1.84 års inseminationslagstiftning innebar dels en särskild lag om inse-s. 102
2.minationsverksamheten som sådan, nämligen lag (1984:1140) oms. 102
3.insemination (en lag som nu upphävts och ersatts av 6 kap. i lagens. 102
4.(2006:351) om genetisk integritet m.m.), dels ock en i 1 kap. 6 § FBs. 102
5.införd regel om faderskapet, när barnet avlats genom insemination.s. 102
6.Enligt denna regel gäller att om insemination utförts på moderns. 102
7.med samtycke av hennes make eller sambo och det med hänsyn tills. 102
8.samtliga omständigheter är sannolikt att barnet avlats genom inse-s. 102
9.minationen då ”skall vid tillämpning av 2-5 §§ (dvs. i 1 kap. FB,s. 102
10.förfis anm.) den som har lämnat samtycket anses som barnets far”.s. 102
11.Var modern gift vid barnets födelse eller nybliven änka gäller liksoms. 102
12.innan den aktuella lagstiftningen den legala faderskapspresumtionen för den äkta mannen (jfr ovan under 3.3.1). Genom regeln i 1 kap. 6 § har dock den äkta mannen inte längre någon möjlighet att vinna bifall till en talan om hävande av faderskapspresumtionen (jfr ovan NJA 1983 s. 320), såvida inte hans samtycke till inseminationsbehandlingen saknades eller han kan göra sannolikt att barnet i själva verket inte avlats genom insemination utan vid moderns samlag med annan man.90 Var modern ogift vid barnets födelse måste faderskapet fastställas genom bekräftelse eller dom (jfr ovan under 3.3). Genom den här aktuella regeln får socialnämnden, till skillnad mot vad som gällde före regelns införande, godkänna en faderskapsbekräftelse då insemination skett med sperma från en annan man än den som bekräftat faderskapet. Denne kan inte heller senare föra talan om att bekräftelsen ska förklaras ogiltig på den grund att han i själva verket inte är barnets biologiske far. Skulle den man som samtyckt till inse mination vägra bekräfta faderskapet skall domstol på talan härom förklara honom för far och detta vare sig inseminationen skett med hans egen eller annan mans sperma.s. 102
13.Det krävs för tillämpning av regeln i 1 kap. 6 FB inte att insemi nationen utförts enligt bestämmelserna i numera 6 kap. lagen (2006: 351) om genetisk integritet m.m. (tidigare lagen (1984:1140) om inse mination) (se om dessa bestämmelser nedan i kap. 4). Detta innebär bl.a. att samtyckeskravet är uppfyllt även med ett muntligt samtycke trots att regeln i 6 kap. 1 § lagen (2006:351) kräver skriftligt samtycke och att regeln i 1 kap. 6 § FB är tillämplig även om inseminationen utförts utanför den svenska sjukvården, såsom utomlands eller i privat regi.91 Om samtyckeskravet kan vidare nämnas att den som lämnar samtycke givetvis måste förstå rättshandlingens innebörd eller m.a.o. innebörden av samtycket.92 Slutligen kan nämnas att det enligt all männa principer anses följa att om den som lämnat samtycket vill återkalla detta så har vederbörande att tillse att inte endast kvinnan,s. 103
14.utan normalt även den behandlande läkaren, underrättas härom.93s. 104
15.Även för fastställandet av faderskapet i sådana fall då befruktnings. 104
16.av moderns ägg skett utanför kroppen finns en särskild regel, soms. 104
17.numera återfinns i 1 kap. 8 § FB.94 Denna är utformad efter mönsters. 104
18.av regeln i 1 kap. 6 § och därför kan här hänvisas till vad som ovans. 104
19.sagts om sistnämnda regel.s. 104
20.När det så gäller frågan om fastställandet av moderskapet i sådanas. 104
21.fall då barn avlats genom äggdonation så har, som redan nämnts ovans. 104
