1.Alla fysiska personer, inklusive barn, är partsbehöriga, dvs. kan vara parts. 194
2.i en rättegång. Talerätt är snävare än partsbehörighet och innebär rätt atts. 194
3.vara part i en bestämd rättegång. Talerätt förutsätter en viss anknytning tills. 194
4.det som rättegången rör sig om. Normalt, men inte alltid, omfattar tales. 194
5.rätt initiativrätt (rätten att starta en process), argumentationsrätt (rätten atts. 194
6.föra talan) samt klagorätt (rätten att överklaga). Det är föräldrarna som tills. 194
7.följd av det rättsliga föräldraskapet är parter och taleberättigade i mål oms. 194
8.vårdnad, boende och umgänge. Barnet saknar partsställning och därmeds. 194
9.talerätt.24 För att en förälder ska ha talerätt i mål och ärenden enligt SoLs. 194
10.och LVU krävs, till skillnad från vad som är fallet i mål om vårdnad, boendes. 194
11.och umgänge, att förälder har del i den legala vårdnaden. Barnet är, tills. 194
12.skillnad från vad som är fallet i mål enligt 6 kap. FB, part i mål om LVU. Is. 194
13.bägge processerna ska parterna som huvudregel infinna sig personligen vids. 194
14.muntliga förhandlingar.25s. 194
15.Talerätt och processbehörighet 195s. 195
16.Att ha talerätt behöver inte innebära att man också har processbehö righet, dvs. att den taleberättigade kan väcka talan och vidta andra pro cesshandlingar. Saknar någon som är taleberättigad processbehörighet förs dennes talan av ställföreträdare. Denna situation aktualiseras i mål enligt LVU och SoL om barnet är yngre än 15 år. Barnet företräds då av ett offent ligt biträde som också är dess ställföreträdare. Den som är ställföreträdare för ett barn kan, till skillnad från ett offentligt biträde eller annat ombud, agera oberoende av barnets rättsliga företrädare, dvs. vårdnadshavare. Ställ företrädaren representerar barnet och för talan i dess namn. (Se ovan 2.2.2.)s. 195
17.Det har konstaterats att barnets vilja ska tillmätas förhållandevis stor materiell betydelse vid överföring av vårdnad, boende och umgänge enligt FB. Däremot har barnets vilja en mer begränsad materiell betydelse vid omhändertaganden enligt 2 § LVU. Processuellt är, som sagt, förhållan dena de omvända. (Se ovan 4.4.) 5.4.1 I mål och ärenden om vårdnad, boende och umgänge Föräldrarnas talerätt vid begäran om överföring av vårdnad om barn fram går av 6:4-5 FB, 6:9 2 st., 6:10 FB, vad gäller boende av 6:14 a FB och umgängesfrågor av 6:15 a FB. Som framkommit är en förälder taleberät tigad också när han eller hon inte har del av den legala vårdnaden. Särskilt förordnad vårdnadshavare har rätt att på begäran bli entledigad, men är i övrigt endast taleberättigad om två särskilt förordnade vårdnadshavare utsetts och en av dem inte längre vill att vårdnaden ska vara gemensam (6:10 b FB). Har vårdnaden övergått till särskilt förordnad vårdnadsha vare, kan föräldrarna väcka talan enligt 6:10 1 st. FB för att få vårdnaden återflyttad på sig. När särskilt förordnade vårdnadshavare ska tillsättas är initiativrätten förbehållen socialnämnd eller rätten som kan ta upp frågan på eget initiativ (6:7-8 a FB, 6:9 FB). Vid entledigande av särskilt för ordnade vårdnadshavare tillkommer talerätten socialnämnd, de förordnade vårdnadshavarna samt föräldrarna som kan begära att vårdnaden återgår till dem (6:10, 10 b-c FB). Familjehemsföräldrar kan inte väcka talan om att förordnas som vårdnadshavare.s. 195
18.Till detta kommer talerätt och skyldighet att överväga om vårdnaden ska överföras till familjehemsföräldrar efter tre års placering (6:8 FB), möj lighet att väcka talan enligt 6:7 FB, skyldighet att anmäla om ett barn p.g.a. dödsfall står utan vårdnadshavare (6:9 FB) samt talerätt i vissa umgäng esfrågor (6:15 a FB). Socialnämnds talerätt förklaras av att barn har ett särskilt skyddsbehov i dessa situationer som inte tillräckligt väl tillvaratas genom föräldrarna eller allmän domstols officialansvar.s. 195
