Om kränkande tillmälen kan förstärka hot eller våld i en fridskränkningskontext och hur detta kan beaktas, behandlas i NJA 2004 s. 437 där åklagaren i ett åtal för grov fridskränkning av dottern gjort gällande att föräldrarna under en period om närmare fyra år förolämpat sin dotter genom att bl.a. kalla henne ”slampa” och ”hora” och att det våld och hot som föräldrarna utsatt dottern för förstärktes av sådana uttalanden. Beträffande påståendet om förolämpningarna uttalade HD att konstruktionen av fridskränknings- brottet innebar att det vid en bedömning av straffvärdet kan göras en helhetsbedömning av den kränkta personens situation. Däremot kunde ansvarspåståendet om förolämpning- ar inte vägas in i bedömningen av själva fridskränkningsbrottet. (jfr NJA 2003 s. 486). Det kunde enligt HD i detta fall således beaktas att kränkningen av flickan i samband med flera av gärningarna förstärkts genom att föräldrarna utsatt henne för nedsättande till- mälen och att domstolen här är fri att ta in också andra än det i brottet angivna omstän- digheterna. Grov_fridskränkning_inlaga_tryck-148x215.pdf 2142016-08-15 11:06:12
Hänvisas från p. 6 (s. 33)
1.7.3.3.7.1 Inledning Ofredande omfattar fridskränkningar som inte innebär olaga frihetsberövande, olaga hot, hemfridsbrott eller olaga intrång. Men också en gärning som inte är straffbar som misshandel eller försök därtill kan i stället vara straffbar som ofredande.s. 32
2.Med ofredande avses att handgripligen antasta annan eller genom ett hänsynslöst beteende ofreda annan. Som exempel på vad som utgör ett handgripligt antastande anges i motiven att någon avsiktligt knuffar, sparkar annan, eller rycker eller sliter i hans eller hennes kläder. Men också att tillfälligt hålla fast någon, liksom att spotta på, nypa eller sätta krokben för någon. Ett handgripligt antastande kan också ske med hjälpmedel, t.ex. genom att knuffa någon framåt med hjälp av en bil eller annat fordon. Ofredande genom hänsynslöst beteende kan enligt ordalydelsen vara att avlossa skott, kasta sten eller föra oljud, men också andra hänsynslösa beteenden omfattas. För att en gärning ska anses innebära ett ofredande genom hänsynslöst beteende krävs enligt motiven att gärningen enligt vanliga värderingar kan sägas utgöra en kännbar fridskränkning och att beteendet ger uttryck för hänsynslöshet.s. 32
3.Ett ofredande kan, som framgår ovan, bestå av en rad olika beteenden. Bestämmelsen omfattar dels fysiska ofredanden där gärningen inte är straffbar som t.ex. misshandel eller olaga tvång. Dels omfattar bestämmelsen hänsynslösa beteenden av olika slag. Det kan vara en förklaring 212 till varför ofredande är det brott som förekommer mest frekvent i antal i åtal om fridskränkningsbrott.s. 32
4.Vid en genomgång av underrättspraxis förekommer inte sällan i åklagarens gärningsbeskrivning, vid sidan av beskrivningar av mer preciserade gärningar, skrivningar som att den tilltalade ”vid ett flertal tillfällen” eller ”vid ett mycket stort antal tillfällen” på olika sätt ofredat målsäganden. De gärningar som beskrivs som ofredande är t.ex. knuffar eller att den tilltalade genom att hålla fast, dra i kläder eller på andra sätt hindrat målsägandes rörelsefrihet. Vanligt förekommande är också att tilltalade ska ha ofredat målsäganden genom kränkande tillmälen, eller att våld och hot har förstärkts genom tillmälen av nedsättande eller kränkande karaktär. Det kan också innefatta att den tilltalade kastat saker, t.ex. skor eller tofflor, på målsäganden.s. 33
5.Att enbart gärningar i form av ofredanden genom hänsynslöst beteende, kan räknas som så kvalificerade att de tillsammans kan utgöra ett fridskränkningsbrott förekommer, men torde vara ovanligt. För att bedömas som ofredande genom hänsynslöst beteende krävs att varje handling inneburit en kännbar fridskränkning. För att ofredanden genom hänsynslöst beteende ska kunna bedömas som fridskränkningsbrott torde det, med kravet i BrB 4:4a på att gärningarna ska vara ägnade att allvar-s. 33
