1.I detta avsnitt vidgas perspektivet på barns rättigheter från frågan om vems. 58
2.som företräder barnet när barnet inte har befogenhet att göra det själv tills. 58
3.den om hur barnets med- och självbestämmanderätt kommer till uttrycks. 58
4.i ett antal områden. De rättigheter som behandlas är frågor med anknyt-s. 58
5.Barns basala rättigheter 59 ning till omvårdnad, hälso- och sjukvård, försörjning, tillsyn, integritet och utbildning. Urvalet motiveras dels av utformningen av barns mänskliga rät tigheter enligt bl.a. barnkonventionen, dels av utvecklingen i svensk rätts praxis och debatt. Samspelet mellan rättigheter enligt EU-rätten, EKMR, barnkonventionen samt RF analyseras i ljuset av bestämmelserna i FB och annan svensk lag.s. 59
6.I de fall tydliga brister föreligger i regelverken påtalas det. Fokus är vårdnadens yttre gränser, dvs. hur barnets rättigheter förhåller sig till det offentliga. Givet samspelet mellan det offentligas och vårdnadshavares ansvar för barnet kan dock detta perspektiv inte konsekvent renodlas. Det betyder att bestämmelserna i 6:11 FB om vårdnadshavares ansvar och rättigheter gentemot barnet är relevanta och påverkar barnets rättsliga 2.3.1 Omvårdnad, liv, hälso- och sjukvård - Av artikel 3 barnkonventionen framkommer att konventionsstaterna åtagit sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd med hänsyn till de rättigheter som tillkommer deras för äldrar. Staterna ska för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder. Barnets rätt till omvårdnad från föräldrarna regle ras i svensk rätt i 6:1 FB. Det offentligas ansvar framkommer bl.a. av 5:1 SoL. Här föreskrivs att socialnämnd ska verka för att barn växer upp under trygga och goda förhållanden. I lagförarbeten och doktrin framhålls som självklart att omvårdnaden omfattar en rätt för barn att få sina materiella och psykiska behov tillfredsställda. Med materiella behov förstås att barnet ska få tillfredsställande försörjning. Psykiska behov exemplifieras med att barnet har rätt till trygghet. Barnet ska "ha någon att lita på", "stabilitet" och få "känna att det behövs".24 Med kränkande behandling förstås handlingar som medför fara för barnets personlighetsutveckling, t.ex. systematisk utfrysning.25 I 6:1 FB stadgas också att barn inte får utsättas för kroppslig bestraffning eller kränkande behandling. Enligt artikel 19 barnkonventio nen ska konventionsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att skydda barnet mot "alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, van vård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp". Barnagaförbudet i 6:1 FB saknar självständig straffs. 59
7.60 Föräldraansvar och barnets rättigheters. 60
8.sanktion, men misshandel av barn är straffbar enligt 3 kap. BrB om brotts. 60
9.mot liv och hälsa alternativt om det varit fråga om systematiskt våld soms. 60
10.fridskränkning enligt 4:4 a BrB. Ett exempel är följande dom från Sveas. 60
11.HovR.26s. 60
12.Av artikel 6 barnkonventionen framkommer att konventionsstaternas. 60
13.erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet och att staten till dets. 60
14.yttersta av sin förmåga ska säkerställa barnets överlevnad och utveckling.s. 60
15.Av artikel 24 barnkonventionen framkommer att konventionsstaterna skas. 60
16.erkänna barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvårds. 60
17.och rehabilitering. Konventionsstaterna ska sträva efter att säkerställa atts. 60
18.inget barn är berövat sin rätt att ha tillgång till hälso- och sjukvård.s. 60
19.Barn har därmed rätt till sjukvård som en välfärdsrättighet i förhållandes. 60
20.till det offentliga. Denna rättighet är problematisk i förhållande till a) bars. 60
21.nets samtyckeskompetens, med- och självbestämmanderätt, b) beslutandes. 60
22.rätten vid gemensam vårdnad, c) barn som vistas "papperslöst" i Sverige.s. 60
23.Här fokuseras på frågan om barnets samtyckeskompetens samt med- ochs. 60
24.självbestämmanderätt. (Se vidare 3.2.1.1, 6.5.)s. 60
25.Hälso- och sjukvård är ett rättsområde där barns och vårdnadshavaress. 60
26.rättigheter är differentierade på så sätt att en åtskillnad görs mellan a) aktivts. 60
27.positivt samtycke, dvs. att ett uttalat "ja" krävs för att en åtgärd ska kunnas. 60
28.vidtas; b) passivt samtycke, dvs. den eller de berörda ges möjlighet att sägas. 60
29.nej till en åtgärd, men om det inte sker tolkas tystnaden som ett "ja"; c)s. 60
30.informationsrätt, dvs. rätt att få information om en åtgärd (men inte möjs. 60
31.lighet att vägra att den utförs); d) ej rätt till information. Vidare uppkoms. 60
32.mer frågan om när samtycke kan présumeras. Utgångspunkten för vård ärs. 60
33.att den ges med patientens samtycke. Som bl.a. Socialstyrelsen konstaterats. 60
34.är barns rättsliga ställning inom hälso- och sjukvården inte entydig.27 Dets. 60
35.gäller exempelvis tolkningen av det krav på respekt för patientens självbes. 60
36.stämmande och integritet som framkommer av 2 a § hälso- och sjukvårdss. 60
37.lagen (1982:763; HSL). En första fråga är om det är vårdnadshavarens ellers. 60
38.Barns basala rättigheter 61 barnets samtycke som krävs i frågor rörande sjukvård för barnet alternativt om socialnämnd har beslutskompetens.s. 61
39.Barnets rätt till medbestämmande enligt 6:11 FB tolkas som att barnet har en relativ beslutskompetens bl.a. i frågor rörande medicinsk vård och behandling. Barnets beslutskapacitet är då avhängig dels dess ålder och mognad, dels den medicinska åtgärdens nödvändighet.28 En utgångspunkt är att barn över 15 år har självbestämmanderätt rörande hälso- och sjukvårdsbeslut. Det föreligger dock ett något större utrymme för att beakta yngre barns rätt att själv samtycka till vård utifrån en individuell mog nadsgrad än inom rättsområden som straff- och socialrätt. När barnet är helt litet föreligger en presumtion mot beslutskompetens. Med barnets tilltagande ålder övergår den successivt i en presumtion för beslutskom petens. Vad som kan bryta presumtionen för eller emot beslutskompetens är barnets mognad. Det ankommer på den som är ansvarig för vården att bedöma en underårig patients mognadsgrad.29 Det hindrar inte att vård nadshavare med stöd av 6:11 FB i många fall ges en vetorätt mot att barnet ges vård. Barn har dock rätt till information, råd och stöd (2 g § HSL, 6:5 2 st. PsL). I SOU 2013:2 Patientlag föreslås ny lagstiftning som förefaller kraftigt begränsa vårdnadshavarens inflytande.s. 61
40.Det finns ett antal lagstadgade åldersgränser i samband med medicinsk vård som delvis avviker från de gängse i svensk barnrätt. Således får barn som är under åtta år inte ges medicinsk behandling av någon som inte har legitimation, är verksam vid sjukhus eller annan vårdinrättning eller annars omfattas av 5:1 PsL. Den som är yngre än 23 år får inte kastreras (lag 1944:133 om kastrering), 25 år är åldersgräns för sterilisering som inte sker p.g.a. genetisk eller medicinsk indikation. För andra åtgärder används de i svensk rätt vanligare åldersgränserna 18 respektive 15 år. Således är 18 år gränsen för sterilisering p.g.a. genetisk eller medicinsk indikation (2-3 §§ lag 1975:580 om sterilisering) samt för fastställande av könstillhörighet (1 § lag 1972:119 om fastställande av könstillhörighet i vissa fall). 18 år är åldersgränsen för att samtycka till donation av biologiskt material såsom organ och benmärg. Undantag görs dock om givaren är släkt med den till tänkte och vårdnadshavare eller god man har samtyckt (8 § lag 1995:831 om transplantationer). Ett organ får inte doneras mot barnets vilja.s. 61
41.I syfte att garantera barnet vad som av medicinsk sakkunskap bedöms som nödvändig vård kan det offentliga begränsa vårdnadshavarens bestäm-s. 61
42.62 Föräldraansvar och barnets rättigheters. 62
43.manderätt genom att omhänderta barnet enligt 2 § LVU under åberopandes. 62
