1.Reglerna om underhållsskyldighet mot barn, som återfinns i 7 kap. is. 264
2.Föräldrabalken, gör numera ingen skillnad mellan barn till gifta ochs. 264
3.ogifta föräldrar.19s. 264
4.Grunden för föräldrars underhållsskyldighet mot sina barn ansess. 265
5.vara blodsbandet. - Beträffande adoptivbarn framgår av den allmäns. 265
6.na regeln i 4 kap. 8 § FB om deras rättsställning att de biologiskas. 265
7.föräldrarnas underhållsskyldighet i och med adoptionen helt övergårs. 265
8.på adoptanten eller adoptanterna. - Styvförälder, som är gift meds. 265
9.barnets vårdnadshavare eller som själv har eget barn med denne, kans. 265
10.bli underhållsskyldig enligt en regel i 7 kap. 5 §. En förutsättning förs. 265
11.denna underhållsskyldighet är att styvföräldern varaktigt bor tillsams. 265
12.mans med styvbarnet och dennes vårdnadshavare. Om särskilda skäls. 265
13.föreligger är styvföräldern underhållsskyldig även när styvbarnet flyts. 265
14.tat hemifrån. Ett exempel på ett sådant fall kan vara att barnet flyttats. 265
15.hemifrån för att studera.20 Det bakomliggande motivet till styvförs. 265
16.älders underhållsskyldighet är givetvis att alla barn i en och sammas. 265
17.familj ska ha samma levnadsstandard. En styvförälders underhållss. 265
18.skyldighet enligt 7 kap. 5 § påverkar dock inte barnets biologiskas. 265
19.förälders underhållsskyldighet utan den är endast subsidiär i förhåls. 265
20.lande till denna. Detta innebär, att om barnets biologiska förälders. 265
21.fullgör sin underhållsskyldighet enligt avtal eller dom så är styvförälds. 265
22.erns underhållsskyldighet begränsad till att avse den standardöknings. 265
23.barnet är berättigad till, om nu styvförälderns ekonomiska förmågas. 265
24.råkar medge en högre underhållsstandard än den biologiska (unders. 265
25.hållsskyldige) förälderns ekonomiska förmåga. En styvförälders härs. 265
26.nämnda subsidiära underhållsplikt behöver dock alltså endast tas is. 265
27.anspråk då den biologiska föräldern av någon anledning ej fullgörs. 265
28.sin underhållsskyldighet. I praktiken realiseras dock sällan dennas. 265
29.subsidiära underhållsplikt, eftersom det allmänna genom reglernas. 265
30.om underhållsstöd (tidigare bidragsförskott) garanterar barnet etts. 265
31.underhåll upp till en viss miniminivå när den biologiska föräldern ejs. 265
32.täcker barnets underhållsbehov. Det sagda innebär tydligen, att ens. 265
33.styvförälders underhållsskyldighet enligt regeln i 7 kap. 5 § i realite-s. 265
34.ten främst har praktisk betydelse för att tillförsäkra barnet den högres. 266
35.levnadsstandard som styvförälderns ekonomiska förmåga kan medges. 266
36.in casu.s. 266
37.Frågan om omfattningen av föräldrars underhållsskyldighet och desss. 266
38.utsträckning i tiden regleras i 7 kap. 1 §. Av denna regel framgår förs. 266
39.det första (1 st.) att föräldrarna har att svara för barns underhåll nefiers. 266
40.vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas, sams. 266
41.lade ekonomiska förmåga”.s. 266
42.Vad först gäller ”barnets behov” bör beaktas att detta givetvis kans. 266
43.växla från barn till barn, beroende på t.ex. olika anlag, hälsa etc. I förs. 266
44.sta hand har barnet rätt att få sitt grundbehov i fråga om mat, kläder,s. 266
45.bostad, förströelse etc. samt av utbildning (jfr 6 kap. 1 och 2 §§ FB)s. 266
46.tillgodosett. Men därutöver har barnet vidare, även om detta ej frams. 266