6.213 ligt skada självkänslan, krävas att det är fråga om en påtaglig fridskränkning, eller att det är fråga om ett stort antal gärningar som förövats mer systematiskt och frekvent. 7.3.3.7.2 Särskilt om kränkande tillmälen som ofredande Den genomgång av underrättsavgöranden som gjorts visar att det i åtal om fridskränkningsbrott, i många fall förekommer att den tilltalade vid upprepade tillfällen använt kränkande tillmälen, t.ex. ”hora”, ”slampa” eller ”idiot”. I gärningsbeskrivningarna beskrivs detta som att den tilltalade antingen genom kränkande eller nedsättande kommentarer har ofredat målsäganden, eller att våld och hot har förstärkts genom tillmälen av nedsättande eller kränkande karaktär. Kränkande tillmälen torde i första hand vara att bedöma som förolämpning (BrB 5:3). Frågan här 214 blir om och i så fall under vilka omständigheter som sådana tillmälen kan utgöra ett ofredande.s. 33
7.Frågan prövades av HD i NJA 2000 s. 661. I det aktuella fallet så ansågs de kränkande tillmälen som den tilltalade uttalat om målsäganden till densamma, inte utgöra ofredande. HD diskuterar dock i vilka situationer kränkande tillmälen ändå kan utgöra ett ofredande genom hänsynslöst beteende. HD anförde inledningsvis att enstaka kränkande och nedsättande tillmälen vanligtvis inte torde utgöra ett sådant hänsynslöst beteende som avses i bestämmelsen om ofredande (BrB 4:7) och att ett sådant handlande i stället kan föranleda ansvar för förolämpning enligt BrB 5:3. För att en verbal kränkning ska kunna bedömas som ett ofredande genom hänsynslöst beteende krävs därför, enligt HD, något utöver de kränkande och nedsättande tillmälena i sig, nämligen att gärningen med hänsyn till omständigheterna kan sägas innebära en sådan kännbar fridskränkning som avses i BrB 4:7.s. 35
8.Detta torde normalt förutsätta att det är fråga om flera verbala kränkningar som sammantagna konstituerar en sådan fridskränkning som avses i BrB 4:7 och som gör att de är att bedöma som ett ofredande, eller att omständigheterna är sådana att gärningen annars med hänsyn till omständigheterna kan sägas innebära en sådan kännbar fridskränkning. En gärning som på så sätt bedöms som ofredande kan sedermera ingå som en gärning i ett fridskränkningsbrott.s. 35
9.Viss vägledning kan hämtas från ett hovrättsavgörande där en styvmor dömdes för grov fridskränkning av två barn genom ett flertal kränkande och nedsättande sms. Innehållet i flertalet av de meddelanden som den tilltalade skickat till barnen ansågs vara sådant att det, förutom att kränka barnens person, även var ägnade att skada och rubba den grundläggan-s. 35
10.215 de trygghet, tillit och det förtroende som barn ska kunna känna för de vuxna som ansvarar för dem. Att det var fråga om en vuxen person i barnens närhet som skickat meddelanden med sådant innehåll utgjorde enligt hovrättens mening en kännbar fridskränkning för barnen. Vissa av meddelandena ansågs, med hänvisning till NJA 2000 s. 661, inte vara av sådan karaktär att de var att bedöma som ofredande. Dessa meddelanden, som huvudsakligen innehöll påståenden om att barnen skulle vara fula eller ”knäppa”, ansågs utan tvekan vara av förolämpande karaktär, men ansågs inte innehålla ett så kännbart fridskränkande inslag att de var att bedöma som ofredande. De resterande 21 meddelanden, som rubricerats som ofredanden och som därmed kunde ligga till grund för åtalet om grov fridskränkning hade, enligt domstolen, varit ett led i en upprepad kränkning av barnen och varit ägnade att allvarligt skada deras självkänsla.s. 35
11.Det resonemang som förs i HD och hovrätten torde innebära att det för att kränkande tillmälen ska kunna utgöra ett ofredande förutsätts antingen ett flertal kränkande tillmälen, eller att innehållet tillsammans med omständigheterna i det enskilda fallet är sådant att det kan anses innebära en kännbar fridskränkning. Att det inte är helt tydligt vad som krävs för att verbala kränkningar ska kunna utgöra ett ofredande framkommer i en rapport från Brå om tillämpningen av bestämmelsen olaga förföljelse i BrB 4:4b. Den enkät- och intervjustudie som gjordes med åklagare visade att det råder en osäkerhet om hur många och grova händelser som krävs för att det ska utgöra ett ofredande. Detta problem gör sig förstås gällande också i relation till ofredande som ett led i ett fridskränkningsbrott.s. 36