44.av att det föreligger en konkret och "påtaglig risk för den unges hälsa".30s. 62
45.Beslutanderätten övergår då från vårdnadshavare till socialnämnd. Det ärs. 62
46.också socialnämnd som bestämmer om endast en av två vårdnadshavares. 62
47.samtycker till psykiatrisk eller psykologisk vård (6:13 a FB). I en akut situas. 62
48.tion kan även 24:4 BrB om nöd bli tillämplig. Enligt 7:5 PsL får Socis. 62
49.alstyrelsen vid tillsyn höra barn utan att vårdnadshavaren samtycker ellers. 62
50.närvarar om det kan antas att barnet inte tar skada av samtalet.s. 62
51.Frågan kompliceras om också barnet motsätter sig vård. Det har ifrågas. 62
52.satts om sjukvård kan ges barnet mot dess vilja.31 Som grund för ett sådants. 62
53.ifrågasättande har åberopats 2:6 RF Här stadgas att varje medborgare,s. 62
54.gentemot det allmänna är skyddad mot påtvingade kroppsliga ingrepp.s. 62
55.Som noterats är emellertid barn i stor omfattning underställda vårdnadss. 62
56.havarens beslutanderätt också vid utövandet av sina grundlagsenliga rättigs. 62
57.heter. I ett äldre avgörande Nielsen mot Danmark har Europadomstolens. 62
58.funnit att vårdnadshavarens samtycke är tillräckligt för att barnet ska gess. 62
59.medicinsk vård mot ett tolvårigt barns vilja.32s. 62
60.Under förutsättning av att det är förenligt med medicinsk etik torde därs. 62
61.med vårdnadshavarna kunna samtycka till sjukvård för ett yngre barn mots. 62
62.dess egen vilja.) Analogt med vad som sagts om 15-åringars rätt att avböjas. 62
63.medicinsk vård torde däremot vårdnadshavarens samtycke inte vara tills. 62
64.räckligt om ett äldre barn avböjer medicinsk vård.|Är vårdbehovet, t.ex.s. 62
65.efter en allvarlig trafikolycka, så akut att inhämtande av samtycke inte kans. 62
66.avvaktas ska medicinsk vård ges.33s. 62
67.Ytterligare en fråga är om barnet självständigt, utan stöd av socialnämnd,s. 62
68.kan få vård utan vårdnadshavarens samtycke. Barnet över 15 år har här ens. 62
69.betydande självbestämmanderätt. Vid abort har vårdnadshavare ingen legals. 62
70.befogenhet att påverka en omyndig flickas val att genomgå abort, myndigas. 62
71.Barns basala rättigheter 63 och omyndiga kvinnor är jämställda vad gäller rätten att genomgå abort.34 Enligt Socialstyrelsens författningssamling rörande abort föreskrivs dock att vårdgivaren ska fastställa rutiner för att avgöra huruvida information ska lämnas till vårdnadshavaren respektive socialnämnden när kvinnor under 18 år genomgår abort.35 Rätten att använda preventivmedel och möjlig heten att göra abort är ytterst en fråga om rätt till den egna sexualiteten.36 I Sverige uppmanas tonåringar aktivt av skolhälsovård m.m. att använda preventivmedel för att skydda sig mot graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar. Sådana uppmaningar kan tolkas som en maning att utforska den egna sexualiteten. Då frivillig sexuell samvaro med personer över 15 år inte är straffbar är det fullt rimligt att barn som fyllt 15 år informeras om preventivmedel. Däremot kan det mot bakgrund av straffstadgandet i 6:4 BrB diskuteras om yngre barn ska ges tillgång till preventivmedel. JO har betonat att en individuell bedömning måste göras. Vikten av barnets integ ritet och värdet av att förebygga oönskade graviditeter har framhållits.37s. 63
72.Sammantaget är vårdnadshavarens bestämmanderätt föremål för tentativa inskränkningar i samband med beslut om sjukvård för barnet. Det är särskilt tydligt avseende reproduktiv vård. Inskränkningarna gäller såväl i relation till barnet som till det offentliga. 2.3.2 Försörjning och grundläggande behov Av barnkonventionen artikel 27 framkommer att konventionsstaterna ska erkänna rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs för barnets utveckling. Det åligger konventionsstaterna att bistå föräldrarna att tillgo dose barnets levnadsstandard. Konventionsstaterna ska också vidta åtgär-s. 63
73.64 Föräldraansvar och barnets rättigheters. 64
74.der för att säkerställa indrivning av underhåll för barnet. Utgångspunkten is. 64
75.svensk rätt är att föräldrar, också om de inte är vårdnadshavare, är ansvarigas. 64
76.för barns försörjning (7 kap. FB). Lever barn och föräldrar tillsammanss. 64
77.förutsätter rättsordningen att föräldrarna fullföljer sin underhållsskyldighets. 64
78.gentemot barnet inom ramen för familjelivet. Någon närmare lagreglerings. 64
79.ges inte. Förslag har dock lagts enligt vilket samarbetssamtal ska omfattas. 64
80.frågan om barnets försörjning.38 Lever barnet inte tillsammans med bägges. 64
81.föräldrarna är däremot underhållsfrågor reglerade genom två skilda förs. 64
82.fattningar. Dessa är 7 kap. FB om underhållsbidrag samt 18 kap. SFBs. 64
83.om underhållsstöd.39 Enligt bägge regelverken kan s.k. umgängesavdrags. 64
84.göras.40 Hur kostnader för barnets umgänge fördelas mellan föräldrarnas. 64
85.regleras sedan år 1998 i 6:15 b FB.s. 64
86.När avståndet mellan bostadsort och umgängesort har underskridit tio mils. 64
87.har vårdnadshavaren inte ansetts skyldig att bidra till kostnaderna genoms. 64
88.att svara för resorna. Ekonomiskt stöd enligt 4:1 SoL kan utgå till ens. 64
89.umgängesförälder för kostnader i samband med umgänge.41s. 64
90.Enligt svensk rätt är vare sig omyndiga eller myndiga "barn" underhålls-s. 64
91.skyldiga för föräldrar eller andra familjemedlemmar. Föräldrarnas ansvars. 64
92.för barnets försörjning kompletteras av välfärdsstatens ansvar genom dens. 64
93.ekonomiska familjepolitiken. Konkreta uttryck för denna är barnbidragets. 64
94.och det behovsprövade bostadsbidraget.42 Inom socialförsäkringen märkss. 64
95.föräldraförsäkring, underhållsstöd och vårdbidrag samt jämställdhets-s. 64
96.Barns basala rättigheter 65 bonus. Vidare finns det kommunala vårdnadsbidraget och barnomsorgspengen. Som ekonomiskt stöd räknas även förskolan.43 Att föräldrar eller andra som är ansvariga för barnet har huvudansvaret för att säkerställa bar nets levnadsstandard understryks i samband med reglering av behovsprövat ekonomiskt bistånd till unga enligt SoL och LSS.44 Familjepolitiken har en blygsam fördelningspolitisk profil.45 Vid sidan av de bidragsformer som ingår i den statliga ekonomiska familjepolitiken märks även det behovsprö vade ekonomiska stödet som ingår i det kommunala ansvaret, försörjningsstödet (4 kap. SoL).46 :s. 65
97.Barns egna inkomster kan under vissa förutsättningar begränsa för äldrarnas och det offentligas ekonomiska ansvar. Det framgår av 7:1 FB respektive 18:30-31 SFB. Numera gäller att barns inkomst inte ska räknas in i bedömningsunderlaget för försörjningsstöd om inkomsten understiger ett prisbasbelopp (4:1 SoL). Föräldrar är skyldiga att ta del i kommuner nas kostnader för en underårigs vård i ett annat hem. Det gäller såväl när vården sker enligt SoL som enligt LVU (6:2 SoF). En förälders underhålls skyldighet kvarstår om vårdnaden övergår på familjehemsföräldrarna enligt 6 kap. FB, men upphör om barnet adopteras. Det innebär att det ekono miska ansvaret baseras på rättsligt föräldraskap och faktisk vårdnad. Någon koppling mellan vårdnad och ekonomiskt ansvar görs vare sig i 7 kap. FB, 18 kap. SFB eller sociallagstiftningen. Föräldrars underhållsskyldighet enligt 7 kap. FB innebär att en förälder ska fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet om föräldern inte varaktigt bor med barnet (7:2 FB).47 Föreligger särskilda skäl kan underhållsskyldigheten kvarstå efter det att barnet flyt tat hemifrån. En styvförälder, dvs. någon som är gift med barnets förälder eller som har gemensamma barn med denne, har en subsidiär underhålls skyldighet för barn som denne bor med (7:5 FB). En styvförälders under hållsskyldighet beräknas på samma sätt som en förälders men gäller inte till den del barnet kan få underhåll av den underhållsskyldige föräldern (7:5 2 st. FB). Underhållsskyldighet enligt FB fastställs av allmän domstols. 65
