Jfr även med AD 2018 nr 19, där AD undersökt huruvida en skola uppställt krav på personalen ska handhälsa på varandra och, i så fall, om kravet utgjort religiös dis- kriminering.
Hänvisas från p. 15 (s. 2137)
1.Generellt utformade riktlinjer och krav som i praktiken särskilt missgynnar vissa grupper av arbetssökande eller arbetstagare, exempelvis personer med en religiös övertygelse, kan utgöra s.k. indirekt diskriminering enligt 1 kap. 4 § 2 p. DL. Förbudet mot indirekt diskriminering gäller alltså när någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt, men som kan komma att särskilt missgynna personer med exempelvis viss religion eller trosuppfattning. Det anses dock inte utgöra indirekt diskriminering om tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt har ett berättigat syfte och de medel som används bedöms lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet enligt 1 kap. 4 § 2 p. DL.s. 2136
2.121s. 2136
3.Kavot Zilléns. 2137
4.I en situation där ett krav på att utföra alla de arbetsuppgifter soms. 2137
5.ingår i arbetsskyldigheten i praktiken särskilt missg ynnar arbetssö-s. 2137
6.kande eller arbetstagare med religiös övertygelse kan således förbudets. 2137
7.mot indirekt diskri minering vara tillämpligt. Detta gäller bland annats. 2137
8.vid vårdvägran, där kravet på att utföra alla arbetsuppgifter som ingårs. 2137
9.i arbets skyldig heten kan vara svårt att uppfylla för yrkesutövare soms. 2137
10.av religiösa skäl inte vill befatta sig med vissa vårdrelaterade arbets-s. 2137
11.uppgifter.s. 2137
12.Det tidigare nämnda barnmorskefallet utgör ett illustrerande exem-s. 2137
13.pel på när kravet att utföra alla arbetsuppgifter som ingår i arbets-s. 2137
14.skyldig heten kan försvåra för personer med viss övertygelse att få ens. 2137
15.anställning, varför domstolarnas slutsatser i fallet behandlas härnäst.s. 2137
Barnmorskemålet och frågan om indirekt diskriminering
1.I fallet hade en barnmorska sökt anställning vid olika kvinnoklinikers. 2137
2.och under rekryteringsförfarandet uppgett för verksamhetsansvariges. 2137
3.att hon av religiösa skäl inte vill medverka vid utförandet av abort,s. 2137
4.men att hon kan utföra alla andra arbetsuppgifter som ingår i anställ-s. 2137
5.ningen. Barnmorskorna blev till följd av sin vårdvägran nekad anställ-s. 2137
6.ning med motiveringen att hon inte varit beredd att medverka vids. 2137
7.utförandet av aborter som ingår i en barnmorskas yrkeskvalifikationers. 2137
8.och arbetsskyldighet.s. 2137
9.Både tingsrätten och AD kom i sin prövning fram till att villkorets. 2137
10.för anställningen, dvs. att utföra alla arbetsuppgifter som ingår i arbets-s. 2137
11.skyldigheten, inklusive att medverka vid utförandet av abort, inte ut-s. 2137
12.gjorde indirekt diskriminering, då medverkan vid abort uppgavs varas. 2137
13.ett viktigt och relevant kompetenskrav för barnmorskor. Domstolarnas. 2137
14.ansåg att landstingets agerande inte kunde betraktas som indirekt dis-s. 2137
15.kriminering, då kravet att medverka vid abort ansågs berättigat mots. 2137
16.bakgrund av det samhälleliga intresset av att säkerställa att kvinnor gess. 2137
17.tillgång till effektiv abortvård.s. 2137
18.122s. 2137
19.Vårdvägran – några arbetsrättsliga implikationers. 2138
20.Här bör emellertid betonas att såväl tingsrätten som AD ansåg att villkoret för anställning som barnmorska, dvs. att medverka vid utförandet av aborter, i praktiken kan komma att särskilt missgynna barnmorskor med viss religion. Domstolarna gav till en början uttryck för att ett sådant krav eller villkor kan stå i strid med diskrimineringslagens bestämmelser om indirekt diskriminering. Det ansågs föreligga betydande skillnad mellan personer med viss religiös övertygelse och andra som inte delade denna övertygelse när det gäller möjligheten att uppfylla landstingets upp ställda villkor för barnmorskor att medverka vid utförande av abort. Utifrån det konstaterades att kravet kan medföra negativa effekter för en viss grupp, dvs. barnmorskor med viss övertygelse, och att det därmed utgjorde ett missgynnande att neka den aktuella barnmorskan anställningen baserat på hennes vårdvägran. Domstolarna fann dock att kravet på barnmorskor att medverka vid utförandet av aborter hade ett berättigat syfte samt ansågs lämpligt och nödvändigt, varför arbetsgivarens åtgärd inte bedömdes utgöra indirekt diskriminering.s. 2138
21.För att avgöra om missgynnandet av barnmorskan i det aktuella fallet utgjorde indirekt diskriminering enligt DL gjorde domstolarna en intresseavvägning där intresset av att ha ett anställningsvillkor som i praktiken särskilt missgynnar personer tillhörande en viss grupp, ställdes mot principen om icke-diskriminering. Avgörandet talar för att hälso- och sjukvårdspersonal som söker anställning för ett vårdyrke inte kan anses ha blivit diskriminerad om personen nekas anställningen på grund av att han eller hon förklarat sig ovillig till att utföra vissa arbetsuppgifter som ingår i arbetet och som är ett relevant krav att ställa på en sökande av en sådan anställning.s. 2138
22.I nedan avsnitt diskuteras närmare den intresseavvägning och proportionalitetsbedömning som görs vid bedömningen av indirekt diskriminering i fråga om vårdvägran.s. 2138
23.123s. 2138
24.Kavot Zilléns. 2139