Jfr t.ex. AD 2012 nr 25 Farbror blå, AD 2012 nr 74 Elektrikernas granskningsar- voden, AD 2015 nr 70 Sava Star och AD 2018 nr 51 handskakningen.
Hänvisas från p. 3 (s. 2039)
1.Vår karakterisering av den samtida arbetsrätten som polycentrisk ärs. 2039
2.driven av iakttagelser av de senaste årens rättstillämpning i Arbets-s. 2039
3.domstolen och innehållet i den forskning som bedrivs på de svenskas. 2039
4.universiteten, inte minst 2010-talets doktorsavhandlingar, soms. 2039
5.framhålls i resten av denna bok.s. 2039
6.Vi utgår från en form av sammansmältning av Zahles och Ostromss. 2039
7.framställningar i vårt begreppsliggörande och anser att denna förstå-s. 2039
8.else av polycentrism har ett förklaringsvärde avseende den samtidas. 2039
9.arbetsrätten. Vi använder begreppet polycentri för att beteckna dens. 2039
10.samtida arbetsrätten, och på detta sätt framhåller vi att regelverket fårs. 2039
11.24s. 2039
12.Den polycentriska arbetsrätten: Arbetsmarknad och arbetsrätt på 2010-talet sitt innehåll av rättskällor som härstammar från skilda auktoritetscentrum.s. 2040
13.Rättskällebilden är därmed situationsberoende: i olika tvister är olika källor olika betydelsefulla, men i alla lägen måste källorna vävas samman på sätt som låter sig förenas med de skilda ändamål som de respektive källorna för med sig till arbetsrätten.s. 2040
14.Graden av polycentri skiftar således mellan olika situationer och vad tvisten gäller. I den rättsvetenskapliga forskningen uppmärksammas mer invecklade arbetsrättsliga problem och utvecklingen mot polycentri är därmed framträdande i arbetsrättsvetenskaplig doktrin.s. 2040
15.Utmärkande för den polycentriska arbetsrätten av idag är att den inte härstammar från något enskilt centrum, och att det i systemet förekommer auktoritetskäl för att beakta en mångfald av källor vid lösande av arbetsrättsliga frågor. Kopplingen mellan regleringen och någon enskild nationalstat eller enskilt parlament är försvagad. Det är idag svårt att argumentera för att något enskilt auktoritetscentrum eller normerare kan bära ett helhetsansvar för arbetsmarknadsregleringen. De olika rättskällorna bildar emellertid en sammanhållen helhet med bidrag från internationell rätt, nationell lag och praktiker från arbetsmarknaden.s. 2040
16.I den enskilda tvisten är det inte i sig av avgörande betydelse att argument hämtas från källor som härstammar från skilda center, utan snarast att dessa måste vävas samman i tolkningen som ligger bakom avgörandet. Arbetsdomstolen, såväl som rättsvetenskaparen, har att sammanfoga dessa källor till en analys som ger övertygande stöd för slutsatsen/domslutet.s. 2040
17.25s. 2040
18.Niklas Selberg & Erik Sjödins. 2041
19.Den svenska arbetsrättens materiella innehåll bygger på att det före-s. 2041
20.ligger skilda normkällor: lagstiftning – tvingande, semidispositiv (meds. 2041
21.EU-spärr) och dispositiv är alltjämt utgångspunkten. Men, faststäl-s. 2041
22.landet av lagens innehåll fordrar att en rad andra rättskällor också be-s. 2041
23.aktas – och det är inte längre möjligt att uppställa en okomplicerads. 2041
24.hierarki med lagen överst. Det är en missvisande förenkling att skildras. 2041
25.rättskällehierarkin i termer av att källor med ”lägre” värde på ett själv-s. 2041
26.klart sätt trumfas av lagen i bemärkelsen att lagen gäller ”istället” förs. 2041
27.den lägre källan. Det handlar snarare om att lagen tillämpas med be-s. 2041
28.aktande av också de andra källorna.s. 2041
29.Även om arbetsrätten alltsedan dess tillblivelse haft en internationells. 2041
30.dimension i form av ILO:s reglering har det internationella rättsligas. 2041
31.materialet fått en ökad betydelse i de enskilda tvisterna, och i vissas. 2041
32.delar är det också direkt rättsligt bindande. Antalet situationer i vilkas. 2041
33.argument kan hämtas ur källor från andra auktoritetscentra än de na-s. 2041
34.tionella har ökat. Den inhemska betydelsen av internationell rätt ärs. 2041
35.ständigt ökande.s. 2041
36.Det distinkt polycentriska i den samtida arbetsrättstillämpningens. 2041
37.handlar således framförallt inte om att ’olika’ källor ska tillämpas sam-s. 2041
38.tidigt, utan om att de i tillämpningen ska bli föremål för en särskilds. 2041
39.form av sammanvävning och interaktion. Rättstillämparens balanse-s. 2041
40.ringsoperation handlar om att relatera lagstiftningen till rättigheter,s. 2041
41.värden och intressen, som finns nedlagda i varierande källor.s. 2041
42.Regleringen av arbetslivet kommer inte enbart uppifrån utan i likas. 2041
43.hög grad underifrån; ur det som arbetsmarknadens parter utarbetar så-s. 2041
44.väl som sedvänja och god sed på arbetsmarknaden. Kollektivavtal ochs. 2041
45.andra normer som härstammar från arbetsmarknadens parter hämtars. 2041
46.legitimitet och auktoritet från organisering på respektive sida.s. 2041
47.26s. 2041
48.Den polycentriska arbetsrätten: Arbetsmarknad och arbetsrätt på 2010-talets. 2042
49.Samspelet mellan olika rättsliga centrum kan, som ifråga om EUrätten och upplägget med begäran om förhandsavgöranden, ske inom ramen för ett formaliserat system, men detta äger rum också i den nationella rättstillämpningen i rent interna situationer. Det förekommer vissa inarbetade modeller för sammanjämkning, såsom fördragskonform tolkning. EU-(arbets)rätten har även under vissa förutsättningar ett anspråk på företräde framför nationell rätt.s. 2042
50.Det rättsliga material – t.ex. lagstiftning, prejudikat, kollektivavtal m.m. – som vi åberopar som stöd för vår iakttagelse om polycentriska inslag är självfallet redan i sig känt. Vårt bidrag blir att presentera en teoretiskt förankrad förståelse av arbetsrätten.s. 2042
51.Snarare än att det, som i pluralismen, är fråga om att två eller flera skilda rättssystem som reglerar en och samma situation, framhåller po-s. 2042
52.27s. 2042
53.Niklas Selberg & Erik Sjödins. 2043
54.lycentrisk rätt att dessa olika system och rättskällor ska vävas sammans. 2043
55.och att de i den enskilda tvisten inte kan eller bör skiljas åt analytiskt.s. 2043