1.Välfärdsstatens ansvar och alla ambitioner att stärka barnet som rättighets-s. 3
2.bärande subjekt till trots är vårdnadshavaren föräldraansvarets huvudaktör.s. 3
3.Av aktörerna inom vårdnadsfältet är det vårdnadshavaren som har de flestas. 3
4.lagstadgade rättigheter och skyldigheter. Med undantag av de fåtal falls. 3
5.när någon utses till särskilt förordnad vårdnadshavare förutsätter vårdnads. 3
6.enligt svensk rätt att man är rättslig förälder. I följande avsnitt diskuterass. 3
7.hur en person blir rättslig förälder och därmed har möjlighet att bli vårds. 3
8.nadshavare. Därefter analyseras vårdnadens omfattning i relation till barnss. 3
9.och vårdnadshavares rättigheter, skyldigheter och ansvar..s. 3
10.Detta kapitel skiljer sig från det förra genom att föräldrarnas legala relas. 3
11.tioner till varandra, inte till barnet eller det offentliga, står i centrum. Dets. 3
12.betyder att regelverket för föräldrars samarbete och ansvar för barn analys. 3
13.seras i förhållande till vårdnadsformerna gemensam och ensam vårdnad.s. 3
14.Inom ramen för gemensam vårdnad undersöks även hur regelverket påvers. 3
15.kas av om barnet bor stadigvarande hos en av vårdnadshavarna respektives. 3
16.bor växelvist hos bägge. I likhet med de frågor som behandlades i föregås. 3
17.ende kapitel är det områden där sekelgamla rättsliga överväganden ställss. 3
18.mot moderna samhällsfenomen såsom en hög separationsfrekvens och etts. 3
19.alltmer individualiserat föräldraskap.s. 3
20.Det ligger i vårdnadens natur att vårdnadshavarnas lagstadgade rättigs. 3
21.heter gentemot barnet och varandra normalt utövas i en privatsfär övers. 3
22.vilken rättssystemet endast har begränsat inflytande. I de fall någon famils. 3
23.jemedlem väljer att involvera det offentliga, t.ex. genom att ansöka om atts. 3
24.socialnämnd ska godkänna ett avtal om vårdnad, boende och umgänge ellers. 3
25.väcka talan därom, förs det privata över till den offentliga arenan. Dettas. 3
26.gäller också om det offentliga, representerat av socialnämnd, agerar för atts. 3
27.stödja och skydda ett barn med stöd av SoL eller LVU.s. 3
28., Inledning 93 3.1.1 Rättsligtföräldraskap Rättsligt föräldraskap är en förutsättning för att enskilda (med undantag av förordnade vårdnadshavare) ska kunna driva frågor om vårdnad, boende och umgänge och uppkommer enligt svensk rätt i enlighet med reglerna om faderskap och moderskap i 1-3 kap. FB samt reglerna om adoption i 4 kap. FB.s. 93
29.En födande kvinna blir alltid barnets rättsliga mor (1:7 FB). Är en man gift med en kvinna som föder ett barn betraktas han som barnets rättsliga far (1:1 FB).1 Om en man är far till ett barn som en kvinna som han inte är gift med föder måste faderskapet fastställas genom bekräftelse eller dom (1:3 FB). Rättsligt föräldraskap ska som huvudregel motsvara det gene tiska. Undantag görs dock, för det första, på så sätt att en födande kvinna alltid betraktas som barnets mor. Som framkommer av NJA 2006 s. 505 gäller det också om barnet tillkommit genom äggdonation. Surrogatmoderskap är inte tillåtet enligt svensk rätt.2s. 93
30.Ett andra undantag är att make/a eller sambo som samtyckt till att assisterad befruktning med någon annans spermier eller ägg i enlighet med GenL utförts på den födande kvinnan betraktas som rättslig förälder (1:8-9 FB). En åtskillnad görs således mellan gifta och ogifta respektive de som är gifta i hetero- respektive homosexuella äktenskap. Är den födande kvinnan heterosexuellt gift blir hennes man automatiskt rättslig far och vårdnadshavare. Är den födande kvinnan ogift (eller gift med en kvinna) ska föräldraskapet för den andra föräldern bekräftas. Ett barn kan också få rättsliga föräldrar genom domstols beslut om adoption.3 Socialnämnden och dess förvaltning har omfattande uppdrag i samband med såväl faststäl lande av faderskap (2 kap. FB) som vid adoption (6:12-16 SoL).4s. 93
