AD 2022 nr 7, Källström i Schmidt, Löntagarrätt, rev upplaga, 1994, s. 188, Sel- berg, Arbetsgivarbegreppet och arbetsrättsligt ansvar i komplexa arbetsorganisationer, 2017, Lunds universitet, s. 136, Malmberg, Anställningsförhållandet, 5:e upplagan 2019, s. 150, Glavå, Hansson, Arbetsrätt, 4:e upplagan, 2020, s. 344.
Hänvisas från p. 33 (s. 2067)
1.LAS antogs för att främja anställningstryggheten. En viktig komponent i anställningstryggheten är att arbetsgivaren måste ha saklig grund för att säga upp en arbetstagare. Kravet på saklig grund vid uppsägning är utformat på så sätt att en uppsägning inte är sakligt grundad om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig (7 § st. 2 LAS). Det innebär att arbetsgivaren har en skyldighet att utreda om denne har något annat arbete att erbjuda den uppsägningshotade arbetstagaren. Precis som för LAS som helhet är tanken med bestämmelsen att skydda anställningsförhållandet och inte arbetstagarens position. Det rör sig alltså inte om ett befattningsskydd.s. 2065
2.I förarbetena framhålls att uppsägning ska vara en åtgärd som tas till när alla andra alternativ har uttömts och saklig grund ska alltså inte anses föreligga om arbetsgivaren kan undvika uppsägningar genom att omplacera arbetstagare till andra arbetsuppgifter i företaget. Vid införandet av 1974 års LAS ansågs det vara av sådan betydelse att det skulle framgå av lagtexten. I doktrin samtida med LAS införande har omplacering beskrivits som en lösning till exempel om arbetstagaren haft samarbetssvårigheter eller om en lastbilschaufför mist sitt körkort men istället kan arbeta på lagret.s. 2065
3.Arbetsgivaren har en omplaceringsskyldighet om det är skäligt att kräva omplacering. Skäligheten som anges i lagtexten riktar alltså in sig på att det ska vara skäligt för arbetsgivaren och andra arbetstagare att den uppsägningshotade arbetstagaren är kvar på arbetsplatsen. Arbetsgivaren behöver inte skapa arbetstillfällen eller erbjuda tjänster som redan innehas av en annan arbetstagare. I skäligheten ligger också att arbetsgivarens omplaceringsskyldighet varierar beroende på vad det rör sig om för grund för uppsägningen. När en arbetstagare har varit grovt misskötsam är det till exempel inte skäligt att en arbetsgivares. 2065
4.47s. 2065
5.Caroline Johanssons. 2066
6.ska vara skyldig att omplacera denne. I sådana fall kan grunden förs. 2066
7.uppsägningen ses som ett mer generellt problem oavsett var i verk-s. 2066
8.samheten arbetstagaren befinner sig och kan på så sätt inte läkas av ens. 2066
9.omplacering. Redan av förarbetena till LAS framgår att om en arbets-s. 2066
10.givare omplacerat en arbetstagare på grund av att denne har haft svårts. 2066
11.att samarbeta med ledning eller kollegor och den omplaceringen intes. 2066
12.har fungerat kan det vara så att det inte är skäligt att kräva att arbets-s. 2066
13.givaren ska utreda möjligheterna för en ny omplacering. Om det ärs. 2066
14.så att de lediga tjänster som finns tillgängliga är av samma art som dens. 2066
15.typ av tjänst arbetstagaren inte kunnat sköta behöver inte heller ens. 2066
16.omplacering göras. Detta eftersom en sådan omplacering inte lösers. 2066
17.den bakomliggande sakliga grunden för uppsägningen.s. 2066
18.Även om förarbetena behandlar omplaceringens skälighet i rela-s. 2066
19.tion till om det kan krävas att arbetsgivaren omplacerar, har begrep-s. 2066
20.pet ”skäligt omplaceringserbjudande” i praxis kopplats samman meds. 2066
21.skäligheten från arbetstagarens perspektiv. Den skäligheten kan sägass. 2066
22.ligga implicit i själva skyldigheten att omplacera, vilket Malmbergs. 2066
23.beskriver som en specialregering av arbetsgivarens lojalitetsplikt gent-s. 2066
24.emot arbetstagaren i uppsägningssituationen. Den ger arbetsgivarens. 2066
25.en skyldighet att utreda vilka lediga tjänster som finns och vilka kva-s. 2066
26.lifikationer som krävs, samt om den uppsägningshotade arbetstaga-s. 2066
27.ren har tillräckliga kvalifikationer för de lediga tjänster som finns.s. 2066
28.Arbetsgivaren ska dessutom i första hand utreda möjligheten att om-s. 2066
29.placera arbetstagaren inom ramen för tjänsten, på samma arbetsplatss. 2066
30.eller företagsenhet som denne tidigare varit anställd. Först därefters. 2066
31.ska arbetsgivaren undersöka möjligheten att omplacera arbetstagarens. 2066
32.48s. 2066
33.Skäliga omplaceringserbjudanden och arbetsledningsrätten utom ramen för tjänsten eller inom andra enheter. Detta har upprepats i praxis och i litteraturen. Det indikerar att en arbetstagare har rätt till den lediga tjänst som är mest lik den tjänst denne innehar i uppsägningssituationen.s. 2067
34.Vad som är inom ramen för arbetstagarens tjänst sammanfaller med den omplaceringsrätt som arbetsgivaren har när en uppsägningssituation inte är för handen, det vill säga att det rör sig om den typ av omplacering som en arbetstagare inte kan motsätta sig utan att göra sig skyldig till arbetsvägran. I uppsägningssituationen måste arbetsgivaren alltså gå utanför sin omplaceringsrätt och utreda möjligheten att omplacera arbetstagaren till en annan position. Omvänt innebär det också att ett omplaceringserbjudande kan vara skäligt men ligga utom ramen för arbetstagarens tjänst.s. 2067
35.Bedömningen av om omplaceringserbjudandet är skäligt eller inte är avgörande för vilka rättsliga konsekvenser arbetstagarens reaktion på erbjudandet kan få – är erbjudandet skäligt och arbetstagaren tackar nej riskerar denne sin anställning hos arbetsgivaren. Har en uppsägningshotad arbetstagare utan godtagbar anledning tackat nej till ett skäligt erbjudande om annat arbete är arbetsgivaren i regel inte skyldig att lämna några ytterligare erbjudanden. Om en arbetstagare avböjer ett skäligt omplaceringserbjudande får arbetsgivaren därför normalt anses ha uppfyllt sin omplaceringsskyldighet och ha saklig grund för uppsägningen av den arbetstagaren. Det gäller oavsett om grunden för uppsägningen är arbetsbrist eller personliga skäl. Att avböja ett skäligt omplaceringserbjudande kan alltså ses som en kompletterande saklig grund under förutsättning att det rör sig om en situation där arbetsbrist eller personliga skäl finns som bakomliggande grund. Omplacering enligt 7 § st. 2 LAS ska göras innan turordningsreglernas. 2067
36.49s. 2067
37.Caroline Johanssons. 2068
38.aktualiseras och alltså innan eventuella omplaceringar enligt 22 § ge-s. 2068
39.nomförs. För arbetstagare med lång anställningstid blir det därförs. 2068
40.avgörande vad som är ett skäligt omplaceringserbjudande för att vetas. 2068
41.vilka erbjudanden som är möjliga att avböja utan att riskera sin platss. 2068
42.i turordningen.s. 2068