98.66 Föräldraansvar och barnets rättigheters. 66
99.alternativt genom avtal (7:2 2 st. FB). Frågor om resekostnader i sambands. 66
100.med umgänge enligt 6:15 b FB räknas som en umgängesfråga. Barnet ärs. 66
101.som huvudregel underhållsberättigad från födseln fram till dess att dets. 66
102.fyller 18 år. Går barnet i grundskola, gymnasium eller motsvarande efters. 66
103.denna tidpunkt består rätten till underhåll till dess barnet fyllt 21 år. Enligts. 66
104.HD:s avgörande i NJA 2007 not 22 ska underhållsbidrag då utgå till dets. 66
105.myndiga barnet.s. 66
106.Beräkning av underhållsbelopp enligt 7 kap. FB görs med utgångss. 66
107.punkt i vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnass. 66
108.samlade ekonomiska förmåga. Att barnets egna inkomster och tillgångars. 66
109.liksom sociala förmåner ska beaktas enligt 7:1 1 st. FB bekräftas i NJAs. 66
110.1996 s. 134. Barnets behov kan fastställas med utgångspunkt i de faktiskas. 66
111.förhållandena alternativt med schablonbelopp, baserade på barnets ålders. 66
112.och procentsatserna 65, 80 och 95 procent av prisbasbeloppet.48 Under års. 66
113.2013 är schablonen per månad för ett barn i åldern 0-6 år 2 410 kr. Förs. 66
114.ett barn i åldern 7-12 år, 2 967 kr. För barn från 13 år och uppåt, 3 522 kr.s. 66
115.Till dessa belopp läggs de faktiska kostnaderna för barnomsorg medans. 66
116.avdrag görs för barnbidrag och vissa av barnets inkomster. Barnets behovs. 66
117.kan också beräknas diskretionärt. Det kan göras om barnet t.ex. är i behovs. 66
118.av medicinsk vård som innebär ökade kostnader men också i andra fall,s. 66
119.t.ex. om barnet är vant vid en hög levnadsstandard. Utgångspunkten är dås. 66
120.de faktiska kostnaderna för barnet. Av NJA 1995 s. 297 framkommer att ens. 66
121.förälders inkomstbortfall för att ta hand om barnet kan beaktas som en dels. 66
122.av de faktiska kostnaderna för barnet. Är den underhållsskyldige välbärgads. 66
123.kan s.k. standardtillägg utan en direkt koppling till barnets behov utgå.s. 66
124.Standardtillägg syftar till att barnet ska kunna leva på en likartad ekonos. 66
125.misk nivå som föräldrarna.49 Domstolarna är återhållsamma med att dömas. 66
126.ut standardtillägg och rättspraxis är synnerligen begränsad.50s. 66
127.Det andra steget när underhåll ska beräknas enligt 7 kap. FB är atts. 66
128.beräkna föräldrarnas ekonomiska förmåga. Beräkningen bygger på förälds. 66
129.rarnas respektive inkomst inklusive arbetslöshetsersättning och pensions. 66
130.samt beskattningsbar avkastning av förmögenhet.51 En utgångspunkt är atts. 66
131.Barns basala rättigheter 67 föräldrarna arbetar heltid.52 Den underhållsskyldige har rätt att förbehålla sig ett visst belopp för eget och annans underhåll (7:3 1 st. FB). Förbehållsbeloppet för den underhållsskyldiges eget underhåll ska innefatta alla van liga levnadskostnader. Också förbehållsbeloppet beräknas med ledning av ett normalbelopp vilket utgör 120 procent av prisbasbeloppet, dvs. 4 450 kr per månad under år 2013. Förbehåll får också göras för bostadskostnader. Utgångspunkten för beräkningen av bostadskostnader är de faktiska kost naderna. Försäkringskassan fastställer emellertid vissa belopp för beräk ningen av vad som anses vara skälig bostadskostnad. Om det finns särskilda skäl får den underhållsskyldige förbehålla sig ett belopp för underhåll av make eller sambo med vilken den underhållsskyldige har barn. Frågan om underhållsbidrag vid växelvist boende då den ene föräldern har ett större ekonomiskt utrymme än den andre enligt 7:6 FB ska prövas av HD.53 Av 7:6 FB framkommer att en förälder, oavsett hur barnets boende är ord nat, kan åläggas att betala underhållsbidrag om hon eller han försummar sin underhållsskyldighet. Underhållsstöd enligt 18 kap. SFB lämnas från och med den månaden föräldrarna flyttar isär eller rätt till underhållsstöd annars uppkommit, t.ex. om en förälder avlidit. Retroaktivt betalas inte underhållsstöd ut för längres. 67
132.68 Föräldraansvar och barnets rättigheters. 68
133.tid än en månad före ansökningsmånaden. Underhållsstödet är till skillnads. 68
134.från underhållsbidrag enligt 7 kap. FB inte indexreglerat. Det krävs därförs. 68
135.en lagändring för att beloppet ska höjas. Underhållsstöd lämnas till ochs. 68
136.med den månad barnet fyller 18 år eller till och med den månad unders. 68
137.vilken rätten till underhållsstöd annars upphör (18:6 SFB). Går barnet is. 68
138.skolan när det fyller 18 år har det rätt till förlängt underhållsstöd på sammas. 68
139.villkor som de som gäller för föräldrars underhållsskyldighet enligt 7:1 2s. 68
140.st. FB. Rätten till förlängt underhållsstöd enligt 18:14 2 st. SFB upphör . dock senast juni det år barnet fyller 20 år, inte vid 21 år som är fallet meds. 68
141.underhållsbidrag enligt 7:1 2 st. FB. Underhållsstöd utgår enligt RÅ 2002s. 68
142.ref. 3 för barn tillkomna efter insemination utanför svensk sjukvård. (Ses. 68
143.vidare 3.1.) : -s. 68
144.I likhet med vad som gäller för underhållsbidrag enligt 7 kap. FB är ens. 68
145.förutsättning för att ett barn ska ha rätt till underhållsstöd att föräldrarnas. 68
146.inte bor tillsammans. För rätt till underhållsstöd krävs vidare att barnet . varaktigt bor med och är folkbokfört hos en av föräldrarna samt att boförs. 68
147.äldern finns i landet och, så länge barnet är under 18 år, är vårdnadshavare.s. 68
148.Av RÅ 2008 ref. 80 framkommer att ett barn som varit folkbokfört hoss. 68
149.modern men faktiskt bott hos sina morföräldrar inte haft rätt till unders. 68
150.hållsstöd. Barnet har också rätt till underhållsstöd om särskilt förordnades. 68
151.vårdnadshavare har utsetts och barnet varaktigt bor och är folkbokfört hoss. 68
152.dessa. Den eller de särskilt förordnade vårdnadshavarna jämställs då meds. 68
153.en boförälder (18:7 SFB). Barn med särskilt förordnade vårdnadshavares. 68
154.har enligt HFD 2012 ref. 72 rätt till underhållsstöd om dessa separerar. Ärs. 68
155.ett barns föräldrar folkbokförda på samma adress anses de bo tillsammanss. 68
156.om inte den som begär underhållsstöd kan visa att så inte är fallet. Förälds. 68
157.rar som är gifta anses oavsett folkbokföring bo tillsammans om inte dens. 68
158.som begär underhållsstöd visar annat. Också om andra omständigheter görs. 68
159.det sannolikt att föräldrarna lever tillsammans har den som begär unders. 68
160.hållsstöd att visa att hon eller han lever ensam (18:2-3 SFB). Underhållss. 68
161.stöd kan utgå vid växelvisboende (18:25 SFB).s. 68
162.Enligt 18:8-11 SFB har ett barn inte rätt till underhållsstöd i följandes. 68
163.fall: 1) barnets mor är boförälder och låter uppenbarligen utan giltiga skäls. 68
164.bli att medverka till åtgärder för att få fader- eller föräldraskap fastställt, 2)s. 68
165.det finns anledning att anta att den bidragsskyldige föräldern i rätt ordnings. 68
166.betalar underhållsbidrag som inte är lägre än vad barnet skulle få om unders. 68
167.hållsstöd utgick, 3) det är uppenbart att den bidragsskyldige föräldern pås. 68
168.annat sätt ser till att barnet får motsvarande underhåll, 4) den bidragsskyls. 68
169.dige finns utomlands och boföräldern inte medverkar till åtgärder för att fås. 68
