Se till exempel AD 2013 nr 19 och AD 2013 nr 29.
Hänvisas från p. 33 (s. 2076)
1.4.4.1 Ordalydelsen Det visar sig ofta att en gemensam partsavsikt inte kan fastställas, vare sig med ledning av förhållandena vid avtalstillfället eller efterkommande handlanden. Istället får bevisningen inriktas på sådana bevisfakta som belyser partsavsikten – till exempel ordalydelsen. Frågan om avtalstextens förhållande till avtalet har ytterst med definitionen på ett avtal att göra, en definition som är underförstådd. Legaldefinitionen i 23 § MBL ger inte annat än att ett kollektivavtal (bland annat) måste vara upptaget i skriftlig form (se strax ovan), men den säger inte något om den bakomliggande definitionen av avtalet.s. 2074
2.Med en avtalsdefinition som går ut på att avtalet utgörs av den gemensamma partsavsikten ska också tolkningen av ordalydelsen belysa den. Avtalets ordalydelse blir ett sakförhållande, som tack vare formkravet i allmänhet ganska lätt låter sig bevisas. Ordalydelsens innebörd är däremot en fråga parterna kan argumentera om och föra bevisning om tolkningsdata till stöd för deras tolkning (till exempel ett visst språkbruk i branschen), men fastställandet av textens innebörd är en rättsfråga som domstolen avgör på grundval av parternas argumentation. För den operationen kan ett antal mer eller mindre preciserade principer, till exempel ifråga om termers användning i en viss bransch eller allmänt språkbruk ställas upp. Om något är ett faktum (en sakfråga) eller en norm (en rättsfråga) beror dock också på hur det används, var i tolkningsberättelsen det befinner sig. Ordalydelsen (vars innebörd då redan fastslagits i en normativ, om än ofta underförstådd, tolkningsoperation) kan till exempel också användas som ut-s. 2074
3.59s. 2074
4.Mikael Hanssons. 2075
5.gångspunkt för en bevisregel. Den som hävdar att avtalet har en annans. 2075
6.innebörd än vad som framgår av ordalydelsen har bevisbördan för dets. 2075
7.påståendet. Avtalsinnehållet, det verkliga som alltså inte nödvändigtviss. 2075
8.är lika med ordalydelsen, blir därmed ett faktum.s. 2075
9.4.4.2 ”Schablontolkningar”, ”in-dubiotolkningar” och dolda klausulers. 2075
10.Ibland, eller kanske rättare i en viss tradition, talas om ”schablontolk-s. 2075
11.ningar” eller ”in-dubiotolkningar. Tanken är att en schablontolknings. 2075
12.växer fram i praxis genom att två eller flera liknande kollektivavtalsbe-s. 2075
13.stämmelser tolkas likadant. Den tolkningen blir sedan prejudicerandes. 2075
14.för senare tolkningar på så sätt att det på något sätt krävs starkt stöd is. 2075
15.omständigheterna i det enskilda fallet för att frångå dem.s. 2075
16.Ett särskilt verktyg i den kollektivavtalsrättsliga lådan är de ”doldas. 2075
17.klausulerna”, eller ”tysta utfyllnadsreglerna”. Terminologin kan, lik-s. 2075
18.som för schablontolkningarna, variera. Kanske belyser just den varie-s. 2075
19.rande terminologin den inneboende svårigheten som såväl de doldas. 2075
20.klausulerna som schablontolkningarna har att finna sin plats i dets. 2075
21.teoretiska strukturerna som en beskrivning av tolkningsverksamhetens. 2075
22.oundvikligen består av. Det kan i sin tur belysa dess prejudicerandes. 2075
23.karaktär. Det handlar inte om att legitimera parternas vilja eller någots. 2075
24.annat som bindande kraft, utan att ge domstolen normativa verktyg –s. 2075
25.och arbetsrätten har länge berömt sig om att vara just praktisk, befriads. 2075
26.från teoretiska konstruktioner.s. 2075
27.De dolda klausulerna har sedan länge använts för att låta fredsplik-s. 2075
28.ten omfatta arbetsgivarens rätt enligt kollektivavtal att leda och fördelas. 2075
29.arbetet, och de har använts för att ge praxisskapade regler (till exempels. 2075
30.bastubadarprincipen) starkare sanktioner än vad som annars skulle stås. 2075
31.till buds. Fokus är på att skapa eller legitimera regler, alltså en preju-s. 2075
32.60s. 2075
33.Slita tvister och skapa prejudikat – Om kollektivavtalstolkning … dicerande verksamhet. Det hävdas då och då från tvistande parter att en eller annan regel ska anses vara en dold klausul i kollektivavtal, i det att arbetsledning som utövats i strid med lag och god sed på arbetsmarknaden kan sanktioneras som kollektivavtalsbrott.s. 2076
34.Såväl schablontolkningarna som de dolda klausulerna är normativa konstruktioner, och en dold klausuls existens i det enskilda fallet kan knappast bevisas, kan man tänka. Den varierande terminologin markerar dock en viss ambivalens, i vart fall för det fall man menar sig tala om samma sak när man talar om dolda klausuler, tysta utfyllnadsregler, avtalsförutsättningar och så vidare. ”Utfyllnadsregler” signalerar att det rör sig om en rättsfråga, om den distinktionen mellan tolkning och utfyllning som terminologin anknyter till förstås som en skillnad mellan fakta (tolkning) och norm (utfyllning). Dolda klausuler (eller ”avtalsförutsättningar”) signalerar däremot att det rör sig om avtalsinne håll stammande från parternas gemensamma vilja, det vill säga ett faktum, en sakfråga. Arbetsdomstolen har, utan att egentligen sätta ner foten, i AD 2013 nr 29 (som bland flera frågor upptog huruvida ett brott mot diskrimineringslagen samtidigt utgjorde brott mot det gällande kollektivavtalet) antytt att frågan uppfattas som en bevisfråga i det att man inte finner ”utrett att bolagets agerande även inneburit ett brott mot detaljhandelsavtalet”. Motiveringen är dock snarare normativ, då det, mot vad arbetstagarparten gjort gällande, ”inte räcker” med att den omtvistade arbetsledningsåtgärden inneburit diskriminering för att den också ska anses vara i strid med kollektivavtalet.s. 2076