AD 2014 nr 42.
Hänvisas från p. 7 (s. 47)
1.Den kollektivavtalsbundna arbetstagarorganisationen anses enligt vad som kommer till uttryck i förarbetena representera samtliga arbetstagare. För att kunna representera arbetstagarna måste organisationen ha åtminstone en medlem anställd hos arbetsgivaren. Den allmänna förhandlingsrätten (10 § medbestämmandelagen) förutsätter nämligen att arbetstagarorganisationen har minst en medlem anställd hos arbetsgivaren och den förstärkta förhandlingsrätten bygger på den allmänna och förutsätter således även den att åtminstone en medlem är anställd.s. 46
2.Det kan diskuteras vad som avses med det i förarbeten ofta upprepade uttalandet om att organisationen med kollektivavtal företräder samtliga arbetstagare. Ett sätt på vilket det kan förstås är att lagstiftaren genom uttalandet försökt förmedla vems intressen som den kollektivavtalsbundna organisationen ska tillvarata när den utövar det lagenliga arbetstagarinflytandet. Utifrån lagstiftarens perspektiv verkar det eftersträvat att kollektivavtalsbundna arbetstagarorganisationer representerar samtliga arbetstagare. Detta medför att organisationen inte enbart kan se till sitt eget eller sina egna medlemmars intressen.s. 46
3.Arbetstagarorganisationernas verksamhet styrs av deras stadgar och flera av de svenska organisationerna har en över hundraårig historia. Oaktat hur stadgarna för organisationen har formulerats kan man av upprepningarna av ”samtliga” få intrycket att lagstiftaren anser att arbetstagarorganisationerna med kollektivavtal bör representera andra än sina egna medlemmar när den utövar arbetstagarinflytandet. Det gäller i åtminstone i frågor som utpekas i inflytandedirektiven, som t.ex. övergång av verksamhet, kollektiva uppsägningar och väsentliga förändringar. Uttrycket ”samtliga” förmedlar uppfattningen att även oorganiserade och medlemmar i organisationer utan kollektivavtal har företrädare.s. 46
4.Det finns emellertid ingen möjlighet att rättsligt angripa en organisation som inte även ser till de oorganiserade arbetstagarna och till medlemmar i utanförstående organisationer. Att arbetstagorganisationen representerar ”samtliga” förefaller inte betyda annat än att de är att betrakta som arbetstagarrepresentanter i inflytandedirektivens mening.s. 46
5.Förekomsten av ett kollektivavtal medför att organisation med avtal är den mot vilken skyldigheterna ska fullgöras. Arbetsgivarens skyldigheter gentemot andra organisationer begränsas därmed. En arbetsgivare bunden av kollektivavtal har enligt medbestämmandelagen t.ex. ingen 142 förhandlingsskyldighet mot andra organisationer än den kollektivavtalsbärande i frågor som härrör under verksamhetsfallet.s. 46
6.Det är frekvent förekommande att en arbetsgivare är bunden av olika kollektivavtal, t.ex. med ett LO-förbund och ett TCO-förbund, annorlunda uttryckt att arbetsgivaren är bunden av ett tjänstemannaavtal och ett arbetaravtal. I förarbetena diskuteras inte frågan vem som i en sådan situation representerar arbetstagarna. Det är möjligt att besvara frågan utifrån kollektivavtalets tillämpningsområde. På det sättet att den kollektivavtalsbundna organisationen anses representera ”samtliga” arbetstagare som utför arbete inom tillämpningsområdet för det avtal till vilket organisationen är part. Det sagda kan illustreras med följande, möjligen föråldrade, figur: De olika huvudorganisationerna får här representera sina förbund. Det avdelade området illustrerar det kollektivavtalsområde inom vilket arbete utförs. Inom vilket kollektivavtals tillämpningsområde som ett visst arbete utförs är en fråga som är beroende av tolkning av kollektivavtal. Viss ledning finns i gränsdragningsöverenskommelser mellan de fackliga organisationerna.s. 47
7.Arbetsdomstolen har i allmänna ordalag uttalat att gränsen mellan tjänstemanna- och arbetstagaravtal ska fastställas genom sedvanlig kollektivavtalstolkning. Avtalen är i regel så avpassade att om hållpunkter saknas så är arbetaravtalet inte är tillämpligt på arbetsuppgifter som utförs av den som har tjänstemannaställning. Det har antagits att tjänstemannaavtalet tar vid där arbetaravtalet slutar. Arbetsdomstolens. 47
8.143 har påpekat att det blivit vanligare att arbetsuppgifter omfattas av både arbetar- och tjänstemannaavtal.s. 47
9.Kollektivavtal med en organisation innebär inte att andra organisationer fråntas sin allmänna förhandlingsrätt. Men i och med kollektivavtalet utpekas organisationen med avtal som arbetstagarnas representanter i inflytandedirektivens mening. Det är organisationen med kollektivavtalet som tillerkänns rätt till inflytande enligt direktiven.s. 48
10.Den förstärkta förhandlingsrättens beroende av kollektivavtalet motiverades vid medbestämmandelagens tillkomst utifrån ett effektivitetsperspektiv. Det kunde inte krävas att arbetsgivaren skulle behöva förhandla med varje organisation som påstod sig ha arbetstagare på arbetsplatsen.s. 48
11.Hos arbetsgivare med kollektivavtal men utan arbetstagare organiserade i den avtalsslutande organisationen är arbetsgivaren inte skyldig att ta initiativ till förhandling i verksamhetsfrågor. Att genom en direktivkonform tolkning av 11 § medbestämmandelagen vidga förhandlingsskyldigheten även till den situation då medlemmar saknas skulle kunna vara ett sätt att säkerställa inflytandedirektivens ändamålsenliga verkan i enlighet med rådande nationell praxis. Arbetsgivaren kan då inte genom att sluta kollektivavtal med en organisation utan medlemmar kringgå inflytandedirektivens krav.s. 48
12.Avsaknaden av medlemmar medför även att det inte finns någon lokal organisation mot vilken medbestämmandelagens skyldigheter ska fullgöras. Det framstår inte som om det finns några särskilda invändningar emot att även i dessa fall låta den fullgöras mot den centrala organisationen.s. 48
13.Det kan visserligen ses som inkoherent att en organisation som saknar allmän förhandlingsrätt är den mot vilken den förstärkta förhandlingsrätten ska fullgöras. Det kan anföras att den förstärka förhandlingsrätten endast ska fullgöras i de situationer som utpekas i inflytandedirektiven. Kvalifikationen ger möjligen en större osäkerhet än en ökad förutsebarhet för hur den enskilda arbetsgivaren ska agera.s. 48
14.Ett alternativ är en omtolkning av 13 § 2 st. medbestämmandelagen. Avsikten med 13 § 2 st. var att tillförsäkra arbetstagarna inflytande när den brukliga arbetstagarrepresentationen saknades. Att förstå 13 § så att förhandlingsskyldighet med arbetstagarorganisationer utan kollektivavtal angående arbetsbrist och övergång av verksamhet inträder när det inte finns något kollektivavtal alls eller när den kollektivavtalsslutande orga144 nisationen saknar medlemmar. Det är inte självklart att det är möjlighet genom en direktivkonform tolkning.s. 48