170.Barns basala rättigheter 69 underhåll fastställt, 5) barnet har rätt till barnpension eller efterlevandestöd efter en avliden förälder.54 Riksrevisionen och Försäkringskassan har pekat på allvarliga brister vad gäller såväl FB:s regler om underhållsbidrag, som SFB:s regler om under hållsstöd till barn. Kritiken tar fasta på att barn med separerade föräldrar inte får det underhåll som de enligt lag har rätt till. Över 41 procent av de barn som uppbär underhållsstöd motsvarande 1 273 kr i månaden skulle få mer om underhållsbidrag enligt FB utgick. För barnen med de fattigaste boföräldrarna beräknades skillnaden till cirka 1 000 kr i månaden.55 Riksrevisionens uppfattning vad gäller underhållsstödet är att:56 Försäkringskassans enkäter och fokusgruppsundersökningar indikerar att 16,8 procent av barn som bor stadigvarande med en förälder inte får något underhàü alls.57 Försäkringskassan konstaterar också att det är svårt att genomdriva ett högre underhåll för många barn än underhållsstödets 1 273 kr trots att det föreskrivs i FB. En förklaring härtill skulle vara att det finns en utbredd okunskap bland föräldrar om hur ansvaret för barns försörjning är reglerat efter en separation.58s. 69
171.70 Föräldraansvar och barnets rättigheters. 70
172.Som framgår av citatet är underhållsstödsnivån 1 273 kronor per månads. 70
173.starkt normerande även bland de föräldrar som sköter underhållet utans. 70
174.Försäkringskassans medverkan. Försäkringskassan konstaterar således atts. 70
175.det finns en utbredd uppfattning om att 1 273 kr är det maximala beloppets. 70
176.en förälder ska betala för sitt barn. Ytterligare en slutsats som dras är atts. 70
177.välbärgade föräldrar, som grupp, använde en proportionellt liten andel avs. 70
178.sina inkomster till sina barns underhåll när de inte bor tillsammans.59s. 70
179.Försäkringskassan framhåller vidare att det saknas konfliktlösningsinstru-s. 70
180.ment.60,s. 70
181.Ytterligare ett problem med underhållsstödssystemet är att det slår hårts. 70
182.mot bidragsskyldiga föräldrar med svag ekonomi. Enligt Kronofogdemyns. 70
183.dighetens beräkningar har fler än var tredje bidragsskyldig underhålls-s. 70
184.stödsskulder till Försäkringskassan som är föremål för verkställighet.61s. 70
185.En slutsats är att varken underhålls- eller återbetalningsreglerna funges. 70
186.rar på ett tillfredsställande sätt.62s. 70
187.2.3.2.3.1 Samspelet mellan de civil- och offentligrättsliga systemens. 70
188.Både Försäkringskassans och Riksrevisionens rapporter utgår från en dels. 70
189.vis felaktig föreställning om att barn med ensamstående föräldrar relativts. 70
190.lätt skulle kunna få ett civilrättsligt fastställt underhållsbidrag som i enligs. 70
191.het med förarbetsuttalanden ger barnet en ekonomisk standard motsvas. 70
192.rande föräldrarnas. Detta förutsätter dock att den bidragsskyldige föräls. 70
193.dern vill bidra. I andra fall är de processuella förutsättningarna för barn atts. 70
194.Barns basala rättigheter 71 föra en process om underhållsbidrag, utan samband med vårdnad, boende eller umgänge, tuffa. De bygger på att boföräldern har ekonomiska resur ser för att bära rättegångskostnaderna. Rättshjälp beviljas enligt NJA 2003 s. 226 inte i mål avseende standardtillägg. Rättegångskostnaderna ska kvit tas. Vidare innebär de schablonberäkningar av barns behov som ligger till grund för beräkningen av underhållsbidrag enligt 7 kap. FB att barnet, också om det är fråga om en välbärgad underhållsskyldig, kan få ett lägre underhållsbidrag än enligt underhållsstödets 1 273 kr, om även boföräldern har en god ekonomi.63 För att en process ur barnets perspektiv ska löna sig är en förutsättning att det är betydande skillnader i boförälders och underhållsskyldigs ekonomi. Av betydelse är även om barnet processar för att få ett standardtillägg eller kan påvisa att särskilda behov föreligger.s. 71
195.Den undersökning av tingsrättsdomar om underhållsbidrag som jag genomfört år 2004 visar att underhållsbidrag som dömdes ut av tingsrätt enligt 7 kap. FB ligger mellan 4 till 8 procent av den underhållsskyldiges bruttoinkomst.64 En förälder med en bruttoinkomst på knappt 17 500 kr per månad är fullt återbetalningsskyldig för ett barn enligt 19:10-15 SFB. Efter grundavdraget ger det en återbetalningsskyldighet på drygt 7 pro cent. Motsvarande procentsats vid en bruttomånadsinkomst på 40 000 kr skulle medföra en underhållsskyldighet på 2 800 kr per månad. Det mot svarar hela schablonbeloppet för barn i åldern 0-6 år. 2.3.3 Utbildning och skolplikt Att barn får undervisning är ett grundvärde i demokratiska rättsstater som skyddas av bl.a. EKMR, barnkonventionen artiklar 28-29 och 2:18 RF. Inte för inte behandlar den första allmänna kommentaren till barnkonven tionen utbildning.65 Här konstateras bl.a. att:s. 71
196.72 Föräldraansvar och barnets rättigheters. 72
197.Också inom EU har utbildningsfrågor getts stort utrymme. Av artikels. 72
198.165 Fördraget om den Europeiska Unionens funktionssätt framgår atts. 72
199.EU ska bidra till utvecklingen av en utbildning av god kvalitet genoms. 72
200.att främja samarbetet mellan medlemsstaterna samtidigt som unionens. 72
201.fullt ut ska respektera medlemsstaternas ansvar för undervisningenss. 72
202.innehåll och utbildningens organisation. Av det första tilläggsprotos. 72
203.kollet till EKMR artikel 2 framkommer att ingen får förvägras rätt tills. 72
204.utbildning.s. 72
205.Rätten tiH utbildning är grundlagsskyddad. Av 2:18 RF framkommer att:s. 72
206.Skolplikt inleds hösten det kalenderår barnet fyller sju år och upphör vids. 72
207.utgången av vårterminen det nionde året eller, om eleven går i specialskos. 72
208.lan, det tionde året efter det att eleven börjat fullgöra skolplikten. Soms. 72
209.längst räcker skolplikten till dess barnet fyller 18 år (7:10-14 SkolL).s. 72
210.Barns skyldighet att delta i undervisning sanktioneras genom att tvångss. 72
211.åtgärder kan vidtas mot vårdnadshavaren genom vitesförelägganden (7:23s. 72
212.SkolL). Enligt SkolL ska såväl barn som vårdnadshavare ges inflytandes. 72
213.över utbildningen (4:9, 4:12 SkolL). Sverige hör till de stater där skols. 72
214.plikt, inte utbildningsplikt föreligger (7:2 SkolL). Det innebär att endasts. 72
215.begränsade möjligheter finns för att fullgöra skolplikten på annat sätt än is. 72
216.ordinarie skolformer, t.ex. genom hemundervisning.66 Däremot finns möjs. 72
217.lighet att välja mellan skilda skolformer. Av 2:5 SkolL följer att enskildas. 72
218.kan vara huvudmän för undervisning, t.ex. i fristående skolor. De har dås. 72
219.samma ansvar som en kommunal huvudman. Oavsett om skolan har ens. 72
220.enskild eller kommunal huvudman utövas tillsynen ytterst av den statligas. 72
221.Skolinspektionen.:s. 72
222.Barns basala rättigheter 73s. 73
223.Barns skolplikt påverkas på ett principiellt plan inte av om barnet far illa i skolan, t.ex. p.g.a. mobbning, eller har svårt att ta sig till skolan, t.ex. p.g.a. isolerat boende.67 Barnets skolplikt är en delförklaring till att skyddet mot kränkande behandling, diskriminering samt mobbning ges en framträ dande plats i 6 kap. SkolL. Reglerna om skydd mot mobbning och annan kränkning tar fasta på att barnets värdighet kränkts.68 Skolans ansvar för att förhindra kränkningar utesluter inte att straffrättsliga åtgärder vidtas. I t.ex. RH 2011:5 dömdes en elev som gett en jämnårig skolelev ett sexistiskt och rasistiskt tillmäle för förolämpning. I NJA 2009 s. 776 var fråga om en lärare och en elevassistent vid utövningen av sin tillsynsplikt gjort sig skyldiga till misshandel och olaga frihetsberövande. En viktig aspekt av HD:s prövning var den grundlagsskyddade rätten till kroppslig integritet. En annan grundlagsskyddad rättighet är religions frihet. Barns rätt till religionsfrihet kan behandlas ur åtminstone två perspektiv. Det ena är i vilken utsträckning barnet ska kunna agera mot föräldrarnas vilja. Det andra är vad som händer med barnets religionstillhörighet när föräldrarna inte kan komma överens. (Se vidare kapitel 3.)s. 73
224.Av barnkonventionen artikel 14.1 framgår att konventionsstaterna ska respektera barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religi onsfrihet (EKMR artikel 9.2). Denna rättighet får endast underkastass. 73
