AD 2018 nr 62, AD 2018 nr 61, AD 2018 nr 49.
Hänvisas från p. 54 (s. 2058)
1.Lagstiftaren har inte, som framgår av avsnittet ovan, förändrat arbets-s. 2055
2.rättens stomme. Inte desto mindre måste nya frågor hanteras, och oms. 2055
3.dessa leder till tvister krävs att den nationella såväl som de supranatio-s. 2055
4.nella domstolarna svarar på de frågor som domstolen ställs inför – ochs. 2055
5.på detta sätt blir det domstolarnas uppgift att infoga nya fenomen is. 2055
6.den nedärvda arbetsrätten.s. 2055
7.Vi kan här inte ge någon fullständig redogörelse för praxis utans. 2055
8.får nöja oss med att framhålla tre teman som vi identifierat i Arbets-s. 2055
9.domstolens, EU-domstolens och Europadomstolens praxis.s. 2055
10.Det första temat i arbetsrättstillämpningen avser den framträ-s. 2055
11.dande roll som rättigheter haft i domstolspraxis under 2010-talet. Is. 2055
12.Arbetsdomstolen har detta kommit till uttryck bl.a. i avgöranden oms. 2055
13.yttrandefrihet för både privat- och offentliganställda. Tvister oms. 2055
14.religions- och samvetsfrihet, och utrymmet för utövande av denna is. 2055
15.anställningsförhållandet, har gett upphov till uppmärksammade falls. 2055
16.från Arbetsdomstolen; där i vissa fall arbetsgivarhänsyn getts företräde,s. 2055
17.medan i andra religionsutövandet satts i första rummet. Den barn-s. 2055
18.morska som förlorade Arbetsdomstolens mål om samvetsfrihet i vår-s. 2055
19.den har klagat på denna dom till Europadomstolen.s. 2055
20.Från EU-domstolen märks ett antal domar som aktualiserar EU-s. 2055
21.stadgan. Osäkerheten kring betydelsen av stadgans rättigheter ochs. 2055
22.40s. 2055
23.Den polycentriska arbetsrätten: Arbetsmarknad och arbetsrätt på 2010-talet principer, särskilt i förhållande till privata subjekt (arbetsgivare) har delvis undanröjts. Att rättigheter – och även EU-stadgan och dess avsnitt om solidaritet – kan stärka både arbetsgivare och arbetstagare är tydligt.s. 2056
24.Också i EU-domstolen har förekommit tvister om religion. I de s.k. huvudduksfallen har domstolen prövat påståenden om diskriminering av personer som i arbetet burit en viss typ av muslimsk klädnad.s. 2056
25.Även i Europadomstolen har förekommit ett antal domar rörande rättighetskränkningar med ursprung i arbetslivet. Dessa mål rör inte endast föreningsfrihet och anknytande fackliga frågor, utan även rätten till liv i relation till arbetsmiljö, yttrandefrihet, skydd förs. 2056
26.41s. 2056
27.Niklas Selberg & Erik Sjödins. 2057
28.den personliga integriteten mot bakgrund av de nya möjligheterna tills. 2057
29.övervakning som de tekniska landvinningarna gett upphov till.s. 2057
30.Det andra temat vi lyfter fram från den svenska Arbetsdomstolens. 2057
31.är den praxis om anställningsskyddslagen som – i relation till vad soms. 2057
32.förutsattes gälla före respektive dom – inte kan karaktäriseras som nå-s. 2057
33.got annat än en försvagning av anställningsskyddet. I och med dennas. 2057
34.praxis klargörs hur anställningsskyddslagen ska tolkas, och i dennas. 2057
35.mening har anställningsskyddet alltid haft denna innebörd. Inte destos. 2057
36.mindre har Arbetsdomstolens förtydliganden föranlett kraftig kritiks. 2057
37.från arbetstagarsidan.s. 2057
38.Dessa domar har bäring på arbetsgivarens manöverutrymme i fram-s. 2057
39.förallt arbetsbristsituationen. Av en dom framgår att arbetsgivaren intes. 2057
40.behöver rikta omplaceringserbjudande i den turordning som annarss. 2057
41.skulle gälla, och att om arbetstagaren tackar nej till ett skäligt ompla-s. 2057
42.ceringserbjudande så förlorar denne sin plats i turordningen.s. 2057
43.Ett annat exempel är att Arbetsdomstolen godtagit den arbetsmark-s. 2057
44.nadspraktik som kallats hyvling. Med hyvling avses att arbetsgivarens. 2057
45.i en arbetsbristsituation, i uppgivet syfte att undvika uppsägningar,s. 2057
46.erbjuder de anställda minskad arbetstid. Denna problematik blev se-s. 2057
47.dermera en avtalsfråga mellan arbetsmarknadens parter.s. 2057
48.Det tredje temat vi lyfter fram ur Arbetsdomstolens praxis rör kon-s. 2057
49.kurrensklausuler. Arbetsdomstolen har i ett antal domar ogiltigförkla-s. 2057
50.rat konkurrensklausuler med stöd av 38 § avtalslagen eftersom dessas. 2057
51.varit alltför långtgående. Arbetsdomstolen har därefter fastslagit atts. 2057
52.s.k. värvningsklausuler ska bedömas enligt samma principer som kon-s. 2057
53.42s. 2057
54.Den polycentriska arbetsrätten: Arbetsmarknad och arbetsrätt på 2010-talet kurrensklausuler. År 2015 slöt parterna ett nytt avtal om bruket av konkurrensklausuler, och detta avtal utgör därefter den nya standard utifrån vilken skälighet kommer att bedömas.s. 2058