Bjering & Sjöman, Arbetsrättslig förhandlings- och informationsskyldighet vid offentligt uppköpserbjudande, (2010). Läsaren instrueras i en fotnot att jämföra tre avgöranden, AD 1987 nr 92 och AD 1993 nr 180 som båda rörde kommuns förhandlingsskyldighet inför en aktieförsäljning och alltså inte frågan om förhandlingsskyldighet i målbolaget. Nämns gör också AD 2003 nr 18 vilken rörde kyrkans stiftsindelning där visst stöd finns för påståendet.
Hänvisas från p. 11 (s. 2022)
1.Direktivet har genomförts genom en särskild lag, men även till viss del genom självreglering. Det saknas praxis från EU-domstolen som närmare klargör innebörden av takeover-direktivets skyldigheter om information till arbetstagarna.s. 2020
2.Takeover-utredningen konstaterade att enligt då gällande takeover-reglering fanns inte någon skyldighet för målbolagets styrelse att informera sina arbetstagare. Utredningen ansåg – se även ovan 5.3.4.2 – att det inte fanns anledning att avvika från den rådande ordningen för arbetstagarinflytande. Den föreslog att artikel 6 skulle genomföras med ett tilllägg till 19 och 19 a §§ medbestämmandelagen. Tillägget skulle innebära att ”arbetsgivaren”, dvs. såväl målbolag som budgivare var skyldig att informera om det offentliga uppköpserbjudandet. Samma lösning förespråkades för informationsskyldigheten som framgår av artikel 9.s. 2020
3.Utredningen anförde emellertid att det kunde ifrågasättas om det var lämpligt att införa en informationsskyldighet i medbestämmandelagen 194 om något som arbetsgivaren inte ägde besluta om. Det aktualiserar den mer principiella frågan om vad arbetstagarna är berättigade till inflytande om i den här typen av situation. Takeover-utredningen ansåg att det var ägarna och inte arbetsgivare som hade att ta ställning till ett uppköpserbjudande. Ägaren, som är skild från arbetsgivaren, beslutar om att anta eller förkasta uppköpserbjudandet.s. 2020
4.I propositionen anfördes att en placering i medbestämmandelagen inte var lämplig eftersom det, som utredningen anfört, inte var en fråga för arbetsgivaren att besluta om. Det hade även anförts att den aktuella informationsskyldigheten enbart rörde vissa specifika företag och inte som medbestämmandelagen samtliga arbetsgivare.s. 2021
5.Direktivets informationsskyldighet kategoriserades som annorlunda än medbestämmandelagens bestämmelser. Medbestämmandelagens syfte var att ge ett ”reellt inflytande över arbetsgivarens beslutsprocess”. Direktivets bestämmelser syftade inte till att ge arbetstagarna inflytande utan till att informera arbetstagarna om ett beslut som fattas av någon annan än arbetsgivaren.s. 2021
6.Istället intogs ett särskilt kapitel i den nya lagen om offentliga uppköpserbjudanden med en skyldighet att informera ”företrädare” för de anställda. Direktivet stadgar även om visst dubbelriktat inflytande, i ingressen nämndes informationen till och samrådet med arbetstagarna (styck 23). Av artikel 9 framgår att styrelsen ska foga, inom skälig tid erhållet, yttrande till den handling som målbolagets styrelse upprättat vari dess uppfattning förmedlas. Den möjligheten framgår emellertid inte av lagen om offentliga uppköpserbjudanden. I propositionen förutsattes att det kommer att regleras i ”marknadsplatsernas regler”. Den nämnda möjligheten finns intagen i de takeover-regler som utfärdats av Kollegiet för svensk bolagsstyrning, se avsnitt II.19.s. 2021
7.Informationen ska i enlighet med det svenska genomförandet i första hand lämnas till den lokala kollektivavtalsbärande organisationen. I vilken utsträckning som arbetstagarorganisationen har kännedom om möjligheter som tillskrivs dem i de gällande takeover-reglerna är oklart.s. 2021
8.Direktivet har som nämnts genomförts i lagstiftning och självreglering. Av lagen om offentliga uppköpserbjudanden framgår en skyldighet för budgivaren att informera om ett lämnat bud (4 kap. 1 § uppköpserbjudandelagen). Av 4 kap. 2 § framgår en skyldighet för målbolaget att informera de anställda.s. 2021
9.Ett offentligt uppköpserbjudande som fullföljs innebär inte ett byte av arbetsgivare för de anställda i målbolaget. Det är omdiskuterat oms. 2021
10.195 ett ägarbyte – oavsett om aktierna är föremål för handel på en reglerad marknad eller ej – aktualiserar en förhandlingsskyldighet i målbolaget.s. 2021
11.Diskussionen om det föreligger en sådan förhandlingsskyldighet har förts med utgångspunkt i medbestämmandelagens tillämpningsområde. Medbestämmandelagen äger som känt tillämpning på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det har uttalats att ett ”ägarbyte från lagens synpunkt betyder ingenting”. Det har anförts att det inte är en fråga som målbolaget (arbetsgivaren) inte har något inflytande över utan att det uteslutande är en fråga för ägarna. Det är här viktigt att göra skillnad på de olika aktörerna.s. 2022
12.Det har i bolagsrättsliga sammanhang uttryckts att det vore lämpligt att se regleringen i uppköpserbjudandelagen som lex specialis framför medbestämmandelagen och att annan inflytandereglering enligt medbestämmandelagen då ersätts. Det kan diskuteras om det är nödvändigt att hemfalla till den allmänna principen om lex specialis då det redan av 3 § medbestämmandelagen framgår att lagen är subsidiär. Frågan är snarare vad innebörden av subsidiariteten är i dessa situationer. Den avvikande regleringen ska vara meddelad i lag eller med stöd av lag meddelad författning. Den förekommande självregleringen har således inte företräde framför medbestämmandelagen och ersätter inte där förekommande reglering. Den i lag förekommande skyldigheten innebär enbart att budgivare och målbolagets styrelse ska informera arbetstagarna. Vidare framgår att takeover-direktivet inte ska påverka nationell reglering av arbets tagarinflytande (artikel 14).s. 2022
13.Den informationsskyldighet som framgår av uppköpserbjudandelagen ersätter inte en eventuell förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen. Det är när det gäller den frågan nödvändigt att hålla isär de olika aktörerna, som kan utgöra separata arbetsgivare.s. 2022
14.Budgivaren är förhandlingsskyldig i enlighet med 11 § medbestämmandelagen och detsamma gäller även ägaren i den utsträckning som 196 denna är en arbetsgivare och innehavet av värdepapperna uppbringar ett väsentligt värde.s. 2022
15.Såvitt gäller målbolaget synes den rådande uppfattningen vara att någon förhandlingsskyldighet inte inträder med anledning av ägarb ytet i sig. Det faller utanför förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det kan i och för sig diskuteras om detta förändrats genom att 11 § medbestämmandelagen numera även genom för samrådsdirektivets bestämmelser om ”beslut som kan medföra ”väsentliga förändringar”. Det framgår inte att detta skulle vara begränsat enbart till beslut fattade av arbetsgivaren.s. 2023