225.74 Föräldraansvar och barnets rättigheter -s. 74
226.sådana inskränkningar som är angivna i lag och som är nödvändiga i etts. 74
227.demokratiskt samhälle med hänsyn bl.a. till andra personers fri- och räts. 74
228.tigheter. Enligt barnkonventionen artikel 14.2 ska konventionsstaternas. 74
229.även respektera föräldrars, och i förekommande fall andra vårdnadsha-s. 74
230.vares, rätt och skyldighet att, på ett sätt som är förenligt med barnetss. 74
231.utveckling, ge barnet ledning då det utövar sin rätt till religionsfrihet.69s. 74
232.Var och en är enligt 2:1 p. 6 RF tillförsäkrad rätten till religionsfrihets. 74
233.och genom 2:2 RF gentemot det allmänna skyddad mot tvång att tills. 74
234.höra trossamfund. Staten ska respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkras. 74
235.sina barn en uppfostran i överensstämmelse med föräldrarnas religiösas. 74
236.och filosofiska övertygelse.70 .s. 74
237.Svensk rätt ger intryck av att barnets rätt till religionsfrihet i betydelsens. 74
238.medlemskap i ett trossamfund får stå tillbaka till förmån för vårdnadsha-s. 74
239.varnas rättigheter. Det gäller åtminstone yngre barn. I 4 § TroL stadgass. 74
240.att ett barn som fyllt 12 år inte kan inträda i eller utträda ur ett samfunds. 74
241.utan eget samtycke. Genom 4 § TroL sänktes åldersgränsen för barnetss. 74
242.medbestämmanderätt från 15 år till 12 år jämfört med 1992 års KyrkoL.s. 74
243.Sänkningen motiverades med hänvisning till barnkonventionen artikel 14.s. 74
244.Åldersgränsen 12 år uppfattades som "väl avvägd", bl.a. med beaktandes. 74
245.av att det är åldersgränsen för barns samtycke i en rad andra rättsfrågor,s. 74
246.till exempel namn och adoption.71 En uttrycklig bestämmelse om att ävens. 74
247.vårdnadshavarens samtycke krävs saknas i TroL. Istället hänvisas till de alls. 74
248.männa reglerna om barns och föräldrars ställning i 6:11 FB. Rättsläget fårs. 74
249.betraktas som oklart, eller som det framhålls i författningskommentaren:72s. 74
250.Vad gäller barn över 12 år som "nått erforderlig mognad" tillerkänners. 74
251.TroL därmed barnet rätt till medbestämmande, men inte till självbestäms. 74
252.mande. Den enda situationen där barnet kan utnyttja denna är om vård-s. 74
253.nadshavaren önskar ändra de rådande förhållandena genom att låta barnets. 74
254.Barns basala rättigheter 75 gå in i eller ut ur ett trossamfund. Frågan om religion och barns informe rade samtycke diskuteras utförligt i samband med rituell omskärelse av pojkar.73 Vad gäller barn och andra religiösa riter, t.ex. dop, är informerat samtycke inte en fråga som är föremål för debatt. I svenskt offentligt tryck har frågan om religionstillhörighet i förhållande till gemensam vårdnad inte fått någon större uppmärksamhet, till skillnad från frågor om t.ex. utbildning och hälso- och sjukvård som ses som frågor av "ingripande betydelse". Det betyder att bägge vårdnadshavarnas samtycke krävs för att ett barn ska kunna vara medlem i ett trossamfund. I vilken mån en förälder vid gemensam vårdnad måste ha den andre vårdnadshavarens samtycke för att förmedla sin religion till barnet på annat sätt än genom medlemskap i ett trossamfund är oklart. Det förklaras delvis av att grän sen mellan religiösa och vardagliga handlingar är vag. Religionsfriheten omfattar bl.a. rätten att välja, eller välja bort en religion, och rätten att utöva den. Också utövandet av en religion omfattar en rad olika hand lingar. Många av dessa utförs inom familjen, i hemmet. Så är fallet om ett barn ber böner i hemmet, iakttar religiösa normer rörande till exempel mat och firar religiösa högtider. Tillhörigheten till en religion kan manife steras genom medlemskap i ett trossamfund och omfattar också riter som syftar till att ge barnet fördjupade kunskaper och insikter om den egna religionen. Det kan även finnas mellanformer där ett barn deltar i vissa av ett trossamfunds aktiviteter utan att vara medlem och utan att genomgå alla de riter som religionen föreskriver.s. 75
255.Vårdnadshavarens rätt att bestämma över barnets religiösa och mora liska uppfostran skyddas även av artikel 2 i tilläggsprotokollet till EKMR av den 20 mars 1952. Tilläggsprotokollet ratificerades av Sverige redan den 22 juni 1953, men med förbehåll för föräldrars rätt att erhålla befrielse för sina barn från viss skolundervisning p.g.a. filosofisk övertygelse. För behållet upphävdes vid inkorporeringen av EKMR den 1 januari 1995.74 Barns rätt till undervisning kan uppfattas som en inskränkning i vårdnads havarens beslutanderätt, eftersom vårdnadshavaren är skyldig att tillse att barnet fullgör sin skolplikt (7:20 SkolL). Det förklarar delvis det inflytande Över barns skolgång som föräldrar tillerkänns genom EKMR. Föräldrarnass. 75
256.76 Föräldraansvar och barnets rättigheters. 76
257.rätt har prövats av Europadomstolen i ett antal avgöranden. Valsamis mots. 76
258.Grekland rörde frågan om pacifism skyddas av EKMR.75s. 76
259.I Kjeldsen, Busk Madsen och Pedersen mot Danmark gjorde de klagandes. 76
260.gällande att den obligatoriska sexualundervisningen i danska skolor skulles. 76
261.strida mot föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse och utgöra ens. 76
262.kränkning av föräldrarnas rättigheter enligt artikel 2 tilläggsprotokollet avs. 76
263.den 20 mars 1953.76 Europadomstolen fann inte att den danska sexualuns. 76
264.dervisningen kränkte föräldrarnas rätt. Domstolen framhöll att respektens. 76
265.för föräldrarnas övertygelse inte fick hindra att information och kunskaps. 76
266.om religiösa och filosofiska ämnen förmedlades i undervisningen. En förs. 76
267.utsättning var att det gjordes på ett objektivt, kritiskt och pluralistiskt sätts. 76
268.och inte innehöll indoktrinerande moment.s. 76
269.Föräldrars rättigheter enligt artikel 2 tilläggsprotokollet har av Europas. 76
270.domstolen uppfattats stå i ett visst motsatsförhållande till barnets rätt tills. 76
271.undervisning enligt samma artikel.77 Europadomstolen har funnit att oms. 76
272.föräldrarna hyser en uppfattning som innebär att barnet förvägras unders. 76
273.visning ska barnets rätt till undervisning prioriteras.78 På liknande sätt hars. 76
274.svenska Skolinspektionen resonerat när vårdnadshavare haft olika uppfatts. 76
275.ningar om i vilken grundskola ett barn ska gå. (Se vidare 3.2.1.3.)s. 76
276.2.3.4 Tillsyn och integritet is. 76
277.Av artikel 16 barnkonventionen och artikel 8 EKMR framkommer atts. 76
278.barnet har rätt till skydd mot godtyckliga eller olagliga ingripanden i sitts. 76
279.Barns basala rättigheter 77 privat- och familjeliv. Kroppslig integritet och rörelsefrihet regleras i 2:4-8 RF. Barns grundlagsskyddade rätt till kroppslig integritet i förhållande till offentliga aktörer har prövats av JO. Således har JO vad gäller slumpvisa drogtester vid ett gymnasium konstaterat att det finns ett legalt utrymme för frivilliga drogtester, dvs. efter samtycke från elever och om de är omyn diga deras vårdnadshavare. JO:s slutsats var att drogtester genom urinprov är ett kroppsingrepp och att det är påtvingat om det allmänna uppträder på sådant sätt att den enskilde med fog anses vara tvungen att underkasta sig ingreppet.79s. 77