22.under 3.2, den regeln införts i 1 kap. 7 § FB att som mor ska dens. 104
23.kvinna som föder fram barnet (barnets ”biologiska” mor) anses ochs. 104
24.alltså inte den kvinna som lämnat ägget (barnets ”genetiska” mor).s. 104
25.Om det skulle visa sig, att samtycke av moderns make eller sambos. 104
26.till insemination enligt 6 eller 7 kap. lagen (2006:351) om genetisks. 104
27.integritet m.m. saknades uppkommer frågan om huruvida givarens. 104
28.i stället kan fastställas vara barnets far. Enligt propositionen skulles. 104
29.denne i denna situation i princip kunna ta på sig faderskapet genoms. 104
30.en faderskapsbekräftelse.95 Däremot skulle enligt departementss. 104
31.chefen talan om faderskapets fastställande genom dom inte kunnas. 104
32.föras mot givaren.96 Noteras ska dock att någon lagregel härom intes. 104
33.funnits. I praxis, nämligen bl.a. i rättsfallet RH 1998:103, i vilket falls. 104
34.HD (T445/98) i april 1998 avslog ansökan om prövningstillstånd,s. 104
35.aktualiserades frågan om huruvida det var möjligt att vid s.k. ”pris. 104
36.vat insemination", dvs. insemination som utförs av enskilda personers. 104
37.utan inblandning av sjukvården, föra talan mot givaren. TR:n, varss. 104
38.dom fastställdes av HovRm, hade ogillat talan. Med hänsyn till att frågan om huruvida det verkligen förelåg formella hinder mot att föra talan om fastställande av faderskap till barn avlat genom s.k. privat insemination var kontroversiell och särskilt med hänsyn till den av HD accepterade möjligheten att fastställa fader skap med tillämpning av allmänna bevisprinciper i stället för med tillämpning av presumtionsregeln i 1 kap. 5 § FB kunde man, enligt i varje fall förfis mening, beklaga, att HD ej fann skäl att bevilja pröv ningstillstånd i detta fall. Det förtjänar att tilläggas att HD bara några veckor innan ansökan om prövningstillstånd avslogs i det här aktuella fallet avkunnade dom i rättsfallet NJA 1998 s. 184, i vilket fall ju HD fann att faderskapstalan kunde bifallas trots att samlag ej var utrett på vanligt sätt (se om detta fall ovan under 3.3.2.3).97s. 104
39.Som framhålls av Walin, som också behandlat den aktuella frågan, måste vidare frågan om huruvida samlag ägt rum eller ej ”anses helt betydelselös. Samlaget tjänar ju endast transporten av sperma. Det relevanta är naturligtvis den biologiska föreningen av sädescell och ägget. Det är dessutom”, tillägger Walin (jfr ovan) ”att märka huru som faderskap kan fastställas enligt den generella regel som förordats av Ekelöf och Saldeen och som har tillämpats av HD i NJA 1984s. 105
40.s. 49 och 1985 s. 236 I”.98 Till de av Walin i det citerade uttalandets. 106
41.åberopade rättsfallen kan alltså nu läggas rättsfallet NJA 1998 s. 184s. 106
42.(och även NJA 1999 s. 598}. (Se om dessa fall ovan i kap. 3.)s. 106
43.På grundval av den här tidigare åberopade i mars 2005 till riksdagens. 106
44.överlämnade propositionen har dock nu lagstiftning tillkommit närs. 106
45.det gäller den aktuella frågan.100 Regeringen gjorde alltså i propositionen den bedömningen ”att det bör vara möjligt att fastställa faderskapet för en spermagivare, för utsatt att ingen annan skall anses som barnets far enligt 1 kap. för-s. 106
46.äldrabalken, men att undantag bör göras för män som ger spermas. 108
47.enligt 1984 eller 1988 års lag. Om den befruktade kvinnans makes. 108
48.eller sambo (eller partner) undantagsvis inte skulle ha samtyckt tills. 108
49.befruktningen bör faderskapet inte kunna fastställas genom dom förs. 108