31.Rättsligt föräldraskap kan inte uppkomma eller upphöra genom ett gängse avtal mellan enskilda. Annorlunda uttryckt är rättsligt föräldraskaps. 93
32.94 Föräldraansvar, vårdnadshavare och föräldrars. 94
33.ett statusförhållande. Statusförhållanden kännetecknas av att det är rättss. 94
34.regler — inte kontrahenternas överenskommelser — som är avgörande för atts. 94
35.ett rättsförhållande ska uppstå och för dess rättsliga konsekvenser. Ofta ärs. 94
36.statusförhållanden prejudiciella, dvs. en förutsättning för andra rättsföljder.s. 94
37.Exempelvis är en formell bekräftelse av faderskap (1:4 FB) en förutsätts. 94
38.ning för att föräldrarna ska få gemensam vårdnad genom anmälan (6:4s. 94
39.2 st. FB). I takt med välfärdssamhällets liberalisering och individualises. 94
40.ring har avtalsmodellen generellt ökat i betydelse på bekostnad av status-s. 94
41.förhållanden.5 Till skillnad från statusförhållanden är avtalsförhållandens. 94
42.horisontella. Enligt juridisk teori ingås avtal mellan två självständiga ochs. 94
43.jämspelta parter som väljer att ingå ett avtal, ett exempel är samboförhåls. 94
44.landet. Avtalet präglas av att parterna representerar olika intressen som des. 94
45.själva tillvaratar. Medan vårdnadsinstitutets föräldradyad har fått en allts. 94
46.tydligare avtalskaraktär har relationen mellan barn och förälder bibehållits. 94
47.mycket av sin statuskaraktär. Barn-föräldrarelationen är långvarig och ärs. 94
48.under perioder vertikal. Har legala familjeband väl etablerats, kan de såsoms. 94
49.skedde i NJA 2007 s. 684 endast brytas genom negativ faderskaps- ellers. 94
50.moderskapstalan (1:2 FB, 13:2 RB) eller adoption (4 kap. FB). I dessa falls. 94
51.krävs aktiv domstolsmedverkan. Framförallt i samband med en faderskaps-s. 94
52.eller moderskapstalan är kontrahenternas viljeförklaringar av försumbars. 94
53.betydelse för utgången. Det hindrar inte att föräldrarnas viljeinriktning sås. 94
54.länge de är överens, är bestämmande för frågan om vårdnadens reglerings. 94
55.och prövningen av barnets bästa begränsad. Ett exempel är, vid sidan av avs. 94
56.socialnämnd godkända "avtal", anmälan av gemensam vårdnad som intes. 94
57.förutsätter kontroll av barnets bästa (6:4 FB).s. 94
58.Ett barn kan inte ha fler än två rättsliga föräldrar. I "regnbågsfamiljer"s. 94
59.med fyra vuxna kan inte fler än två av dessa ha en rättslig relation till bars. 94
60.net. Det förekommer även att barn har nära relationer med andra vuxnas. 94
61.som har en föräldraliknande roll, t.ex. familjehemsföräldrar eller styvförs. 94
62.äldrar. Dessa former av "föräldraskap" kännetecknas av att det inte föreligs. 94
63.ger någon självständig rättslig relation mellan barn och den vuxne. Iställets. 94
64.baseras familjehemsföräldrarnas föräldraskap på ett avtal med ansvarigs. 94
65.socialnämnd (6:6 b SoL). Ett styvförälderskap bygger på relation med dens. 94
66.rättsliga föräldern. Familjehemsföräldrar eller styvföräldrar har därmeds. 94
67.ingen autonom rättslig relation till barnet. För att en sådan ska uppstå krävss. 94
68.Gemensam och ensam vårdnad 95 att de blir särskilt förordnade vårdnadshavare eller adopterar barnet. Den principiellt största skillnaden gentemot att vara rättslig förälder är att man inte har talerätt i mål om vårdnad, boende och umgänge. En styvförälder, fosterförälder eller genetisk förälder som inte fått sitt föräldraskap rättsligt fastställt kan således inte självständigt agera för att bli vårdnadshavare. Inte heller kan man t.ex. företräda barnet, skriva in det i skola, ansöka om pass eller hälso- och sjukvård för dess räkning.s. 95