280.Barns integritetsskydd kan även relateras till vårdnadshavarens tillsyns ansvar. FB understryker, till skillnad från barnkonventionen och EKMR, vårdnadshavarens tillsynsansvar. Av 6:2 FB framgår att den som har vård naden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och behov enligt 6:1 FB.80 Av 6:2 2 st. FB, som ska ge vårdnadshavarna vägled ning vid uppfostran av sina barn, framkommer att: Vårdnadshavaren svarar således enligt FB för att barnet står under uppsikt. Detta ansvar anknyter till såväl vårdnadens omvårdnads- och tillsynsaspek ter som till rättighets- och skyldighetsperspektivet. Det är tillsynsansvaret som i allt väsentligt förklarar vårdnadshavarens bestämmanderätt gentemot barnet och anspråk på information också när barn under 18 år har själv bestämmanderätt, t.ex. i samband med omyndig flickas abort. I potentiell konflikt med vårdnadshavares tillsynsansvar står barns rätt till integritet i förhållande till vårdnadshavaren (6:1 FB). Barns rätt till privatliv och skydd mot insyn är inte absolut, utan inskränkningar måste tålas. De närmare förutsättningarna för sådana är som så ofta beroende av förhållandena i det enskilda fallet. En vårdnadshavare får dock inte begå brott eller på andra sätt kränka barnets rättigheter eller integritet vid utövande av sitt tillsyns ansvar. Ett exempel på ett brottsligt agerande återfinns i RH 2010:9.s. 77
281.78 Föräldraansvar och barnets rättigheter "s. 78
282.Frågan om statens ansvar för att skydda barns integritet var aktuell i Euros. 78
283.padomstolens avgörande E.S. mot Sverige.81s. 78
284.Kränkningar av barns integritet i hemmet inklusive alltför långtgåendes. 78
285.inskränkningar i barnets rörelsefrihet kan medföra att vård enligt 2 § LVŮs. 78
286.aktualiseras. Men missförhållandena måste då vara så grava att det föres. 78
287.ligger en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. Is. 78
288.tillsynsplikten ligger en rätt för vårdnadshavaren att bestämma över bars. 78
289.nets vistelse.82 Som huvudregel har barn inte rätt att flytta hemifrån utans. 78
290.samtycke av vårdnadshavare och inte rätt att hyra en bostad utan samtyckes. 78
291.av förmyndare.83 En annan sak är att om den underårige väl har flyttats. 78
292.hemifrån och etablerat ett eget hushåll, har han rätt att ingå sedvanligas. 78
293.rättshandlingar som behövs för skötsel av hushållet eller uppfostran av barns. 78
294.(9:2 a FB). Vårdnadshavarens rätt kan i undantagsfall inskränkas. I Sos. 78
295.cialstyrelsens författningssamling uttalas bl.a. angående ekonomiskts. 78
296.bistånd till barn:84s. 78
297.Barns basala rättigheter 79 Således finns en möjlighet för socialnämnd att oaktat vårdnadshavarens tillsynsplikt medge barn bistånd för eget boende mot vårdnadshavarens vilja. JO har understrukit att besluten måste fattas formellt och kommu niceras vårdnadshavaren för att denne ska kunna utnyttja sin möjlighet att överklaga beslutet.85 Rättsläget vad gäller barns vistelse med stöd av SoL har tydliggjorts genom 2013 års ändringar i SoL. Här framkommer att barn över 15 år självständigt ansöker om och samtycker till kontaktperson och kontaktfamilj. -s. 79
298.Tillsynsplikten utgörs dels av en skyldighet att vidta förebyggande åtgärder, dels en skyldighet att avvärja att skada uppkommer i en akut situa tion.86 Som förebyggande åtgärder uppfattas allmänna åtaganden såsom att bibringa barnet respekt för annans person och förhindra att barnet utvecklas i negativ riktning. Förebyggande åtgärder skyddar i första hand barnet, men ger även tredje man ett indirekt skydd. De avvärjande åtgärderna utgörs av handlingar som ska förhindra att barnet åsamkar skada i ett konkret fall. Här betonas tredjemansskyddet medan barnet endast indirekt skyddas. Barn är inte endast rättighetsbärare utan kan även åläggas ansvar. Det tyd liggörs genom skadeståndsrätten. Åtminstone från tre års ålder är barn füllt ut skadeståndsansvariga för skada som orsakats culpöst, dvs. genom uppsåt eller vårdslöshet men behöver inte alltid betala hela skadeståndsbeloppet. För barn yngre än tre år kommer skadeståndsansvar inte i fråga enligt NJA 1977 s. 186. Så små barn anses inte ha nått en sådan mognad eller ha sådana insikter som måste förutsättas för att deras handlande ska kunna ses som vållande i egentlig mening.87 Särskilda regler gäller för barns skadeståndsansvar. Vållande av person- och sakskada samt ren förmögenhetsskada som vållats genom brott regleras i 2:4 SkL. Den som inte fyllt 18 år ska ersätta skadan i den mån det är skäligt med hänsyn till ålder och utveckling, handlingens beskaffenhet, föreliggande ansvarsförsäkring och andra ekonomiska förhållanden samt övriga omständigheter.s. 79
299.80 Föräldraansvar och barnets rättigheters. 80
300.Det innebär att hänsyn inte ska tas till barnets ålder och mognad, vads. 80
301.barnet insett eller bort inse om risk för skada. Strikt ansvar eller principals. 80
302.ansvar omfattas inte av denna jämkningsregel. I praxis tillämpas jämk-s. 80
303.ningsregeln på så sätt att barn under 15 år får sitt skadeståndsansvar jämkats. 80
304.medan barn över 15 år åläggs att betala hela skadeståndsbeloppet. HD hars. 80
305.i NJA 2001 s. 234 funnit att frågan om barns vållande ska bedömas enligts. 80
306.en objektiv metod.s. 80
307.Många av de skador som barn kan orsaka eller utsättas för täcks, som vars. 80
308.fallet i NJA 2001 s. 234, åtminstone delvis av försäkringar t.ex. boende-s. 80
309.förälderns hemförsäkring.88 Barnets skadeståndsansvar kompletteras avs. 80
310.vårdnadshavarens ansvar.89 Vårdnadshavarens tillsynsansvar omfattar enligts. 80
311.6:2 2 st. FB ett uttryckligt stadgande om att vårdnadshavaren i skadeföre-s. 80
312.byggande syfte ska svara för att barnet står under uppsikt eller att andras. 80
313.lämpliga åtgärder vidtas. Tillsynsplikten omfattar även en skyldighet att pås. 80
314.alla sätt förhindra att barnet begår brott och sträcker sig därmed längre äns. 80
315.den straffrättsliga skyldigheten att förhindra brott (23:6 BrB).90s. 80
316.Tillsynsplikten är kopplad till bestämmelserna om skadeståndsansvars. 80
317.enligt främst 2:1 SkL samt 3:5 SkL. En vårdnadshavare är skadestånds-s. 80
318.skyldig för skador som barnet orsakat om vårdnadshavaren uppsåtligt ellers. 80
319.av oaktsamhet brustit i sin tillsynsplikt över barnet enligt 6:2 FB. Enligts. 80
320.äldre rättspraxis krävdes för att vårdnadshavare i praktiken skulle kunnas. 80
321.åläggas skadeståndsansvar konkret försummelse. I publicerad praxis hars. 80
322.främst prövats fall där barn har lekt med leksaker som har visat sig varas. 80
323.farliga för små barn att använda.91 Av sådan praxis framgår att kraven pås. 80
324.den tillsynspliktige ställts relativt lågt. Skadestånd grundat på bristandes. 80
325.tillsyn har tidigare främst utdömts om den tillsynspliktige underlåtit atts. 80
326.Barns basala rättigheter 81 vidta avvärjande åtgärder för att undvika skada.92 Vårdnadshavares ansvar gentemot tredje man, dvs. någon annan än barnet, har successivt skärpts.93 Först genom skärpningen av tillsynsansvaret enligt 6:2 2 st. FB år 1991 och knappt 20 år senare genom att vårdnadshavare åläggs strikt ansvar för skador som barn vållat genom brott i september 2010.s. 81
327.Det går en skiljelinje mellan vårdnadshavares generella skadestånds ansvar respektive strikta skadeståndsansvar när barn döms för brott. Det strikta ansvaret för skada som barn åsamkar genom brott är aktuellt för barn i åldrarna 15 till 18 år. I 3:5 SkL stadgas att: Av SkL följer att vårdnadshavaren har ett strikt ansvar för de skador som barn vållar genom brott. Att ansvaret är strikt innebär att det i utgångs läget saknar betydelse om vårdnadshavaren försökt att förhindra brottet. En vårdnadshavares skadeståndsansvar påverkas inte av att han eller hon är boendeförälder. Det innebär att en vårdnadshavare som barnet inte bor hos, dvs. en "umgängesvårdnadshavare" har samma skadeståndsansvar som en vårdnadshavare som barnet bor hos. Endast om vårdnadshavaren kan visa att ett skadeståndsansvar skulle vara uppenbart oskäligt kan vårdnads havarens strikta skadeståndsansvar jämkas. 2. 3.4.1.1 Problematiskajämkningsgrunder Tre typsituationer kan enligt förarbetena vara jämkningsgrundande. För det första när vårdnadshavaren gått så långt i sina ansträngningar för att förhindra brott att ett skadeståndsansvar skulle framstå som "orimligt", för det andra när barnet är omhändertaget enligt socialrättslig tvångslagstiftning och för det tredje när "vårdnadshavaren och barnet inte har någons. 81
