3.5.4.5 · Sammanfattning av verklig innebörd, genomsyn, kopplade avtal och

1.sammansatta transaktioner i civilrätten Termen ”verklig innebörd” används sällan av HD. I ett avgörande (NJA 2000 s. 685) har HD framhållit att den gemensamma partsavsikten kan utvisa att avtalets reella innebörd är en annan än vad parternas beteckning ger uttryck för. För bedömningen av hur ett specifikt händelseförlopp ska kvalificeras verkar civilrätten emellertid inte ge så mycket mer ledning i detta hänseende än att kvalificeringen inte nödvändigtvis behöver följa den beteckning som parterna själva valt. Om detta är allt som avses med det civilrättsliga är det bättre att uttrycka just detta än att uttrycka att den verkliga innebörden åsyftar rättshandlingars civilrättsliga innebörd. Det senare uttryckssättet ger nämligen sken av att specifika händelseförlopp har en korrekt kvalificering som skatterätten bara knyter an till. Termen ”genomsyn” verkar inte användas av HD. I skatterätten har det däremot hänvisats till ett par HD-avgöranden för att stödja att genomsyn är något som förekommer i civilrätten. Av dessa mål är det svårt att utläsa några mer allmänna kriterier för när genomsyn skulle kunna ske. Bedömningen framstår som beroende av ändamålen bakom den specifika regel som tillämpas. Om detta är vad den civilrättsliga genomsynsmetoden består i borde en sådan metod för skatterättsligt vidkommande innebära att hänsyn tas till ändamålen bakom de skatterättsliga regler som tillämpas. I så fall står det dock klart att det inte är fråga om någon prejudiciell, självständig civilrättslig bedömning. ”Kopplade avtal” verkar diskuteras i något större utsträckning i civilrätten än verklig innebörd och genomsyn. Att avtal anses vara kopplade i ett visst civilrättsligt hänseende innebär emellertid inte att de anses vara kopplade i samtliga civilrättsliga hänseenden. Bedömningen av huruvida två avtal ska ses som kopplade görs inte alltid heller för att fastställa hur de ska kvalificeras. HD har dock tagit ställning till huruvida olika avtal varit att se som kopplade till varandra för att avgöra vad ett hyresavtal är. HD har då bedömt huruvida ett visst avtal ingått som ett underordnat moment i ett annat avtal eller om omständigheterna har avvikit i tillräckligt hög grad från vad som normalt förekommer vid hyra. Att bedöma vad som utgör ett ”underordnat led” eller ”vad som normalt förekommer” är emellertid svårt att översätta till andra sammanhang. Att avtal kan ses som kopplade i civilrätten utsäger inte huruvida två specifika avtal är att se som 392 kopplade. Avtal kan dessutom vara kopplade till varandra i olika bemärkelser. De kan vara kopplade till varandra på det sättet att en domstol ser till slutresultatet av dem istället för att se på dem som separata steg. Ett exempel på detta förekommer i Omstruktureringsmålet. Alternativt kan avtal vara kopplade till varandra på det sättet att det ena ses som underordnat ett annat, till exempel genom att ett avtal om hyra av parkeringsplats konsumeras av ett avtal om hyra av bostad och sålunda anses ingå i bostadshyresavtalet.s. 508