47.går av lagtexten, rätt till samma ekonomiska standard som sina föräldrar. Det sagda innebär alltså, att frågan om barnets underhålls behov måste ses i samband med frågan om föräldrarnas ekonomiska förhållande (jfr nedan).22 - Att man vid bedömande av barns behov av underhåll har att ta hänsyn till barnets egna inkomster och till gångar samt till barnets eventuella sociala förmåner under beaktande av vad som följer av föreskrifterna om dessa förmåner framgår direkt av lagtexten (se 7 kap. 1 §, 1 st., 2 p.). Av förarbetena till regeln fram går att ett barn i högre ålder som börjat förvärvsarbeta i allmänhet får räkna med att använda sina inkomster från arbetet till sitt eget uppehälle. Smärre inkomster som ett barn kan ha under feriearbete och liknande förhållanden bör dock enligt förarbetena inte få påverka frågan om föräldrarnas underhållsskyldighet. - I fråga om barnets eventuella egna tillgångar är tanken, att endast avkastningen av dessa i allmänhet ska få tas i beaktande vid bestämmande av föräldrarnas underhållsskyldighet, men att det någon gång kan finnas fog för att även beakta värdet av en mera ansenlig tillgång.23 Vad gäller frågans. 266
48.om beaktandet av barnet tillkommande sociala förmåner framgårs. 268
49.alltså av lagtexten att hänsyn ska vid bestämmande av föräldrarss. 268
50.underhållsskyldighet tas till sådana beroende på vad som följer avs. 268
51.föreskrifterna om dessa förmåner. Avgörande är under vilka föruts. 268
52.sättningar förmånen utgår och vad syftet med den är. Om förmånen,s. 268
53.såsom fallet är med t.ex. det allmänna barnbidraget och studiebidras. 268
54.get inom studiehjälpssystemet, utgår utan behovsprövning, anses dens. 268
55.böra påverka underhållsskyldigheten, dvs. medföra en minskning avs. 268
56.barnets behov av underhållsbidrag. Beträffande t.ex. socialhjälp, soms. 268
57.ju förutsätter en behovsprövning, förhåller det sig tvärtom, dvs. möjs. 268
58.ligheten för barnet att erhålla sådan hjälp reducerar inte den familje-s. 268
59.rättsliga underhållsskyldigheten, utan denna anses i stället primär is. 268
60.förhållande till socialhjälpen.24s. 268
61.I förarbetena förutsattes en viss schematisering i praxis i fråga oms. 268
62.bedömningen av kostnaderna för det underhållsberättigade barnets. 268
63.även om denna schematisering enligt departementschefen i proposis. 268
64.tionen inte fick drivas för långt.25 Särskilt betonades att frågan oms. 268
65.barnets totala underhållsbehov inte kan ses fristående från föräldrars. 268
66.nas ekonomiska förhållanden. ”Barnet kan, efter en glidande skala,s. 268
67.göra anspråk på en högre standard för egen del ju bättre ställt förs. 268
68.äldrarna har det i ekonomiskt hänseende. Detta standardtillägg förs. 268
69.barnet bör ... i första hand bedömas i förhållande till vad som utgörs. 268
70.båda föräldrarnas sammanlagda överskott av nettoinkomsten sedans. 268
71.förbehållsbeloppen har räknats från”, förklarade departementsches. 268
72.fen.26 Som framgår nedan under 7.3 sker nu också i praktiken vanlis. 268
73.gen en schablonmässig beräkning av barns underhållsbehov. Däremots. 268
74.lär man i domstolspraxis varit återhållsam när det gäller att utdömas. 268
75.sådant standardtillägg som diskuterades i propositionen.27s. 268