328.82 Föräldraansvar och barnets rättigheters. 82
329.kontakt alls, utan att det kan anses bero på att vårdnadshavaren själv valt atts. 82
330.inte delta i tillsynen av barnet".94s. 82
331.Vad gäller samhällsvård förefaller lagstiftarens avsikt vara att vårdnadss. 82
332.havaren ska ha ett strikt skadeståndsansvar för skada som barn orsakars. 82
333.genom brott också när barnet inte bor med vårdnadshavaren utan meds. 82
334.stöd av SoL bor i ett familje- eller HVB-hem. Enligt förarbetena krävs förs. 82
335.att jämkning ska aktualiseras att barnet är föremål för tvångsvård, dvs. ärs. 82
336.omhändertaget enligt LVU. En grundläggande princip inom socialrättens. 82
337.är att insatser så långt som möjligt ska göras med samtycke. Således är dens. 82
338.välfärdsrättsliga utgångspunkten att barn inte ska bli föremål för tvångsvårds. 82
339.enligt LVU utan istället få stöd enligt SoL. Utformningen av samtyckes-s. 82
340.rekvisitet i LVU innebär att samtycke kan vara avgörande för om ett barns. 82
341.får vård enligt LVU eller stöd enligt SoL. Föreligger ett tillräckligt sams. 82
342.tycke är utgångspunkten att barnet ska få vård med stöd av SoL, först oms. 82
343.samtycke inte kan erhållas aktualiseras frågan om tvångsvård. Utforms. 82
344.ningen av skadeståndslagens jämkningsgrunder innebär att den vårdnadss. 82
345.havare som samarbetar med socialnämnd och samtycker till att barnet t.ex.s. 82
346.bor i familjehem med stöd av SoL åläggs ett skadeståndsansvar medans. 82
347.den vårdnadshavare som inte samtycker utan vars barn därmed kommer atts. 82
348.vårdas med stöd av LVU undgår ett skadeståndsansvar. Också jämknings-s. 82
349.grunden "inte ha någon kontakt alls" är problematisk såväl i förhållande tills. 82
350.FB:s regler om umgänge som i samband med samhällsvård. Utgångspunks. 82
351.ten enligt FB, SoL och LVU är att barns och vårdnadshavares kontakt skas. 82
352.upprätthållas. Den vårdnadshavare som upprätthåller kontakt med barnets. 82
353.blir den som åläggs ett skadeståndsrättsligt ansvar medan föräldrar soms. 82
354.inte har kontakt med barnet undgår skadeståndsansvar.s. 82
355.Den som är ensam vårdnadshavare åläggs beloppsmässigt en dubbelt sås. 82
356.hög skadeståndsskyldighet när barn åsamkat skada genom brott som dens. 82
357.som åläggs gemensamma vårdnadshavare. Har ett barn två vårdnadshavares. 82
358.är de tillsammans skadeståndsskyldiga med högst en femtedel av prisbass. 82
359.beloppet för varje skadehändelse, dvs. 4 450 kr per vårdnadshavare meds. 82
360.2013 års prisbasbelopp. Har barnet endast en vårdnadshavare svarar hons. 82
361.för hela beloppet, dvs. 8 900 kr per skadetillfälle år 2013.95s. 82
362.Som framkommit har barn enligt artikel 16 barnkonventionen och artikels. 82
363.8 EKMR rätt till privat- och familjeliv. I detta ligger att information oms. 82
364.Barns basala rättigheter 83 barnet inte ska spridas till obehörig. Mot detta kan ställas tryckfrihetsför ordningens (1949:105; TF) bestämmelser om rätt att ta del av allmänna handlingar. Denna rätt begränsas dock genom lag (2009:400) om offent lighet och sekretess (OSL). Av 8:1 OSL följer att en uppgift för vilken sekretess gäller inte får röjas för enskilda eller för andra myndigheter, om inte annat anges i lag eller förordning. Ett av de undantag som föreskrivs är vårdnadshavarens rätt till information om barnet. Vårdnadshavarens rätt till information motiveras av tillsynsplikten. För att vårdnadshavaren ska kunna fullfölja sitt ansvar krävs således att han eller hon får del av viss information från t.ex. skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst, dvs. verksamheter som omfattas av offentlighetsprincipen med beaktande av bestämmelser till skydd för det enskilda barnets personliga förhållanden.s. 83
365.Enligt 12:1 OSL gäller inte sekretess till skydd för en enskild i förhål lande till den enskilde själv, om inte annat anges i OSL. Gäller sekretess till skydd för omyndigs personliga förhållanden är det dock enligt huvudregeln barnets vårdnadshavare som har att ta del av uppgifter som är skyddade i barnets intresse. Barnets intressen uppfattas normalt som synonyma med vårdnadshavarens. Det är även vårdnadshavaren som kan efterge sekretess som gäller till barnets förmån. Denna regel är dock försedd med undan tag.96 Detta framkommer av 12:3 OSL: Utgångspunkten är alltså att vårdnadshavarens rättigheter enligt 6:11 FB ger vårdnadshavaren rätt att ta del av uppgifter som är sekretessbelagda för att skydda det enskilda barnet. Det hindrar inte att det också finns ett antal situationer när barn, och även yngre barn, har behov av ett integritetsskydd och sekretesskydd gentemot vårdnadshavaren. Så kan vara fallet i samband med sekretess inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och skolväsendet.s. 83
366.84 Föräldraansvar och barnets rättigheters. 84
367.Kan det antas att den underårige lider men om uppgiften röjs för vårdnadss. 84
368.havaren gäller därför sekretess för uppgift till skydd för underårig också is. 84
369.förhållande till vårdnadshavaren. Det brukar formuleras som att ett omvänts. 84
370.skaderekvisit gäller. Det innebär att uppgiften endast får lämnas ut om dets. 84
371.står klart att den kan lämnas ut utan att skada uppstår.97 :s. 84
372.Så kan t.ex. vara fallet gällande barnpsykiatriska undersökningar ochs. 84
373.den äldre flickans möjlighet att motsätta sig att vårdnadshavaren infors. 84
374.meras om hennes abort. Sekretessen kan då inte efterges av barnet. "Liders. 84
375.allvarliga men" innebär att det är fråga om ett rakt skaderekvisit och en pre-s. 84
376.sumtion for att uppgifterna ska lämnas ut till vårdnadshavaren, såvida intes. 84
377.barnet lider men. Skaderekvisitet "men" har här en vid innebörd. Centralts. 84
378.för bedömningen är den enskildes, barnets, egna upplevelser och känslor.98s. 84
379.De tre undantag som föreligger enligt 12:3 OSL vad gäller vårdnadshavas. 84
380.res rätt generellt är, för det första, om det kan antas att barnet "lider allvars. 84
381.liga men" om uppgifterna röjs. Ett exempel på en situation när undantagets. 84
382.var aktuellt är följande dom från KamR i Göteborg:99s. 84
383.Det andra undantaget är om det anges i lag att uppgifterna inte får lämnass. 84
384.ut. Ett exempel på en sådan bestämmelse är när ett barns vistelseort sekres. 84
385.tessbeläggs i samband med vård enligt LVU (14 § p. 2 LVU). Av 26:2 OSLs. 84
386.framkommer att:s. 84
387.Det tredje undantaget, som framkommer av 12:3 1 st. och 3 st. OSL, är dets. 84
388.mest omfattande. Det tydliggör att frågan om vårdnadshavares rätt att tas. 84
389.Barns basala rättigheter 85 del av sekretessbelagda uppgifter liksom rätten att efterge sekretess relate rar till barnets ålder. I förarbetena görs den bedömningen att:100 Av lagtexten framkommer således att om sekretess inte gäller i förhållande till vårdnadshavarna så bestämmer vårdnadshavarna ensamma eller, till sammans med det äldre och mognare barnet över sekretessen till skydd för barnet. Av förarbetsuttaländet framkommer, stick i stäv med ordalydelsen i 12:3 2 st. OSL, att barnet kan ha en självbestämmanderätt över sekretessbe lagda uppgifter. Det innebär att det finns situationer när vårdnadshavaren inte förfogar över sekretessbelagda uppgifter ensam eller tillsammans med barnet.101 De åldersgränser som diskuterats i samband med sekretess, och som alltså kan motivera undantag från lagtextens regler om vårdnadshava res förfogande över sekretessen är följande: Från cirka 15 år anses en person själv disponera över sekretessen. År barnet under 12 år anses han normalt inte kunna kräva att få ta del av sekretessbelagd information. Mellan 12 och 15 år förordas en individuell prövning med beaktande av sakens natur och barnets mognad.102 Ett exempel på situationer när det äldre barnet förfogar över sekretessbelagda uppgifter är när barnet självt lämnat dessa till t.ex. läkare. Den omyndige måste då alltså efterge sekretessen, också i förhållande till vårdnadshavare.103 Ett exempel är ett avgörande från KamR i Göteborg.104 Här kan noteras att inom vissa verksamheter t.ex. hälso- och sjukvård och socialtjänsten gäller särskilda regler för uppgift om enskilds personliga för hållanden (25:1 OSL, 26:1 OSL). Sekretess för sådana uppgifter gäller oms. 85
