AD 2003 nr 40.
Hänvisas från p. 7 (s. 17)
1.Medbestämmandelagen reglerar förhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagarna. Av medbestämmandelagens ordalydelse framgår inte några ålägganden för annan än arbetsgivaren, dvs. den med vilka berörda arbetstagare har sitt anställningsförhållande. Av förarbetena till medbestämmandelagen framgår emellertid en liknande regel, som den som finns i övertalighets- och överlåtelsedirektivet, dvs. att arbetsgivaren inte kan undkomma ansvar för brott mot den förstärkta förhandlingsrätten genom att anföra att beslutet fattats av någon annan. Även medbestämmandelagen ålägger därmed indirekt den som kontrollerar arbetsgivaren vissa skyldigheter som den kontrollerande har att fullgöra när beslut som berör arbetstagarna fattas av annan än arbetsgivaren.s. 16
2.I AD 1979 nr 1 förtydligades de uttalanden som återfinns i förarbetena. Arbetsdomstolen slog fast att arbetsgivare inte kan frigöra sig från ansvar för brott mot den förstärkta förhandlingsrätten genom att anföra att denne inte känt till vad som skett utanför bolaget. I AD 2003 nr 40 112 klargjorde domstolen dessutom att skyldigheten är oberoende av om det bolag som kontrollerar arbetsgivaren är svenskt eller utländskt. Arbetsgivaren kan inte undgå ansvar genom att påstå att det kontrollerande bolaget är utländskt och därmed utanför medbestämmandelagens territoriella räckvidd, och att arbetsgivaren av den anledningen inte ska fullgöra skyldigheterna.s. 16
3.Vid genomförandet av övertalighetsdirektivet ansågs medbestämmandelagen uppfylla direktivens krav i detta hänseende. Slutsatsen drogs med hänvisning till förarbetsuttalandena och Arbetsdomstolens praxis. Det var därmed inte nödvändigt att i denna del komplettera medbestämmandelagen med anledning av övertalighets- och överlåtelsedirektivets genomförande.s. 17
4.1992 års arbetsrättskommitté uppmärksammade i det publicerade bakgrundsmaterialet att det fanns en skillnad mellan informationsskyldigheten och förhandlingsskyldigheten i en koncernsituation. Såvitt gällde förhandlingsskyldigheten har dotterbolaget enligt kommittén ett ”strikt ansvar” för att förhandlingar kommer till stånd. När det gäller informationsskyldigheten anförde kommittén, med hänvisning till förarbetena, att dotterbolaget inte kan undkomma påståenden om brott mot informationsskyldigheten genom påståenden om att denne inte haft tillgång till vissa uppgifter. Uttalandet rörde den allmänna informationsskyldigheten enligt 19 § medbestämmandelagen.s. 17
5.Övertalighets- och överlåtelsedirektivets olika skyldigheter att informera ska fullgöras genom förhandlingsskyldigheten (11 § alt. 13 § 2 st. medbestämmandelagen) och inte genom den allmänna informationsskyldigheten om vilket det stadgas i 19 § medbestämmandelagen (se ovan 6.3). Dotterbolaget har med 1992 års arbetsrättskommitté ord ett strikt ansvar för att förhandlingsskyldigheten fullgörs även gällande moderbolagets beslut.s. 17
6.Enligt förarbetena till medbestämmandelagen är den allmänna informationsskyldigheten ”begränsad till uppgifter och handlingar som [arbetsgivare] har tillgång till”. Arbetsgivaren ska enligt samma uttalanden även lämna information om koncernen som är relevant för arbets-s. 17
7.113 platsen. Den allmänna informationsskyldigheten ska fullgöras löpande och inte vid någon särskild tidpunkt. Tidpunkten för när arbetsgivaren ska ta initiativ till förhandling påverkas inte av om beslutet de facto fattas av annan än arbetsgivaren.s. 17
8.Utvecklingsavtalet innehåller bestämmelser om koncernförhållanden. Avtalets utgångspunkt är densamma som medbestämmandelagens, dvs. att avtalet ska tillämpas på varje företag för sig. Av avtalet framgår att i ”informationshänseende” ska information lämnas inte bara om det egna företaget utan även ”övergripande information om koncernen – inklusive verksamhet utom landet”. Informationen ska lämnas i varje företag som ingår i koncernen. Denna skyldighet ska, enligt avtalet, fullgöras oberoende av i vilket land företaget är beläget, dvs. även i dotterbolag belägna i utlandet. Utvecklingsavtalets koncernreglering har i lagstiftningsarbetet anförts som en anledning till varför det saknas behov för ytterligare lagstiftning angående arbetstagarinflytande i koncerner.s. 18
9.Samrådsdirektivet saknar bestämmelser om att arbetsgivaren, oavsett om beslut fattas av ett bolag som kontrollerar arbetsgivaren, ska ta initiativ till information och samråd. För arbetsgivare i Sverige spelar det mindre roll eftersom medbestämmandelagen sedan tidigare haft denna innebörd. Ett moderbolag har som nämnts ett indirekt ansvar för att dotterbolaget fullgör sina skyldigheter enligt med medbestämmandelagen. Moderbolaget bör således ta hänsyn till effekterna i dotterbolaget. Om de är sådana att de kan utgöra en viktigare förändring ska arbetsgivaren (dotterbolaget) ta initiativ till förhandling.s. 18