76.Föräldrars underhållsskyldighet är enligt regeln i 7 kap. 1 §, 1 st. beroende av deras "samlade ekonomiska förmåga”. När det gäller den inbördes fördelningen mellan föräldrarna av underhållsskyldigheten framgår vidare av sista stycket i nämnda regel att föräldrarna ska i kostnaderna för barnets underhåll ”sinsemellan ta del var och en efter sin förmåga”. Hänvisningen till föräldrarnas förmåga innebär inte endast att föräldrarna ska ha en viss ekonomisk förmåga för att underhållsskyldighet överhuvudtaget skall bli aktuell.28 Hänsyns tagandet till förmågan innebär dessutom att barnet har rätt att ställa anspråk på högre standard och därigenom större underhåll ju större ekonomisk förmåga föräldrarna har. (Jfr ovan om vad som nyss sagts i frågan om barns behov.)29s. 269
77.Den frågan kan ställas om man vid bedömningen av en förälders förmåga har rätt att i stället för den in casu föreliggande faktiska (för värvs-) förmågan beakta den större förmåga som kanske i och för sig skulle kunna antas föreligga. I propositionen diskuteras detta spörsmål särskilt när det gäller frågan om bedömningen av betalningsförmågan hos en hemarbetande make eller sambo. Där sägs att utgångspunkten bör vara att man utgår från de faktiska förhållandena. Men om den hemmavarande maken har möjlighet att få ett arbete utanför hem met och familjesituationen inte kan anses kräva att maken avstår från denna möjlighet så vore det enligt departementschefen stötande att frånkänna maken förmåga att bidra till barnets kostnader. I sådant fall får man utgå från en tänkt inkomst när underhållsfrågan bedöms.30s. 269
78.I rättspraxis har frågan om bedömningen av en förälders förmågas. 270
79.aktualiserats bl.a. i ett antal rättsfall rörande jämkning av genom doms. 270
80.eller avtal fastställd underhållsskyldighet. Därvid kan först konstas. 270
81.teras att det i rättspraxis vid bedömande av en förälders förmåga atts. 270
82.utge underhåll ansetts godtagbart att föräldern ifråga - i varje fall oms. 270
83.denne varit ung eller kunnat åberopa medicinska skäl - på grunds. 270
84.av studier minskat sin förvärvsinkomst (se t.ex. NJA 1960 s. 648 ochs. 270
85.1970 s. 362J I ett rättsfall, NJA 1978 s. 392, godtogs dock även atts. 270
86.en icke helt ung underhållsskyldig förälder minskat sin förvärvss. 270
87.inkomst på grund av vidareutbildning (28-årig polis som studerades. 270
88.juridik). Om den underhållsskyldige utan medicinska, arbetsmark-s. 270
89.nadsmässiga eller liknande skäl bytt arbete och därigenom minskats. 270
90.sina förvärvsinkomster är det mindre troligt att underhållsskyldigs. 270
91.heten anses böra få påverkas. I rättsfallet NJA 1985 s. 768 hade dens. 270
92.underhållsskyldige fadern, som var uppvuxen med fiske och lants. 270
93.bruk, lämnat en anställning som busschaufför och återvänt till ett förs. 270
94.honom mera naturligt levnadssätt, nämligen till en verksamhet soms. 270
95.fiskare och därigenom kraftigt försämrat sina inkomstförhållanden.s. 270
96.HD fann, att det saknades anledning tro, att fadern försökte undans. 270
97.dra sig bidragsplikten eller att hans handlande var ett utslag av lätts. 270
98.sinne. De skäl han åberopat för sin omställning (bl.a. behov av bytes. 270
99.av livsmiljö) kunde dock inte anses vara av sådan art att det var tills. 270
100.räckligt motiverat att låta barnet bära de ekonomiska konsekvensernas. 270