390.86 Föräldraansvar och barnets rättigheters. 86
391.det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någons. 86
392.närstående till denne lider men. Det innebär en presumtion mot att lämnas. 86
393.ut uppgifter.s. 86
394.Uppgifter kan även lämnas ut med stöd av 10:2 OSL. Här reglerass. 86
395.myndighets rätt att lämna ut sekretessbelagda uppgifter myndigheters. 86
396.emellan, om det är nödvändigt för fullföljandet av myndighets uppgifter.s. 86
397.Som exempel nämns det fallet att sociala myndigheter informerar föräldrars. 86
398.om att barnet har missbruksproblem.105 Av RÂ 2005 ref. 94 framkommers. 86
399.att barns behov av skydd kan motivera utlämnande av sekretessbelagdas. 86
400.uppgifter:106s. 86
401.Här kan även noteras att myndighet som arbetar med barn — oaktat seks. 86
402.retess — har en skyldighet att anmäla till socialnämnd om de i sin verks. 86
403.samhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa (14:1 SoL).s. 86
404.(Se vidare 4.1.2.)s. 86
405.2.3.5 Tillsyn och tvång — särskilda befogenheter enligt LVU m. m.s. 86
406.Ett område där barns mänskliga rättigheter och grundläggande fri- ochs. 86
407.rättigheter är centrala är när barnet är underställt offentligt tvång. EKMRs. 86
408.artiklarna 3, 4, 5, 6 och 7, barnkonventionen artikel 25 och 2:4-11 RFs. 86
409.understryker att offentligt tvång endast får ske i lagenliga former. :s. 86
410.Offentligt tvång kan utövas mot barn i samband med vård enligt 3 §s. 86
411.LVU, när barn är frihetsberövade p.g.a. misstanke om brott, avtjänar straff,s. 86
412.i samband med verkställighet enligt FB, LVU och UtlL. Årligen placerass. 86
413.omkring 1 000 ungdomar i åldrarna 11-21 år på s.k. särskilda ungdoms-s. 86
414.hem som drivs av Statens institutionsstyrelse (SiS-hem).107 De ungdomars. 86
415.som kommer till de särskilda ungdomshemmen vårdas huvudsakligen meds. 86
416.stöd av 3 § LVU samt lag (1998:603) om verkställighet av sluten ungs. 86
417.domsvård (LSU). LSU avser verkställighet av sluten ungdomsvård enligts. 86
418.32:5 BrB. Enligt LSU ska verkställigheten av sluten ungdomsvård ske vids. 86
419.Barns basala rättigheter 87 sådana särskilda ungdomshem som avses i 12 § LVU. Vidare lagförs varje år cirka 28 000 personer i åldrarna 15-17 år.108 Närmare 100 ungdomar döms till sluten ungdomsvård som avtjänas vid särskilda ungdomshem.109 Enligt Barnombudsmannen satt barn i polisarrest vid 3 118 tillfällen år 2011.110 Socialnämnden kan fatta ett beslut om omedelbart omhändertagande även om den unge är häktad. Häktningsbeslutet tar emellertid över beslutet om omedelbart omhändertagande såtillvida att omhändertagandebeslutet inte får verkställas så länge den unge är häktad (9 § 2 st. LVU). Beslut om ome delbara omhändertaganden i dessa fall är avsedda att leda till kortare häktningstider eller snabbare vårdinsatser för den som inte döms till fängelse. Ett beslut om omedelbart omhändertagande upphör inte om den unge häktas.111 En stor andel av de brott som begås av 15- till 18-åringar leder inte till åtal med hänvisning till de åtgärder som vidtas av socialnämnd.112s. 87
420.I detta avsnitt behandlas främst tvångsåtgärder under vård med stöd av 3 § LVU. Nämnas kan även att förebyggande åtgärder kan vidtas mot unga mellan 15 och 20 år med stöd av s.k. mellantvång i 22 § LVU samt möjlig heten för socialnämnd att besluta om en tidsbegränsad uppföljning av ett barns förhållanden enligt 11:4 a-c SoL.113 Mellantvånget innebär att den unge ska ha regelbunden kontakt med en särskilt kvalificerad kontaktper son som socialnämnden utsett eller delta i behandling i öppna former inom socialtjänsten. När ett sådant beslut meddelas ska en särskild behandlings - plan finnas.s. 87
421.Barn och unga kan omhändertas enligt 2 § LVU om det p.g.a. för hållandet i hemmet finns påtaglig risk för att barnets hälsa och utveck ling ska skadas samt enligt 3 § LVU om det p.g.a. eget beteende såsom missbruk, brottslig verksamhet, annat socialt nedbrytande beteende finns påtaglig risk för att dess hälsa och utveckling skadas eller om den som dömts till sluten ungdomsvård enligt 32:5 BrB vid verkställighetens slut bedöms vara i uppenbart behov av fortsatt vård för att inte löpa sådan risk. Vård enligt 2 § LVU rör vanligen yngre barn med litet utrymme för rättslig autonomi. Det innebär att vården i första hand rör gränsdragningen mellans. 87
422.Föräldraansvar och barnets rättigheters. 88
423.vårdnadshavares och socialnämnds befogenheter. I detta sammanhang kans. 88
424.konstateras att socialnämnd vid vård enligt 2 § LVU inte har befogenhets. 88
425.att vidta andra tvångsåtgärder riktade mot barnet än de som följer av FB.s. 88
426.Således är nämndens lagliga utrymme för att begränsa barnets rörelsefrihets. 88
427.inte större än föräldrarnas.114 Socialstyrelsen formulerar barnets rättigheters. 88
428.under LVU-vård enligt följande:115s. 88
429.Vård enligt 3 § LVU rör ofta barn och unga över 15 år med en betys. 88
430.dande rättslig autonomi. Det innebär att vården i större utsträckning äns. 88
431.vård enligt 2 § LVU rör gränsdragningen mellan barnets och socialnämndss. 88
432.befogenheter.116s. 88
433.Av 12 § LVU framkommer att det för vård av unga som på någon grunds. 88
434.som anges i 3 § LVU behöver stå under särskilt noggrann tillsyn ska finnass. 88
435.särskilda ungdomshem. Om socialnämnden har beslutat att den unge skas. 88
436.vistas i ett sådant hem ska SiS anvisa plats (11 § LVU). Ansvarsfördels. 88
437.ningen mellan stat och kommun framgår av 6:1-4 SoL. Att en viktig grunds. 88
438.för tvångsvård enligt 3 § LVU är brottsligt beteende kan förklara att LVUs. 88
439.medger att en rad tvångsåtgärder, s.k. särskilda befogenheter vidtas mots. 88
440.den unge (15 § LVU), vid vård-på SiS-hem. Αν 15 § LVU följer att:s. 88
441.Sammanfattande kommentar 89 Barns och ungas rörelsefrihetet kan således inskränkas (15 § LVU). Tvångsåtgärderna kan även användas för att begränsa den unges möjlighet att telefonera och ta emot besök och brev (15 a, 19 §§ LVU). Vidare får den unge beredas vård i enskildhet respektive avskildhet (15 b-c §§ LVU). Egendom får omhändertas enligt 16 § LVU, kroppsvisitering respektive ytlig kroppsbesiktning genomföras enligt 17 § LVU, den unge är skyldig att lämna blod-, urin- eller utandningsprov enligt 17 a § LVU. Påträffas narkotika, andra berusningsmedel eller injektionssprutor utan känd ägare får SiS förstöra eller försälja egendomen (20 § LVU). Tvångsåtgärder får användas endast om de är proportionerliga (20 a § LVU). Beslut fattas av SiS (20 b § LVU). Tre av de åtgärder som vidtas som särskilda befogenhe ter är överklagbara till den förvaltningsrätt som meddelat beslut om vård (42 § LVU). De överklagbara befogenheterna är: 1. inskränkningar i rät ten att föra telefonsamtal och ta emot besök, 2. vård i enskildhet enligt 15 b § LVU eller avskildhet enligt 15 c § LVU samt 3. förstörande eller försäljning av den unges egendom enligt 20 § LVU. Det innebär att sär skilda befogenheter som omfattar bevakning av brev, omhändertagande av egendom, kroppsvisitering och skyldigheten att lämna blod-, urin- eller utandningsprov inte är överklagbara. Socialstyrelsen har tillsynsansvar för verksamheten.117s. 89