50.spermagivaren”.101 Uppfattningen i fråga, som delades av riksdagen,s. 108
51.kommer i lagtexten till uttryck genom ett tillägg till regeln om fasts. 108
52.ställande av faderskap i 1 kap. 5 § FB (2 st.) som i nuvarande lydelses. 108
53.stadgar att ”[f]aderskapet kan inte fastställas genom dom för en mans. 108
54.som är spermagivare enligt 6 eller 7 kap. lagen (2006:351) om genes. 108
55.tisk integritet m.m.”. Motsatsvis kan slutas att i andra fall kan talans. 108
56.om fastställande av faderskap föras mot en spermagivare, dvs. unders. 108
57.förutsättning av att ingen annan man ska anses som far enligt 1 kap.s. 108
58.FB.s. 108
59.Genom lagstiftning i juni 2005, som trädde i kraft den 1 julis. 108
60.2005, blev det möjligt för kvinna, som är registrerad partner enligts. 108
61.lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap eller sambo meden annans. 108
62.kvinna att få genomgå inseminationsbehandling enligt numera 6 ochs. 108
63.7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. (se närmares. 108
64.härom nedan i kap. 4).102 I detta avsnitt skall redogöras något förs. 108
65.samtidigt genomförd lagstiftning om fastställande avf öräldraskap i falls. 108
66.där lesbiska par fått barn genom sådan behandling (1 kap. 9 § FB).s. 108
67.I samband med att av riksdagen under våren 2009 antagna regs. 108
68.ler om könsneutrala äktenskap trädde i kraft den 1 maj samma års. 108
69.upphörde, som här tidigare nämnts, lagen (1994:1117) om registres. 108
70.rat partnerskap ("partnerskapslagen") att gälla. (Partnerskapslagens. 108
71.ska dock fortfarande tillämpas i sådana fall där partnerskapet intes. 108
72.omvandlats till äktenskap genom antingen registrering hos Skattevers. 108
73.ket efter en gemensam anmälan av parterna eller genom att dessa låtits. 108
74.viga sig.) Vad som här sägs om registrerade partner och homosexuellas. 108
75.sambor gäller nu alltså även samkönade makar.s. 108
76.I sitt slutbetänkande Barn i homosexuella familjer föreslog Koms. 108
77.mittén om barn i homosexuella familjer att lesbiska par som registres. 108
78.rat sitt partnerskap, eller var sambor, skulle få tillgång till assisterad befruktning inom den svenska sjukvården.103 Kommittén föreslog även hur det rättsliga föräldraskapet skulle regleras i dylika fall. Vid remissbehandlingen var många remissinstanser kritiska inte endast när det gällde frågan om lesbiska par överhuvudtaget skulle få tillgång till sådan befruktning utan även när det gällde förslaget till rättslig reglering av föräldraskapet. Den sistnämnda frågan kom därefter att behandlas på nytt, nämligen i departementspromemorian Föräldra skap vid assisterad befruktning för homosexuella.104 I denna lämnades förslag till hur det rättsliga föräldraskapet skulle regleras om lesbiska par gavs tillgång till assisterad befruktning.s. 108
79.Enligt förslaget i ovan nämnda departementspromemoria skulle partnern eller sambon till en kvinna som födde barn efter assisterad befruktning inom den svenska sjukvården också anses som barnets mor om hon samtyckt till befruktningen och det med hänsyn till samtliga omständigheter var sannolikt att barnet avlats genom den na.105 Moderskapet skulle fastställas genom bekräftelse eller dom för att bli rättsligt giltigt och barnet skulle alltså i dylika fall få två möd rar. I propositionen konstateras dock att det både i FB och i andra författningar finns ”bestämmelser som särskilt tar sikte på den kvinna som föder barn” såsom t.ex. 6 kap. 