Se t.ex. AD 2002 nr 45 och även dom C-91/92 Faccini Dori EU:C:1994:292 om att direktiv inte kan åberopas direkt mellan enskilda.
Hänvisas från p. 2 (s. 22)
1.Avgränsningar förser en undersökning med ramar som gör den genomförbar. De bestämmer också vilket material som ska undersökas och i förlängningen också vilka slutsatser som är möjliga att dra. Det är när eventuella ”slutsatser” ska dras och ”resultat” presenteras som de inledande avgränsningarna är av avgörande betydelse. Jag har valt att på olika sätt avgränsa min undersökning av inflytandedirektiven och deras genomförande.s. 22
2.Undersökningen är fokuserad på arbetstagarinflytande i den privata sektorn. Den avgränsningen motiveras av att – även om arbetstagarinflytandet i huvudsak är detsamma för privat och offentlig sektor i Sverige – ett antal andra konflikter gör sig gällande när arbetstagarinflytande utövas i offentlig sektor. Arbetstagarinflytande kan i offentlig verksamhet komma i konflikt med ”folkviljans” utövande inom ramen för beslutsfattandet i de folkvalda församlingarna på riks- eller olika regionala och lokala nivåer. Fokus på privat sektor möjliggör även en tydligare framställning av EU-rättens betydelse i förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. EU-rättsliga direktiv har olika betydelse beroende på om arbetsgivaren är ”privat” eller kan räknas som en del av ”staten”. För att undvika behovet av dubbla framställningar (en om privat och en om offentlig sektor) har jag valt att fokusera på den privata sektorn.s. 22
3.Undersökningen omfattar åtta olika direktiv med bestämmelser om arbetstagarinflytande. Därav följer att det behandlade EU-rättsliga materialet är omfattande. Begränsningen till dessa direktiv är således primärt motiverad av att inte alltför mycket utvidga undersökningens omfattning. Det finns anledning att kort motivera varför två direktiv lämnats utanför undersökningen. Jag har valt att utelämna direktiv 2003/72/EG om komplettering av stadgan för europeiska kooperativa föreningar med avseende på arbetstagarinflytande av den anledningen att regleringen om arbetstagarinflytande är i allt väsentligt likalydande med SE-inflytandedirektivet. De europeiska kooperativen har dessutom fört en ännu mer 56 tynande tillvaro än europabolagen. Såvitt känt har endast ett europakooperativ registrerats i Sverige.s. 22
4.Jag har även valt att inte analysera inflytande som följer av direktiv 89/391/EEG om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet och arbetsmiljölagen i undersökningen. Direktivet var ett av de första som antogs efter det att medlemsstaterna enats om en utökad befogenhet på socialpolitikens område. Direktivet, men också det stora antalet s.k. ”dotterdirektiv”, innehåller bestämmelser om arbetstagarinflytande. Även i Sverige finns ett antal skyldigheter om arbetstagarinflytande i arbetsmiljölagen. Anledningen till att jag ändå valt att utelämna dem är först och främst omfångsskäl. Att inkludera arbetsmiljödirektivet och arbetsmiljölagen hade avsevärt expanderat undersökningen. Avgränsningen kan även delvis motiveras av att inflytande i arbetsmiljöfrågor syftar till att undvika olyckor och dödsfall och för att verka för en god arbetsmiljö. Arbetsmiljölagen är således präglad av andra intresseavvägningar än reglering av arbetstagarinflytande i övrigt. En annan anledning är att arbetsmiljörätten i Sverige till skillnad från merparten av arbetsrätten har en tydlig offentligrättslig prägel. Arbetsmiljöverket övervakar arbetsmiljölagen och överträdelser kan medföra straffansvar. Arbetsmiljölagen och medbestämmandelagen är båda ramlagar men aktörerna som anförtrotts att utveckla innehållet innanför ramen är olika. Såvitt gäller medbestämmandelagen är det arbetsmarknadens parter medan när det kommer till arbetsmiljölagen är Arbetsmiljöverket.s. 23
5.Jag har också valt att inte samla in medbestämmande- och samverkansavtal och att inte uppmärksamma förekommande kollektivavtal om inflytande annat än Utvecklingsavtalet.s. 23
6.Utanför undersökningen faller även systemet med förhandlingar i rättstvister. Det svenska systemet om förhandlingar i rättstvister syftar inte till inflytande för arbetstagarna, utan till skapa ett system för hur rättstvister ska hanteras. Inflytande för arbetstagarna är något som kommer till uttryck i intressetvister. Det är i intressetvister som arbetstagarinflytandet kan göras gällande.s. 23
7.57s. 23