Citat i kontext

och arbetsgivarbegreppet

Fotnot 382

T.ex. trakasserier och kränkningar riktade mot arbetsledning och arbetskamrater; se t.ex. AD 2013 nr 12 och AD 2014 nr 90.

Hänvisas från p. 2 (s. 2180)

1.I och med att bemanningsanställningen är en trepartsrelation blir anställningsskyddet invecklat. Viktiga utgångspunkter är att regeln om saklig grund för uppsägning är tvingande och att varje uppsägning rättsligt måste kvalificeras som pga. antingen personliga skäl eller arbetsbrist.s. 2180

2.Vad gäller i den situationen att den inhyrde arbetstagaren gör sig skyldig till någon förseelse eller dylikt, som skulle utgjort saklig grund för uppsägning, om den hade begåtts mot arbetsgivaren? LAS är tillämplig mellan arbetstagaren och bemanningsföretaget, men hur verkar anställningsskyddet för den händelse inhyraren avslutar inhyrningen av den felande arbetstagaren, och uthyraren tvingas leverera en annan arbetstagare. Vilket skydd har den felande arbetstagaren när denna återkommer till uthyraren, och inte skapar inkomster för denna? Bemanningsföretaget kanske vill avsluta anställningsförhållan-s. 2180

3.165s. 2180

4.Niklas Selbergs. 2181

5.det med hänvisning till förseelsen hos inhyraren. Vad ska anses varas. 2181

6.grunden för uppsägningen? Ska arbetstagarens förseelse eller den efter-s. 2181

7.följande övertaligheten stå i fokus för tillämpningen av anställnings-s. 2181

8.skyddslagen?s. 2181

9.Å ena sidan kan en argumentera att bemanningsarbetets idé – atts. 2181

10.affärsmässigt sälja arbete utfört av arbetstagare, utan att arbetsgivar-s. 2181

11.ansvaret följer med till köparen av arbetet – borde fälla avgörandet.s. 2181

12.Återsändandet av en arbetstagare, oavsett skälet härför, anses leda tills. 2181

13.en arbetsbristsituation – det saknas arbetsuppgifter till alla arbetstagares. 2181

14.– i vilken arbetsgivaren får vidta uppsägningar. Detta synsätt tar fastas. 2181

15.på allmänna arbetsrättsliga synsätt: avtar efterfrågan på arbetsgivarenss. 2181

16.produkter eller tjänster får uppsägningar ske, utan att det måste utre-s. 2181

17.das varför köparna på marknaden inte längre efterfrågar produktens. 2181

18.(eller om deras beslut är sakligt eller ens väl underbyggt). Det skulles. 2181

19.innebära att en arbetstagare som inte kan hyras ut blir övertalig i re-s. 2181

20.lation till mängden arbetsuppgifter som arbetsgivaren behöver få ut-s. 2181

21.förda, och att uppsägningar efter turordning (22 § LAS) skulle varas. 2181

22.tillåtna. En arbetstagares agerande hos en inhyrare, som kunde liggas. 2181

23.till grund för uppsägning om det ägde rum i relation till en arbets-s. 2181

24.givare, omvandlas till en arbetsbristsituation i uthyraren. En arbetsta-s. 2181

25.gares misskötsamhet skulle kunna drabba andra arbetstagare (i sammas. 2181

26.driftsenhet/kollektivavtalsområde, med sämre plats i turordningen),s. 2181

27.som riskerar uppsägning. Det framstår emellertid som orimligt atts. 2181

28.inhyrarens avbrytande pga. personliga skäl av inhyrningsrelationens. 2181

29.avseende en viss arbetstagare, ska tillåtas omvandlas till arbetsbrist is. 2181

30.uthyraren; en arbetstagares felande riskerar då en annan arbetstagaress. 2181

31.anställning. Grundsatsen bakom LAS att ”uppsägningsskäl som pri-s. 2181

32.märt hänger samman med en viss arbetstagare bedöms ha skett av per-s. 2181

33.sonliga skäl även om skälen ytterst har verksamhetsanknutna motiv”s. 2181

34.aktualiseras. Arbetsgivarens kostnader för en misskötsam arbetstagares. 2181

35.ska inte stå i förgrunden, utan misskötsamheten ska anses utgöra upp-s. 2181

36.sägningsskälet. Man kan tala om att ”orsakskedjan” eller ”kausallin-s. 2181

37.jerna” inte ska dras längre än till arbetstagarens agerande. Om dessas. 2181

38.166s. 2181

39.Arbetsgivarbegreppet: från välfärdsstat till plattformsekonomi utgångspunkter får avgöra ska uthyrarens uppsägning av den felande bemanningsarbetstagaren anses vara pga. personliga skäl.s. 2182

40.Å andra sidan kan argumentationen anknyta till rättsläget avseende s.k. splittrad motivbild i LAS, dvs. situationer då arbetsbrist föreligger i verksamheten, samtidigt som arbetsgivaren vill avsluta ett visst anställningsavtal av skäl som är hänförliga till arbetstagaren personligen. Att placera en annan arbetstagare på den felandes bemanningsuppdrag och säga upp den sistnämnde handlar samtidigt om att minska kostnader i verksamheten och om att hantera en viss arbetstagares misskötsamhet. Det råder ett samband mellan arbetsbristen och det som utgör de personliga skälen, och i en sådan situation måste arbetsgivaren (bemanningsföretaget) få säga upp den felande med stöd av arbetsbrist – annars skulle ju den som misskött sig få ett starkare skydd än den som inte gjort det.s. 2182

41.Det framstår måhända som oklart hur den här situationen ska infogas i LAS. Frågan framstår emellertid som värd att uppmärksamma eftersom lagstiftningen om bemanningsarbete bygger på antaganden om en strikt funktions- och rolluppdelning mellan in- och uthyrare och utgångspunkten att LAS ska gälla fullt ut i relationen mellan bemanningsföretag (arbetsgivare) och de bemanningsanställda. Begreppen som bygger upp anställningsskydd vid arbetsbrist har inte utvecklats med avseende på bemanningsarbete (som var kriminaliserat vid den tiden) och har en rumslig dimension (jfr turordningskrets; drifts enhet) som passar sämre med bemanningsarbetet, som ju bedrivs utanför arbetsgivarens organisation.s. 2182

42.Det ligger närmast till hands att en arbetstagare får sägas upp av bemanningsföretaget för en misskötsamhet som begåtts hos inhyraren. De andra arbetstagarna bör inte drabbas av övertalighet av det skälet att någon misskött sig på ett uppdrag. Vikande efterfrågan på bemanningstjänster som visar sig hos uthyraren och som beror på omständigheter hänförliga till en viss arbetstagare personligen får hanteras som en uppsägning pga. personliga skäl.s. 2182

43.167s. 2182

44.Niklas Selbergs. 2183