1.Fram till dess att s.k. äggdonation (se närmare nedan) blev år 2002 genom en lagändring, som trädde i kraft den 1 januari 2003, till låten i svensk rätt saknades det helt i lagstiftningen regler för bestäm mande av vem som ska anses som moder till ett barn; i stället gällde endast satsen mater semper certa est, dvs. det är alltid säkert vem som är moder.4 Moderskapet anses nämligen normalt utan vidare framgå. Som moder anses ju, som bekant, helt enkelt den kvinna, som föder barnet {mater est quam gestatio demonstrate. I målet Marckx mot Bel-s. 51
2.gien vid Europadomstolen (dom 13.6.1979) ansåg denna att rättens. 52
3.till respekt för familjeliv enligt art. 8 i Europakonventionen kränktss. 52
4.genom att i belgisk rätt då gällde att moderskapet till ett barn fötts. 52
5.av ogift moder och barnets familjerättsliga relationer till modernss. 52
6.släktingar inte etablerades automatiskt genom barnets födelse utans. 52
7.krävde ett formellt erkännande av moderskapet från moderns sidas. 52
8.eller domstols dom.5 6s. 52
9.Den gamla romerska satsen ”mater semper certa est” gäller docks. 52
10.givetvis inte utan undantag; som bekant kan ju i enstaka fall osäkers. 52
11.het eller ovisshet råda i moderskapsfrågan. Ett exempel härpå är barn-s. 52
12.förväxling^ det sjukhus barnen fötts, något som var aktuellt i rättss. 52
13.fallet NJA 1949 s. 144, det s.k. BureåfalletJ Två kvinnor hade sammas. 52
14.dag fött var sin pojke på sjukstugan i Bureå. Det ena föräldraparet,s. 52
15.som misstänkte att förväxling av barnen kommit att ske på sjukstus. 52
16.gan, kom en tid efter barnens födelse att inleda process i bördsfrå-s. 52
17.gan. Det hela slutade med att HD, när barnen hunnit bli omkrings. 52
18.sju år gamla, fastställde hovrättens dom innebärande förpliktandes. 52
19.för föräldraparen att byta barn, eftersom det ansågs utrett i målet atts. 52
20.den påstådda barnförväxlingen ägt rum. (På detta rättsfall bygger förs. 52
21.övrigt den svenske författarens P. O. Enquists roman Kapten Nemoss. 52
22.bibliotek från år 1991.) Rutinerna vid förlossningarna är numeras. 52
23.dock sådana att dylik barnförväxling nu inte borde kunna ske. - Vads. 52
24.som man dock vet kan hända även i våra dagar är att moderskapet ärs. 52
25.okänt på grund av att barnet är ett s.k. hittebarn. Under t.ex. perios. 52
26.den 1985-1990 rapporterades i massmedia fem hittebarnsfall i vårts. 52
27.land. I en del av dessa lyckades man dock till slut spåra barnets moders. 52
28.varför moderskapet ej längre är okänt. (Hittebarn som påträffas i Sves. 52
29.rige anses som svensk medborgare och fött i den församling där dets. 52
30.påträffas, tills ev. annat visas.)s. 52
31.Nämnas kan också att det fortfarande i våra dagar kan finnas pers. 54
32.soner för vilka moderskapet är okänt på grund av den anonymitets-s. 54
33.rättf ör ogifi mor som till förhindrande av barnamord infördes genoms. 54
34.ett Kungl. brev år 1778 (det s.k. ”barnamordsplakatet”) och som ejs. 54
35.upphävdes förrän år 1917.8 9 Denna anonymitetsrätt var orsak till atts. 54
36.moderskapet var okänt i rättsfallet SvJT 1968 rf. s. 89.^ Vissa nya barnalstringsmetoder, nämligen s.k. äggdonation och surrogatmoderskap, kan givetvis vålla särskilda problem i moderskapsfrågan. Medan surrogatmoderskap fortfarande är otillåtet i svensk rätt så blev dock, som ovan redan nämnts, äggdonation tillåten år 2002 genom en ändring detta år av den då gällande lagen (1988:711) om befrukt ning utanför kroppen (se närmare nedan i kap. 4).11s. 54
37.Lagen (1988:711) om befruktning utanför kroppen, liksom lagen (1984:1140) om insemination, har, som här tidigare nämnts, upp hävts och ersatts av kapitlen 6 och 7 i lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m.) Som en följd av denna lagändring har i 1 kap. 7 § FB införts en regel om moderskapet då barn avlats genom äggdona tion.12 Enligt denna regel ska den kvinna som föder fram barnet (bar nets ”biologiska” mor) och alltså inte den kvinna som lämnat ägget (barnets ”genetiska” mor) rättsligen anses som barnets mor. Man kan alltså säga att den ovan nämnda moderskapspresumtionen nu lagfästs för denna speciella situation, dvs. då barn avlats genom äggdonation.s. 55
38.Rättfallet NJA 2006s. 505, som gällde adoption, aktualiserar docks. 56
39.frågan om huruvida regeln i 1 kap. 7 § FB endast gäller äggdonations. 56
40.eller även då barn avlats genom surrogatmoderskap, ett reproduktions-s. 56