3 § FB där det sägs att ett barn från födelsen står under vårdnad av båda föräldrarna om dessa är gifta med varandra och i annat fall av modern ensam. För undvikande av missförstånd borde enligt regeringen i propositionen, som flera remissinstanser påtalat, partnern eller sambon till modern i lagtexten lämpligen kallas ”förälder” i stället för ”mor”. Alternativet skulle vara att kalla henne t.ex. "medförälder" eller ”medmor”, något som dock enligt propositionen framstår som olämpligt. ”Tanken är ju att hon skall vara en helt likvärdig förälder. En ny föräldrarättslig beteckning skulle vidare skapa både praktiska och vissa lagtekniska svårigheter”.106s. 109
80.Partnerns, sambons eller (fr.o.m. den 1 maj 2009) även den med barnets moder gifta kvinnans föräldraskap - som förutsätter att dennas. 109
81.samtyckt till behandlingen och att det är sannolikt att barnet avlatss. 110
82.genom den (1 kap. 9 §, 1 st. FB) - ska på samma sätt som faderskaps. 110
83.till barn fött av ogift mor (se ovan under 3.3) fastställas antingens. 110
84.genom bekräftelse eller dom (1 kap. 9 §, 2 st. FB); en sådan ordnings. 110
85.uppfyller enligt regeringen såväl kravet på enkelhet som kravet pås. 110
86.rättssäkerhet.107s. 110
87.Om barnet däremot avlats genom assisterad befruktning utanförs. 110
88.den svenska sjukvården gäller inte vad nu sagts utan i sådant fall ska,s. 110
89.liksom vad som gällt redan sedan tidigare, faderskapet fastställas.108s. 110
90.Om det kan anses vara till fördel för barnet och övriga förutsättningars. 110
91.finns kan dock enligt propositionen ett gemensamt föräldraskap förs. 110
92.det lesbiska paret åstadkommas genom adoption.^s. 110
93.Bestämmelserna i 2 kap. FB om socialnämnds medverkan vid fasts. 110
94.ställande av faderskap (se ovan i avsnitt 3.3.2.1) gäller, dock meds. 110
95.ett undantag, även fastställande av föräldraskap för en homosexuells. 110
96.kvinna vars maka, registrerade partner eller sambo fött barn genom assisterad befruktning (2 kap. 8 a § FB). Undantaget gäller bestäm melserna om blodundersökning (2 kap. 6 § FB). I propositionen sägs följande om detta undantag: Blodundersökning kan alltså inte framtvingas när det gäller utredan de av en kvinnas föräldraskap till ett barn som fötts av den kvinna som är hennes registrerade partner, sambo eller (numera) samkönade maka. Det bör tilläggas, som också görs i propositionen, att det är givetvis inget som hindrar ”att de berörda, om de känner till vem spermagivaren är, själva tar initiativ till en DNA-analys”.11 1110s. 110
97.Fastställandet av här aktuellt föräldraskap sker, som ovan nämnts, genom bekräftelse eller dom. Det som sägs om faderskapsbekräftelse i regeln i 1 kap. 4 § FB (se närmare härom ovan i kap. 3) gäller även bekräftelse av föräldraskap (1 kap. 9 §, 2 st. FB). Om det senare visar sig att den kvinna som bekräftat föräldraskapet för ett barn inte skas. 111
98.anses som förälder (t.ex. därför att det av en DNA-analys framgår atts. 112
99.barnet avlats av en annan man än spermagivaren) ska rätten på talans. 112
100.därom förklara att bekräftelsen saknar verkan. (Ang. forumfrågan ses. 112
101.3 kap. 14 §, 1 st. FB.) Talan om fastställande av föräldraskap enligts. 112
102.1 kap. 9 § FB väcks av barnet. I fall som avses i 2 kap. 8 a § FB förss. 112
103.barnets talan av socialnämnden. (Har modern vårdnaden om barnets. 112
104.får hon dock alltid föra barnets talan, även om hon inte är myndig.s. 112
105.Talan får också alltid föras av en särskilt förordnad vårdnadshavares. 112