101.av åtgärden.311 NJA 1990 s. 201 arbetade den underhållsskyldige, vid HD:s dom ca 44-årige, fadern som brödutkörare. Han hade nu för kortat sin arbetstid - och därigenom minskat sin förvärvsinkomst - för att på kvällstid kunna genomgå en treårig kurs i företagsekonomi och redovisning på komvux. TR:n, som fann det skäligt att fadern fick ta hänsyn till sina studier på sådant sätt att han fick reducera sin arbetstid med 25 %, anförde bl.a. följande i sin dom: Såväl HovR:n som HD fann dock att utbildningen i det aktuella fal let inte kunde anses vara av sådan art att den fick påverka faderns underhållsskyldighet mot sina barn. HD anförde i sina domskäl: Föräldrars underhållsskyldighet varar i princip till dess barnet fyllt 18 år (7 kap. 1 §, 2 st.). Har barnet inte avslutat sin skolgång vid denna tid kvarstår dock underhållsskyldigheten tills skolgången är avslutad, dock längst intill dess barnet fyller 21 år.s. 270
102.Före en lagändring år 2001, som trädde i kraft den 1 januari 2002,s. 272
103.gällde att om barnet gjort avbrott i sina studier kvarstod underhållss. 272
104.skyldigheten endast om avbrottet inletts innan barnet fyllt 18 år ochs. 272
105.upphört innan det fyllt 19 år, den s.k. ”avbrottsregeln".32 Enligt förs. 272
106.arbetena fick man dock vid tillämpningen av den aktuella regeln borts. 272
107.se från ett kortare uppehåll i skolgången i samband med byte av skolas. 272
108.eller utbildningslinje och liknande.33 32 Med skolgång avses här grund-s. 272
109.skole- och gymnasiestudier och liknande men däremot inte högres. 272
110.utbildning, såsom universitets- eller högskolestudier.s. 272
111.I en i maj 2001 till riksdagen överlämnad proposition föreslogs atts. 272
112."avbrottsregeln" skulle avskaffas, vilket nu alltså skett. En förälder som har den rättsliga vårdnaden om barnet och även var aktigt bor tillsammans med barnet fullgör normalt sin underhålls skyldighet genom att ta hand om barnet och stå för olika kostnader för detta. En sådan förälder kan normalt inte förpliktas utge särskilda underhållsbidrag för barnet. Frågan om i vilka fall en förälder kan förpliktas fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala under hållsbidrag regleras i 7 kap. 2 och 6 §§. Enligt reglerna i 7 kap. 2 §, 1 st. ska en förälder fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag om 1. han/hon inte har vårdnaden om bar net och inte heller varaktigt bor tillsammans med barnet eller 2. har vårdnaden gemensamt med den andra föräldern men barnet varaktigt bor tillsammans endast med den andra föräldern. I vissa fall där för äldrarna har gemensam vårdnad kan det tänkas uppstå tvist mellan föräldrarna i frågan om hos vem av dessa barnet ska anses varaktigt bo. Enligt förarbetsuttalanden kan denna fråga ofta besvaras med ledning av barnets folkbokföring.36 Även andra omständigheter kan dock i vissa fall få betydelse, såsom hur länge barnet faktiskt vistas hos var och en av föräldrarna eller var barnet förvarar sina tillhörigheter.s. 272
113.Även om de förutsättningar för att en förälder ska kunna förpliktass. 274
114.utge underhållsbidrag som anges i 7 kap. 2 § inte är förhanden kans. 274
115.en förälder i ett visst fall förpliktas att betala underhållsbidrag. Dettas. 274
116.fall regleras i 7 kap. 6 § och avser den situationen då en förälder förs. 274
117.summar sin underhållsskyldighet. Enligt denna regel kan alltså t.ex.s. 274
118.även en förälder som har den rättsliga vårdnaden om och varaktigts. 274
119.sammanbor med barnet förpliktas utge underhållsbidrag, dvs. unders. 274
120.förutsättning av att han/hon försummat sin underhållsskyldighet.s. 274
121.Här kan lämpligen inskjutas att enligt regeln i 7 kap. 2 a § gäller atts. 274
