1.I det ovanstående har det noterats att Arbetsdomstolen beaktar dis-s. 2295
2.krimineringsersättningens preventiva syfte genom att nämna att er-s. 2295
3.sättningen bestämts med ”hänsyn till de preventiva aspekterna”. Ar-s. 2295
4.betsdomstolen har alltså, till skillnad från Högsta domstolen (vilkets. 2295
5.beskrivs nedan) inte infört något konkret utformat preventionspåslags. 2295
6.utan använder sig av en mer generell formulering om preventionenss. 2295
7.inverkan.s. 2295
8.Det finns skäl till den generella och oprecisa formuleringen, mots. 2295
9.bakgrund av Arbetsdomstolens tradition av att inte gå in i detalj-s. 2295
10.redogörelser vid ersättningsbestämningen – särskilt gällande allmännas. 2295
11.skadestånd. Det finns dock också skäl att ställa sig frågan om ”de pre-s. 2295
12.ventiva aspekterna” är ett inslag i det som redan har beaktats, eller etts. 2295
13.påslag som tillkommer därutöver. Ett exempel är det ovan nämndas. 2295
14.AD 2015 nr 44 (forskningsstödet) där ett lågt ersättningsbelopp utgavs,s. 2295
15.280s. 2295
16.Diskrimineringsersättning som påföljd i och utanför arbetsrätten på grund av omständigheter kring handlingen. Skulle beloppet ha varit ännu lägre om det inte vore för beaktandet av preventionssyftet, eller har frånvaron av omständigheter som anses motivera prevention föranlett det låga beloppet?s. 2296
17.I AD 2018 nr 42 (sysselsättningskravet) kan det noteras att Arbetsdomstolen inte nämner de preventiva aspekterna, utan på ett tydligt sätt redogör för hur det faktum att diskrimineringen varit upprepad påverkar ersättningsbeloppet. Den mer svepande hänvisningen till preventiva aspekter, ersätts alltså i AD 2018 nr 42 med en konkretisering av vilket typ av beteende som ska motverkas. Varje diskriminering ersätts, och det totala beloppet blir ett av de högsta belopp som utdömts i diskrimineringssammanhang.s. 2296