41.förfarande som alltså inte är tillåtet i vårt land.13 Även om det inte finns anledning att kritisera HD-majoritetens bedömning kan det vara lätt att känna sympati för minoritetens sätt att resonera i detta fall som alltså gällde adoption. Hade det varit möjligt för HD att i målet pröva K:s i HD framställda yrkande om att hon skulle fastställas vara barnets mor hade resultatet sannolikt blivit att yrkandet bifallits. Som inledningsvis nämnts var det aktuella barnet fött år 2002, varför regeln i 1 kap. 7 § FB om moderskapet vid äggdonation då ännu ej gällde. Då fanns i stället när det gäller moderskap endast den ovan redovisade oskrivna moderskapspresum tionen, dvs. som moder ansågs den kvinna som födde fram barnet. Men denna presumtion var och är möjlig att motbevisa. I sådant läge borde det alltså inte ha förelegat några hinder för K. att jämlikt regeln i 13:2 RB föra talan om fastställande av att inte surrogatmodern utan K. skulle anses som barnets rättsliga moder, (jfr JO:s uttalande i ett hittebarnsfall ovan i 3 kap. (3.2) samt de i samma avsnitt åberopade rättsfallen SvJT 1968 rf. s. 89 och NJA 1949 s. 144 och 2007 s. 684).s. 56
42.Om det emellertid antas att barnet i stället avlats genom befruktnings. 58
43.utanför kroppen efter ikraftträdandet den 1 januari 2003 av regelns. 58
44.i 1 kap. 7 § FB skulle saken komma i ett annat läge. I förarbetenas. 58
45.till denna regel säger sig nämligen regeringen kunna ”konstatera atts. 58
46.frågan om surrogatmoderskap, liksom frågan om äggdonation, görs. 58
47.det angeläget att i lagen fastställa vem som skall anses som moderns. 58
48.till ett barn”.14 Regeln i 1 kap. 7 § FB måste alltså antas gälla intes. 58
49.endast äggdonation utan även s.k. surrogatmoderskap. Hade barnet is. 58
50.det aktuella fallet varit avlat efter denna regels ikraftträdande kan dets. 58
51.därför knappast tänkas att det skulle ha varit möjligt för den genes. 58
52.tiska modern att föra talan om att hon, i stället för surrogatmodern,s. 58
53.rättsligen skulle anses som barnets moder. Skulle en sådan talan i falls. 58
54.som det aktuella vara möjlig att föra vore ju regeln i 1 kap. 7 § FBs. 58
55.föga meningsfull då det gäller syftet att söka motverka förekomstens. 58
56.av surrogatmoderskap. (Se nedan i kap. 4 under 4.3 ang. förf:s syns. 58
57.punkter på förbudet mot surrogatmoderskapsarrangemang. Se därs. 58
58.också om Statens medicinsk-etiska råd (Smer), Assisterad befrukts. 58
59.ning — etiska aspekter, Smer rapport 2013:1, s. 154ff. Som tidigares. 58
60.här nämnts föreslås (majoriteten) i rapporten bl.a. att s.k. altruistiskts. 58
61.surrogatmoderskap ska tillåtas.)s. 58
62.När det gäller fastställande av faderskap är, som här strax skas. 58
63.visas, socialnämnd enligt regler i 2 kap. FB skyldig att i vissa i lagens. 58
64.angivna fall utreda faderskapsfrågan. (Genom lagstiftning år 2005s. 58
65.gäller denna skyldighet även föräldraskap för en homosexuell kvinnas. 58
66.(2 kap. 8 a §, 2 st.) vars registrerade partner eller sambo fött barns. 58
67.efter genomgången insemination eller befruktning utanför kroppen.)s. 58
68.Någon motsvarande i lag angiven skyldighet för socialnämnd när dets. 58
69.gäller utredande av moderskap finns dock inte. Som JO konstaterades. 58
70.i det ovan redovisade hittebarnsfallet i staden E. får det dock ansess. 58
71.ligga i socialnämnds allmänna skyldighet när det gäller att ingripa tills. 58
72.barns skydd att söka utröna vem modern är om moderskapet är okänts. 58
73.eller osäkert. Det finns ej heller, som nämnts ovan, någon allmäns. 58
74.regel i lagstiftningen om förande av talan för moderskapets faststäls. 58
75.lande genom dom. Som också konstateras av JO i nyss nämnda hittes. 58
76.barnsfall, finns dock möjligheten att med tillämpning av de allmänna reglerna om s.k. fastställelsetalan i RB:s 13 kap. föra talan mot en kvinna om moderskapets fastställande (jfr nedan om det fallet att moderskap i samband med invandring till landet påstås ha felaktigt registrerats). Även om det dock alltså fortfarande saknas en allmän lagregel om fastställande av moderskapet så finns likväl regler om att uppgift om ett barns mor och far (om dessa är kända) ska lämnas till folkbok föringsmyndigheten (Skatteverket) i samband med den anmälan om barnets födelse som enligt bestämmelser i folkbokföringslagen (1991:481) ska göras. (Se 2 och 24 §§ i nämnda lag.)15s. 58
77.Det lär i praktiken stundom förekomma att en kvinna, som i själva verket inte är barnets riktiga mor, i samband med invandring till lan det hos Skatteverket felaktigt registreras som barnets mor.16 I en del sådana fall har detta uppdagats först sedan sökanden beviljats uppe hållstillstånd i Sverige. Enligt Skatteverket bör därvid en eventuell begäran om rättelse av folkbokföringsuppgiften i fråga styrkas med födelseattest eller annan acceptabel, av utländsk myndighet upp rättad, handling. Kan så inte ske kan folkbokföringsuppgiften om moderskapet endast ändras om det föreligger en dom eller ett beslut i Sverige om fastställande av moderskapet. Det bör alltså inte vara möj ligt att på administrativ väg rätta en uppgift om moderskap enbart med stöd av resultatet av en DNA-analys utan här bör enligt Skat teverket för rättelse dessutom krävas att moderskapet fastställts enligt de allmänna reglerna om fastställelsetalan i 13 kap. 2 § RB.17s. 59