122.en förälder som är betalningsskyldig för underhållsstöd enligt 19 kap.s. 274
123.SFB anses ha fullgjort sin underhållskyldighet intill det belopp soms. 274
124.lämnats i underhållsstöd till barnet.37 Detta gäller även om återbetal-s. 274
125.ningsskyldigheten bestämts till ett lägre belopp.38s. 274
126.I frågor om underhållsbidrag får vårdnadshavare, även om dennes. 274
127.inte uppnått myndig ålder, företräda barnet. Även särskilt förordnads. 274
128.förmyndare för barnet har rätt att företräda barnet i sådana frågors. 274
129.(7 kap. 2 §, 3 st.).s. 274
130.Underhållsbidrag fastställs antingen genom dom eller genom avtals. 274
131.(7 kap. 2 §, 2 st.). Avtal om underhållsbidrag kan ingås formlöst,s. 274
132.dvs. även ett muntligt avtal om underhåll är bindande. I praktikens. 274
133.ingås dock vanligen underhållsavtal skriftligt och med två vittnen.s. 274
134.Ett väsentligt skäl härför är att endast ett sådant avtal kan använs. 274
135.das som exekutionstitel. I UB 3 kap. 19 §, 1 st. stadgas sålunda atts. 274
136.skriftlig ”av två personer bevittnad förbindelse angående underhållss. 274
137.bidrag enligt äktenskapsbalken eller föräldrabalken verkställs såsoms. 274
138.lagakraftägande dom”. Det i praktiken mest vanliga sättet för indrivs. 274
139.ning av underhållsfordringar är utmätning (tidigare införsel) av gäl-s. 274
140.denärens lön, pension, sjukpenning m.m. enligt regler i 7 kap. UB.39s. 274
141.Såväl dom på som avtal om underhåll kan, som närmare redos. 274
142.visas här nedan under 7.4, omprövas enligt en regel i 7 kap. 10 § ochs. 274
143.genom lag (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag (den s.k.s. 274
144.indexlagen). Avtal om underhåll kan därutöver jämkas på grund avs. 274
145.av allmänna ogiltighetsregler, t.ex. genom analogisk tillämpning av avtalslagens ogiltighetsregler eller jämlikt lag (1924:323) om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning.s. 274
146.Underhållsbidrag till barn ska erläggas i förskott för kalendermå nad, såvida inte rätten, om det finns särskilda skäl, bestämt annat. (7 kap. 7 §, 1 och 3 st.). Denna regel syftar inte endast till att för hindra att den underhållsskyldige betungas med stora betalningar för längre perioder; regeln syftar också till att garantera att barnet verkli gen kommer i åtnjutande av ett underhåll varje månad. Om man till låter att den underhållsskyldige betalar för flera månader på en gång finns risken att underhållsbidragen har hunnit förbrukas långt innan nästa betalning med verkan att barnet står utan underhåll för en del av underhållsperioden. Av detta skäl upptas för övrigt i 7 kap. 7 §, 5 st. en regel som bl.a. innebär att om den underhållsskyldige betalar för längre period än som förutsätts i lagen så riskerar denne att få betala igen. Regeln i 7 kap. 7 §, 1 st. om att underhållsbidrag till barn ska erläggas i förskott för kalendermånad har dock ett undantag som framgår av 7 kap. 7 §, 2 st. Av denna regel framgår att ett avtal om att underhållsbidrag för framtiden ska erläggas med ett engångsbelopp eller för längre betalningsperioder än tre månader är giltigt endast om det är skriftligt och bevittnat av två personer samt, om barnet är under 18 år, är godkänt av socialnämnden. Kravet på socialnämn dens godkännande är givetvis uppställt med hänsyn till den risk för barnet i försörjningshänseende, som kan vara förenad med denna typ av avtal.40s. 275
