan också när själva omorganiseringen, det vill säga arbetsledningsbeslutet, består i att minska arbetstidsmåttet och omplaceringserbjudandet utgörs av ett erbjudande av den tjänst arbetstagaren tidigare haft men nu med lägre arbetstidsmått. Det görs alltså ingen skillnad mellan en situation där de omplaceringserbjudanden som finns att erbjuda har andra orsaker eller endast indirekt beror på verksamhetsförändringen och där omplaceringserbjudandena och verksamhetsförändringen/åtgärden i själva verket är samma sak.s. 2079
29.Arbetsgivarens arbetsledningsrätt har därigenom fått genomslag i 7 § st. 2. Det tillsammans med att arbetsbrist normalt sett utgör saklig grund gör att arbetsgivaren kan försämra villkoren för en viss arbetstagare som, baserat på anställningstid och tillräckliga kvalifikationer, i annat fall skulle ”sitta säkert”. Man kan istället argumentera för att lång anställningstid och tillräckliga kvalifikationer för tjänster som finns kvar på arbetsplatsen borde påverka skäligheten i ett omplaceringserbjudande som innebär att arbetstagaren placeras till en tjänst på annan ort eller med lägre arbetstidsmått. AD 2022 nr 7 ger en viss öppning för en sådan argumentation.s. 2079
30.2022 års revidering av LAS innebär några ändringar som är av betydelse för omplaceringsskyldigheten. Som nämnts ovan ska arbetsgivaren inte behöva erbjuda mer än en omplacering vid upprepades. 2079
31.61s. 2079
32.Caroline Johanssons. 2080
33.brott mot anställningsavtalet, alltså när uppsägning av personliga skäls. 2080
34.är för handen. Enligt min mening är det dock oklart om det senares. 2080
35.egentligen innebär någon ändring av rådande rättsläge jämfört meds. 2080
36.vad som framgår av redogörelsen av förarbetena ovan och så som till-s. 2080
37.lämpningen av 7 § st. 2 utvecklats i Arbetsdomstolens praxis. Där-s. 2080
38.emot kan andra förslag som turordning vid omplaceringar till en tjänsts. 2080
39.med lägre arbetstidsmått och att heltid ska vara norm få betydelse förs. 2080
40.arbetsgivarens handlingsutrymme i en uppsägningssituation.s. 2080
41.Ett mer specialiserat och kunskapskrävande arbetsliv har varit i fo-s. 2080
42.kus de senaste åren, både vad gäller omförhandlingar av kollektivavtals. 2080
43.och förslag till förändringar av anställningsskyddet. De förslag på änd-s. 2080
44.ringar som 2022 års LAS är en del av kopplar tydligare samman an-s. 2080
45.ställningsskydd med kompetensutveckling. I den pågående reforme-s. 2080
46.ringen av anställningsskyddet kombineras den enskilde arbetsgivarenss. 2080
47.ökade flexibilitet när det kommer till uppsägningar med ett förstärkts. 2080
48.omställningsstöd. Arbetstagare ska få större möjlighet att vidareutbildas. 2080
49.sig under anställningen och efter uppsägning på grund av arbetsbrist.s. 2080
50.En grupp som är tänkt att omfattas av omställningsavtalen som intes. 2080
51.tidigare omfattats är anställda som sagts upp på grund av nedsatt ar-s. 2080
52.betsförmåga kopplat till sjukdom eller skada. Förutsättningen för atts. 2080
53.omfattas är att arbetstagaren accepterar uppsägningen och inte drivers. 2080
54.process om uppsägningens giltighet. Den kollektivavtalade omställ-s. 2080
55.62s. 2080
56.Skäliga omplaceringserbjudanden och arbetsledningsrätten ningen ska kompletteras med en statligt organiserad omställningsorganisation för de arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal. Tanken är alltså att hela arbetsmarknaden ska täckas av antingen det ena eller det andra systemet. Därutöver ska studiestödssystemet kompletteras med ett omställningsstudiestöd som möjliggör för lite längre utbildningar för personer som är aktiva på svensk arbetsmarknad och där utbildningen har som syfte att stärka deras position på arbetsmarknaden. De föres lagna förändringarna stärker alltså inte den enskilde arbetstagaren i en uppsägningssituation. Förändringarna i anställningsskyddet är till mångt och mycket till den enskilde arbetsgivarens fördel och ger denne större frihet att bestämma över sin verksamhet. Maktbalansen mellan arbetsgivaren och arbetstagaren förändras och ansvar flyttas från individnivån (arbetsgivaren) till den kollektiva nivån i form av omställningsorganisationer och stat. Det blir dessutom den enskilde arbetstagarens ansvar att se till att ha rätt kompetens men med stöd både ekonomiskt och erfarenhetsmässigt via omställningsorganisationerna.s. 2081
57.Sammanfattningsvis visar praxisgenomgången att de beslut arbetsgivaren fattat vad gäller organiseringen av verksamheten både generellt och i den specifika uppsägningssituationen fått stort genomslag i bedömningen av om ett omplaceringserbjudande är skäligt. Detta så till den grad att arbetstagare som enligt huvudregeln skulle sitta säkert vid en arbetsbristssituation får se sitt anställningsförhållande försvagat genom att erbjudas lägre arbetstidsmått eller visstidsanställning. Nu aktuella lagändringar kommer i viss mån justera balansen till arbetstagarens förmån. Det gäller dock inte geografiska omplaceringar som också kan vara betungande för arbetstagares ekonomi och fritid. Vad gäller uppsägningar på grund av bristande arbetsförmåga går det att skönja att effektiviseringar på arbetsmarknaden lett till att det inte finns utrymme för arbetsgivaren att erbjuda en omplacering till ar-s. 2081
58.63s. 2081
59.Caroline Johanssons. 2082
60.betsuppgifter arbetstagaren klarar av. Den lösning som presenteras förs. 2082
61.det är inte att ställa högre krav på den enskilda arbetsgivaren utan atts. 2082
62.ansvaret flyttas över till omställningsorganisationer och stat.s. 2082
63.64s. 2082
64.Om rättsfiguren provocerad uppsägning i kränkningssituationers. 2083