AD 2007 nr 53.
Hänvisas från p. 2 (s. 58)
1.Regeringen har i förarbetena till inflytandedirektivens genomförande uppmärksammat att skydd för arbetstagarnas representanter i Sverige primärt tillförsäkras dem genom skyddet för föreningsrätten. I Sverige är det fackföreningarna och deras representanter som att utövar arbetstagarinflytandet. Arbetstagarinflytande utövas således under föreningsrättens skydd.s. 58
2.Åtgärder med anledning av en arbetstagarrepresentants agerande vid utövandet av arbetstagarinflytande kan vara en föreningsrättskränkning, dvs. en åtgärd till skada för någon på andra sidan för att denna utnyttjat 154 sin föreningsrätt (8 § medbestämmandelagen). Uppsägning av en arbetstagarrepresentant på grund av att denna utövar sitt uppdrag kan innefatta en föreningsrättskränkning. På samma sätt som det är klart att allt inte är tillåtet inom ramen för ett fackligt uppdrag.s. 58
3.Även annat än avtalsuppsägningar och andra ytterligheter kan vara att betrakta som en åtgärd i 8 § medbestämmandelagens mening. Det ska med Arbetsdomstolens ord vara fråga om någon slags åtgärd, något konkret. Arbetsgivares åtgärd mot en arbetstagarrepresentant med anledning av dennes agerade inom ramen för arbetstagarinflytande kan vara tillräckligt för att det ska vara sannolikt att ett föreningsrättskränkande syfte föreligger och att bevisbördan därmed övergår till arbetsgivaren.s. 59
4.Medbestämmandelagens skydd för föreningsrätten är oberoende av om organisationen har kollektivavtal. Skyddet omfattar således även representanter för organisationer utan kollektivavtal och oavsett om organisationen vill ha kollektivavtal. Även det svenska anställningsskyddet är i huvudsak kollektivavtalsoberoende. Därigenom är arbetstagarrepresentanter, likt andra arbetstagare, tillförsäkrade ett skydd mot uppsägning och avsked m.m. (se främst 7 och 18 §§ anställningsskyddslagen).s. 59
5.De fackliga förtroendemän, som organisationer med kollektivavtal kan utse, är genom förtroendemannalagen tillförsäkrade ett särskilt skydd. Av 8 § förtroendemannalagen framgår att sådana förtroendemän har visst företräde till fortsatt arbete i en arbetsbristsituation. Förtroendemannalagens skydd tillkommer alltså inte arbetstagarrepresentanter, som tillhör en organisation som saknar kollektivavtal.s. 59
6.Lagstiftaren har emellertid vid genomförande av inflytandedirektiven utsträckt delar av förtroendemannalagen till att gälla även andra representanter än de kollektivavtalsbärande organisationernas. Arbetstagarrepresentanter har, oavsett förekomsten av kollektivavtal, rätt till skydd och förmåner när dessa fullgör uppgifter enligt SE-inflytandelagen (65 §), fusionsinflytandelagen (43 §) eller företagsrådslagen (56 §).s. 59
7.Det skydd som utsträcks är: skyddet mot att hindras i sitt arbete (3 § 1 st.), skydd mot försämrade arbetsförhållande och anställningsvillkor under och även efter uppdraget (4 §), rätten till ledighet (6 §) rätten till bibehållna anställningsförmåner (7 §) och det särskilda skyddet mot uppsägningar vid arbetsbrist (8 §). Det är enligt de tre nämnda lagarnas. 59
8.155 möjligt att uppgifter enligt respektive lag kan komma att fullgöras av arbetstagarrepresentanter för organisationer som saknar kollektivavtal. Även dessa representanter har således erhållit rätt till ledighet med bibehållna anställningsförmåner m.m.s. 59
9.Av inflytandedirektiven framgår att skydd och garantier ska tillförsäkras arbetstagarrepresentanterna. Skydd åtnjuter arbetstagarrepresentanterna i dessa situationer främst genom föreningsrätten, men även genom det allmänna anställningsskyddet. Den rätt till ledighet och de bibehållna anställningsförmåner som följer av förtroendemannalagen anser jag snarare bör hänföras till garantierna. Garantier säkerställer förtroendemännens möjlighet att fullgöra sitt uppdrag, nämligen att ge arbetstagarna inflytande i verksamheten.s. 60
10.I samband med samrådsdirektivets genomförande diskuterades frågan om skydd för arbetstagarrepresentanterna och genomförandet resulterade i denna del i att skälig ledighet för mottagande av information inte får vägras arbetstagarrepresentanter, även när kollektivavtal saknas (se 19 b § medbestämmandelagen). Vid bedömning av skäligheten ska de principer som gäller för ledighet enligt 6 § förtroendemannalagen vara vägledande. Sedan tidigare har samtliga arbetstagarrepresentanter rätt till ledighet för deltagande i förhandlingar (17 § medbestämmandelagen). Frågan var om arbetstagarrepresentanterna även skulle tillerkännas rätt till bibehållna anställningsförmåner. Utredningen ansåg det inte lämpligt att tillerkänna även de utanförstående arbetstagarnas representanter rätt till bibehållna anställningsförmåner, då det skulle ”rubba balansen i det svenska systemet”. Varmed man avsåg balansen mellan arbetsgivare och arbetstagare, men även balansen och skillnaden mellan organisationen med kollektivavtal och organisationen utan kollektivavtal. Det skulle även medföra en ökad börda för företagen.s. 60
11.Skyddet för arbetstagarrepresentanterna konkretiseras i nationell rätt. Inflytandedirektiven innebär emellertid vissa minimikrav på det skyddet. Inflytandedirektiven har vidgat kretsen av arbetstagare som genom sina representanter är berättigade till inflytande och samtidigt förstärkt skyddet för samma representanter. 156s. 60