147.I fråga om familjerättslig underhållsskyldighet överhuvudtaget, dvs. såväl äktenskapsrättslig som föräldrarättslig, anses gälla, att denna är tvingande i den meningen att det inte är möjligt att i förväg avtala bort den. När det gäller den sistnämnda underhållsskyldigheten tillkom mer att en vårdnadshavare inte äger att fritt förfoga över omyndigt barns tillgångar.s. 275
148.Vidare anses gälla att en familjerättslig underhållsfordran, som ännu inte förfallit till betalning, inte kan överlåtas av den underhållsberättigade. Det råder också ett förbud mot kvittning av betalning av framtida eller löpande underhållsbidrag med en motfordran som den bidragsskyldige råkar ha mot den underhållsberättigade. Såväl över-s. 275
149.låtelse- som kvittningsförbudet är uppställt för att garantera att dens. 276
150.underhållsberättigade inte ska komma att sakna nödvändiga medels. 276
151.för sitt livsuppehälle.41s. 276
152.Som nämnts ovan under 7.1 infördes genom 1978 års reform ens. 276
153.regel (7 kap. 4 §) om rätt för den underhållsskyldige att under tid dås. 276
154.denne har hand om barnet få göra avdrag på fastställda underhållss. 276
155.bidrag. Tanken bakom denna regel är givetvis att man kan utgå ifråns. 276
156.att den underhållsskyldige då barnet bor hos denne har vissa utgifters. 276
157.för barnet utöver underhållsbidraget samtidigt som vårdnadshavarens. 276
158.då kan göra vissa besparingar på sina kostnader för barnet. Ett vills. 276
159.kor för avdragsrätten var ursprungligen att den underhållsskyldiges. 276
160.haft barnet hos sig under en sammanhängande tid av minst fem helas. 276
161.dygn. Genom en lagändring i samband med 1998 års lagstiftning gäls. 276
162.ler dock numera att avdragsrätt föreligger inte endast då den unders. 276
163.hållsskyldige haft barnet hos sig under en sammanhängande tid avs. 276
164.minst fem hela dygn utan även i det fallet då den underhållsskyldiges. 276
165.under en kalendermånad haft barnet hos sig i minst sex hela dygns. 276
166.(7 kap. 4 §, 1 st.).42 Avdrag får då vid fullgörande av bidragsskyldig-s. 276
167.heten göras för varje helt dygn (kl. 0-24) av vistelsen med 1/40 av dets. 276
168.underhållsbidrag som per månad gäller under tiden för vistelsen.s. 276
169.Reglerna för umgängesavdrag har inneburit att avdrag medgivitss. 276
170.endast för hela kalenderdygn (kl. 00.00-24.00). Det dygn barnets. 276
171.överlämnats från den ena föräldern till den andra har följaktligen intes. 276
172.medgivit någon rätt till umgängesavdrag. I avsikt ”att göra avdragss. 276
173.rätten något mer rättvis utan att samtidigt skapa onödiga konflikters. 276
174.mellan föräldrarna om tidpunkten för hämtning och lämning” avs. 276
175.barnet har lagen (efter förslag i prop. 2004/05:116 (Ett reformerats. 276
176.underhållsstöd)) ändrats så att återlämnandedygnet räknas som etts. 276
177.helt dygn, dock inte om vistelsen börjar och upphör under sammas. 276
178.dygn (7 kap. 4 §, 2 st. FB).43s. 276
179.Om barnet t.ex. vistats hos den bidragsskyldige under en tid av sex hela dygn under en kalendermånad och det månatliga underhålls bidraget uppgår till 1 400 kr blir avdraget (6x1 400/40 =) 210 kr. Observera att avdraget endast får utnyttjas vid fullgörande av bidragsskyldigheten beträffande det aktuella barnet och alltså inte kan använ das på annat sätt, t.ex. för kvittning mot andra skulder till barnet eller som betalning av underhållsbidrag till syskon till detta barn.44 Om särskilda skäl föreligger kan rätten förordna om andra villkor för avdragsrätten än vad nu nämnts (2 st.).s. 276