106.för barnet.) Bestämmelserna i 3 kap. 6-13 §§ FB om fastställande avs. 112
107.faderskap (jfr ovan under 3.3.2.1) tillämpas också i fråga om faststäls. 112
108.lande av föräldraskap, se 3 kap. 14 §, 2 st. FB.s. 112
109.I den proposition (prop. 2004/05:137), som låg bakom den nus. 112
110.redovisade lagstiftningen, förklarades att regeringen avsåg att åters. 112
111.komma till frågan om föräldraskapet vid assisterad befruktning och atts. 112
112.bl.a. frågan om huruvida bestämmelsen om en kvinnas föräldraskaps. 112
113.borde utvidgas till att gälla även vid assisterad befruktning utanförs. 112
114.tillämpningen av 1984 års lag om insemination och 1988 års lag oms. 112
115.befruktning utanför kroppen, dvs. numera utanför tillämpningen avs. 112
116.6 och 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m., då kundes. 112
117.komma att aktualiseras. Så har också skett så tillvida att i januari 2007s. 112
118.överlämnade en år 2005 tillkallad särskild utredare betänkandet Förs. 112
119.äldraskap vid assisterad befruktning (SOU 2007:3).s. 112
120.I detta betänkande konstateras bl.a. att enligt den nuvarande regles. 112
121.ringen i 6 och 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m.s. 112
122.så behandlas samkönade och olikkönade par på samma sätt när dets. 112
123.gäller tillgången till behandling med assisterad befruktning men att sås. 112
124.inte är fallet när det gäller FB:s bestämmelser om det rättsliga förälds. 112
125.raskapet.112 Om modern är gift med en man presumeras, som frams. 112
126.gått tidigare i detta kap., den äkta mannen vara barnets far. Någons. 112
127.motsvarande bestämmelse för en kvinna som är moderns registrerades. 112
128.partner (eller numera genom 2009 års lagstiftning om könsneutralas. 112
129.äktenskap makd) finns dock inte konstateras det i betänkandet. Vidares. 112
130.gäller, att reglerna om föräldraskapet för en kvinna, som är modernss. 112
131.registrerade partner (eller numera maka, se ovan)endast omfattars. 112
132.fall där behandlingen med assisterad befruktning skett enligt 6 eller 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. Detta innebär, att de här aktuella föräldraskapsreglerna inte gäller i t.ex. sådana fall där behandlingen skett utomlands eller i privat regi. I betänkandet föreslås med hänsyn till principen om barnets bästa att frågan om för äldraskapet då barn avlats genom assisterad befruktning ska regleras på samma sätt för samkönade som för olikkönade par. Detta innebär, att en kvinna som är moderns registrerade partner (eller maka) ska presumeras vara barnets förälder på samma sätt som en äkta man presumeras vara far till det barn hans maka föder. Vidare ska enligt förslaget bestämmelserna om föräldraskapet gälla även i sådana fall då assisterad befruktning skett utomlands och insemination i egen regi. I sådana fall ska alltså enligt förslaget faderskapet inte längre faststäl las. (Lagstiftningsärendet bereds enligt muntlig uppgift till förf, från Justitiedepartementet fortfarande (maj 2013) i detta.)s. 112
133.Avslutningsvis må nämnas att under år 2011 pågick 293 föräldraskapsutredningar, varav 223, eller 76 procent, slutfördes. I flertalet fall, närmare bestämt i 162 fall, fastställdes föräldraskapet genom bekräftelse och i 16 fall genom dom. (I 45 fall lades föräldraskapsutredningen ned.) I de 162 fall där föräldraskapet fastställdes genom bekräftelse anmälde parterna i 148 fall att de önskade ha gemensam vårdnad.113s. 113