19.196 Rättegångsfrågor och överföring avf öräldraansvar enligt FB och LVUs. 196
20.Vissa frågor kan prövas utan yrkanden i äktenskapsmål eller mål enligts. 196
21.6:5 FB och 6:7 FB. Av 6:5 3 st. FB framkommer att rätten i mål om äktens. 196
22.skapsskillnad, utan yrkande, får anförtro vårdnaden om barnet åt en avs. 196
23.föräldrarna om det är uppenbart att gemensam vårdnad är oförenlig neds. 196
24.barnets bästa. Också frågor enligt 6:7 FB, dvs. om en förälder vid utövandes. 196
25.av vårdnaden om ett barn gör sig skyldig till missbruk eller försummelses. 196
26.eller i övrigt brister i omsorgen om barnet på ett sätt som medför beståendes. 196
27.fara för det, får prövas av rätten utan särskilt yrkande i mål enligt 6:4-5 FBs. 196
28.om ensam respektive gemensam vårdnad. Till skillnad från överföring avs. 196
29.vårdnad enligt 6:7 FB eller 6:8 a FB kan överföring av vårdnad enligt 6:8s. 196
30.FB inte ex officio initieras av rätten utan förutsätter att socialnämnd väckers. 196
31.talan. Yrkanden om vårdnad, boende och umgänge kan även framförass. 196
32.utan stämningsansökan. Det framkommer av NJA 2008 s. 304 rörandes. 196
33.yrkanden utan stämning.s. 196
34.HD motiverar sitt ställningstagande med en hänvisning till den enklares. 196
35.ordning för framställan av yrkanden som föreligger i mål om äktenskapss. 196
36.skillnad. Den innebär att genstämning inte krävs för att framställa yrkandens. 196
37.om bl.a. vårdnad, boende, umgänge och underhållsbidrag (14:5 1 st. AktB).s. 196
38.Som HD konstaterar anförs i motiven till 6:17 FB att denna ordning skas. 196
39.råda också om en förälder stämmer om ensam vårdnad utan samband meds. 196
40.ett äktenskapsmål.26 Av 13:5 2 st. RB e contrario följer att om dom intes. 196
41.meddelats så kan käranden, utan svarandens samtycke, dra tillbaka talans. 196
42.i indispositiva mål såsom mål om vårdnad m.m. Om käranden genom atts. 196
43.återkalla sin talan, som gjordes i NJÅ 2008 s. 304, kunde åstadkomma atts. 196
44.även svarandens talan föll, skulle den enkla ordning som råder för motyr-s. 196
45.kanden i mål om vårdnad m.m. omintetgöras. Svarande skulle ju då behövas. 196
46.genstämma för att försäkra sig om att få sin talan prövad.s. 196
47.Barn har ingen talerätt i mål om vårdnad, boende och umgänge. Ens. 196
48.begränsad talerätt för barn i vårdnads- och umgängesfrågor, omfattandes. 196
49.argumentations- och klagorätt, har sedan 1980-talet förordats i en rads. 196
50.Talerätt och processbehörighet 197 sammanhang.27 Förslagen har inte lett till lagstiftning utan barnets vilja ska i första hand klargöras genom utredning. Som skäl för talerätt för barn har bl.a. anförts att det är en allmän princip att den som har ett av rättsord ningen skyddat intresse också ska ha talerätt därom.28 Mot talerätt för barn har bl.a. anförts att barn inte ska behöva ta parti för någon av föräldrarna i tvisten, vilket uppfattas som svårförenligt med en formell talerätt. Ett annat argument är att barnets vilja i tillräcklig utsträckning kan komma till rättens kännedom genom utredning.29 En formell talerätt för barnet har vidare bedömts som oförenlig med vårdnadshavarnas rätt att företräda barnet. Talerätt för barn i vårdnadsfrågor skulle därför förutsätta att föräld rarna åtminstone delvis fråntogs rätten att företräda barnet.30s. 197