180.I praktiken förekommer det ibland att man vid fastställande av underhållsbidraget beaktar att den underhållsskyldige föräldern i väsentlig mån fullgör sin underhållsskyldighet genom att ha barnet hos sig vissa tider. I sådant fall har den underhållsskyldige ej rätt att tillgodoräkna sig avdrag enligt den aktuella regeln (se 3 st.).s. 277
181.Som framgår nedan under 7.5 kan den aktuella avdragsrätten bli aktuell även vid tillämpningen av reglerna om underhållsstöd i nu mera SFB:s 17-19 kapitel.s. 277
182.I fråga om preskription gäller att själva rätten till underhåll inte kan preskriberas men väl ett fastställt underhållsbidrag. Före 1978 års reform var preskriptionstiden för underhållsfordran tio år. Då bl.a. gjorda undersökningar visat att många underhållsskyldiga drabbats av sociala påfrestningar på grund av växande underhållsskulder ansågs det under förarbetena till 1978 års reform bl.a. angeläget att förkorta preskriptionstiden. Den preskriptionstid som kom att väljas blev den som också numera gäller på konsumentområdet, dvs. tre år utan möj lighet till preskriptionsavbrott (7 kap. 9 §, 1 st.). Reformen ansågs inte behöva innebära några uppenbara nackdelar för det underhålls berättigade barnet. Barnets intresse av att i efterhand kunna kräva ut underhållsbidrag ansågs nämligen i de flesta fall vara litet med hänsyn till att det allmänna tillförsäkrar barnet medel för uppehället, dvs. då genom bidragsförskott och numera genom underhållsstöd.45 Genom lagstiftning 1994 utsträcktes dock preskriptionstiden till fem år.46s. 277
183.I detta sammanhang må också nämnas att en talan vid domstol oms. 278
184.fastställande av underhållsbidrag inte får utan den bidragsskyldigess. 278
185.medgivande bifallas för längre tid tillbaka än tre år före dagen förs. 278
186.talans väckande (7 kap. 8 §).s. 278
187.Forumregeln i 12 §, regeln om möjligheten av interimistiskt förs. 278
188.ordnande i mål om underhåll i 15 § samt bestämmelsen i 16 § oms. 278
189.verkställighet på grund av skriftlig av två personer bevittnad handlings. 278
190.varigenom någon åtagit sig att utge underhållsbidrag för tid till desss. 278
191.resultat av blodundersökning om faderskapet föreligger gäller enligts. 278
192.20 § även fastställande av föräldraskap enligt regeln i 1 kap. 9 § FB.s. 278
193.Detsamma gäller regeln i 7 kap. 18 §, se om denna nedan.s. 278
194.Slutligen ska nämnas att en man som enligt reglerna i 1 kap. FB.s. 278
195.presumerats vara far till ett barn som hans hustru fött eller soms. 278
196.genom faderskapsbekräftelse eller dom fastställts vara far till ett barns. 278
197.men som senare visar sig ej vara detta har möjlighet att få ersättnings. 278
198.av allmänna medelf ör utgivet underhållsbidrag (se lag (1969:620) oms. 278
199.ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag). Möjligheternas. 278
200.för en man, som varit att anse som eller antagits vara ett barns far,s. 278
201.att återkräva utgivna underhållsbidrag från annan man som istäls. 278
202.let fastställs vara barnets far är däremot mycket begränsade (7 kap.s. 278
203.18 § FB). Det krävs ”särskilda skäl” för sådant återkrav, såsom t.ex.s. 278
204.att den sistnämnda mannen inte velat medverka till en faderskaps-s. 278
205.utredning trots att han haft skälig anledning att räkna med sitt faders. 278
206.skap.47s. 278