51.Det berörda barnet är således inte part i vårdnadstvisten mellan för äldrarna och har därmed inte talerätt eller processbehörighet (6:5-6 FB). Barn är inte heller taleberättigade vid utseende av särskilt förordnad vård nadshavare (6:10 b, c FB). Däremot har barn ansetts ha talerätt i vissa närliggande rättsområden. Barn som fyllt 16 år har talerätt och process behörighet i ärenden om förmynderskap, godmanskap och förvaltarskap (10:18 FB, 11:15 FB, 11:21 FB).Yngre barn har talerätt, men är inte pro cessbehöriga i förmyndarärenden.31 Talerätten för barn över 16 år omfattar ansökan om förordnande eller entledigande av förmyndare, god man, eller förvaltare samt rätt att överklaga. Bestämmelserna har tillkommit i syfte att ge barnet, dess närstående och överförmyndare möjlighet att påverka förvaltningen m.m. av den unges tillgångar. Det har framhållits att något motsatsförhållande mellan barnet och dess närstående inte uppstår till följd av barnets talerätt.32 Till det kommer att talerätten harmonierar med den utökade civilrättsliga rättshandlingsförmåga barn över 16 år tillerkänns.s. 197
52.Av rättspraxis följer att barn har talerätt men inte processbehörighet om vårdnadshavare ska utses p.g.a. att en ensam vårdnadshavare har avlidit (6:9 2 st. FB). Frågan om barns processuella ställning när en ensam vårdnadsha vare avlidit har prövats av HD i ett äldre avgörande.s. 197
53.198 Rättegångsfrågor och överföring avf öräldraansvar enligt FB och LVUs. 198
54.I senare praxis har NJA 1975 s. 543 emellertid tolkats som att avgörandets. 198
55.enbart rörde processbehörighet och inte talerätt. Så skedde i NJA 1983s. 198
56.s. 170.s. 198
57.Enligt praxis har barnet således talerätt men inte processbehörighet vids. 198
58.tillämpning av 6:9 2 st. FB när en ensam vårdnadshavare dött. Det hars. 198
59.förklarats av att situationen är speciell i dessa fall, bl.a. därför att tvistemo-s. 198
60.mentet är svagt och att det inte skulle bli en tvåpartsprocess om inte barnets. 198
61.hade talerätt.33 Andra alternativ för att bevaka barnets intressen när ens. 198
62.ensam vårdnadshavare gått bort, såsom att ge socialnämnd talerätt och intes. 198
63.enbart en möjlighet att anmäla ett behov av särskilt förordnad vårdnadshas. 198
64.vare, förefaller inte ha diskuterats.s. 198
65.Barns talerätt och processbehörighet är således mer omfattande i måls. 198
66.om förmynderskap än vårdnad. Numera följer förmynderskapet vårdnaden.s. 198
67.Om ingen av barnets föräldrar kan vara vårdnadshavare, ska vårdnadens. 198
68.anförtros åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare som normalts. 198
69.även blir särskilt förordnad förmyndare.34 Konstruktionen med förords. 198
70.nad vårdnadshavare istället för förordnad förmyndare minskar utrymmets. 198
71.för barnets talerätt. Den kan också medföra att en åtskillnad görs mellans. 198
72.sådana barn som har en förmögenhet och andra barn.s. 198
73.I gängse vårdnadsmål saknar barnet dock partsställning, däremot lyftss. 198
74.dess rätt att "komma till tals" fram. Rätten att komma till tals motsvarars. 198
75.dock inte partsställning. Enligt Kaldal kan barnet och dess roll i mål oms. 198
76.vårdnad, boende och umgänge karaktäriseras som ett "bevismedel med rätts. 198
77.Talerätt och processbehörighet 199 att komma till tals". Med det avses att barnets uppgift är att informera rät ten dels om siri vilja och inställning, dels om sin livssituation.35 Talerätt i mål om umgänge enligt FB är förbehållet en rättslig förälder som vill umgås med barnet samt socialnämnd. Rättsliga föräldrar är de enda enskilda som har talerätt i umgängesfrågor. Önskar andra än biolo giska föräldrar "som står barnet särskilt nära" umgänge förs deras talan av socialnämnd (6:15 a FB). Socialnämnds talerätt i samband med umgänge regleras i 6:15 a FB: Det har anförts att socialnämnderna är väl restriktiva med att bistå t.ex. mor- och farföräldrar.36 Av RH 2010:89 framkommer att socialnämnd i tidigare vistelsekommun har ansetts vara behörig att väcka talan enligt 6: 15 a FB trots att barnen vid tiden för talans väckande inte längre vistas i kommunen. I NJA 1994 s. 128 framkommer att en boförälder kan väcka talan om begränsningar av umgänge. Räckvidden av avgörandet i NJA 1994 s. 128 begränsas till att omfatta fall där vårdnadshavare vill inskränka den andra förälderns umgängesrätt. Avs. 199
78.200 Rättegångsfrågor och överföring avf öräldraansvar enligt FB och LVUs. 200
79.RH 2006:10 framkommer att en förutsättning för en umgängesdom vids. 200
80.gemensam vårdnad är att det är klarlagt vem av vårdnadshavarna barnets. 200
81.ska bo med.s. 200
82.5.4.2 I mål och ärenden enligt SoL och LVUs. 200
83.Vid process enligt LVU är vårdnadshavare samt barn som fyllt 15 år tale-s. 200
84.berättigade och processbehöriga (36 § LVU, 11:10 SoL). Barn som intes. 200
85.fyllt 15 år är taleberättigade men inte processbehöriga. Även socialnämnds. 200
86.är saklegitimerad och har tale- och initiativrätt genom det ansvar för barnss. 200
87.förhållanden som nämnden åläggs enligt 5:1 SoL. Enskilds talerätt i ärens. 200
88.den enligt LVU är begränsad till att avse argumentations- och klagorätt.s. 200
89.Den formella initiativrätten är således alltid förbehållen socialnämnd enligts. 200
90.4 § LVU. Informellt kan visserligen enskild initiera åtgärder enligt SoLs. 200
91.och LVU. Vårdnadshavare och barn över 15 år kan ansöka om stöd (3:s. 200
92.6 a-c SoL). Åtgärder kan även initieras genom en anmälan till socialnämnds. 200
93.om att en underårig misshandlas i hemmet eller annars behandlas på etts. 200
94.sätt som innebär fara för barnets hälsa eher utveckling (14:1 SoL). Mens. 200
95.anmälan ger ingen talerätt. Leder anmälan till att socialnämnd inleder ens. 200
96.utredning, beslutar om stödåtgärder eller ansöker om vård handlar nämns. 200
97.den ex officio. Vid sidan av möjligheten att göra en anmälan om att barns. 200
98.far illa enligt 14:1 SoL har vårdnadshavare i egenskap av saklegitimerads. 200
99.enskild möjlighet att begära frivilligt bistånd enligt SoL, t.ex. i form avs. 200
100.familjehemsplacering (6:5 SoL).s. 200
101.En förälder som inte är vårdnadshavare och som befarar att hans ellers. 200
102.hennes barn far illa har formest begränsade möjligheter att ingripa. Ens. 200
103.förälder som inte har del av vårdnaden är inte taleberättigad i ärenden oms. 200
104.bistånd enligt SoL eller vård enligt LVU. För de cirka sju procenten av barns. 200
105.i Sverige som endast har en vårdnadshavare gäller därmed att den av förs. 200
106.äldrarna som inte har del i vårdnaden inte för barnets räkning kan begäras. 200
107.bistånd enligt SoL utan i realiteten är hänvisad till att försöka förmå socis. 200
108.altjänsten att ta upp frågan. Så kan ske genom en anmälan enligt 14:1 SoL.s. 200
109.En förälder som inte har del i vårdnaden saknar även argumentations- ochs. 200
110.klagorätt. I någon mån motverkas dessa begränsningar av att socialnämnds. 200
111.är ålagd att uppmärksamma föräldrar som inte har del av vårdnaden.s. 200
112.Ett barn som fyllt 15 år är taleberättigad och processbehörig i mål enligts. 200
113.LVU. Barnet kan själv föra talan men saknar i likhet med andra enskildas. 200
114.initiativrätt i LVU-ärenden. Barn under 15 år har inte processbehörighets. 200
115.och deras talan förs av ställföreträdare. Ställföreträdare är sedan 1996 dets. 200
116.Underhandsavgöranden 201 offentliga biträdet.37 Barnets talerätt i LVU-ärenden förklaras av att bar net är motpart till det allmänna, inte en förälder.38 Motpartsförhållandet mellan barnet och socialnämnd framstår dock som tydligare vid omhän dertagande enligt 3 § LVU än vid omhändertagande enligt 2 § LVU. Vid omhändertaganden enligt 3 § LVU är det den unges eget beteende som är i fokus och den unge ska skyddas från följderna av eget missbruk, krimina litet eller annat socialt nedbrytande beteende.39 Omhändertaganden enligt 2 § LVU syftar däremot till att skydda barnet mot förhållanden i hemmet. Det är många gånger liktydigt med att barnet behöver skydd mot vårdnadshavaren eller behöver ett stöd som vårdnadshavaren inte har förmåga att ge. (Se ovan 2.2.2.2.) : :s. 201