1.Bergström Om innebörden av civilrättsliga begrepp i civilrättsliga sammanhang I sin avhandling "Skatter och civilrätt" konstaterar Bergström att det finns civilrättsliga termer som har varierande innehåll i olika civilrättsliga sam' manhang. Som exempel nämner han gåvobegreppet. Det gåvobegrepp som används i en konkret situation kan alltså antingen vara utvidgat eller in skränkt i förhållande till det allmänna gåvobegreppet. Genom att tillmäta civilrättsliga termer en varierande betydelse i olika civilrättsliga samman hang uppnås enligt Bergström en begreppsbildning som är funktionellt av passad efter de olika reglernas syften.s. 63
2.Bergström konstaterar att det finns vissa typiska exempel på gåvotrans aktioner som alltid betecknas som gåva i civilrättsliga sammanhang men att det i flera fall kan vara svårt att dra gränsen mellan gåva och andra typer av rättshandlingar främst då av onerös karaktär. Användningen av civilrättsliga termer i enlighet med deras allmänna civib-ättsliga innebörd i skatterätten Ett begrepps "allmänna civilrättsliga innebörd" bör enligt Bergström endast avse de moment som är helt identiska för alla de fall som täcks av termen. Som framgått ovan kan dock den närmare innebörden variera mellan olika civilrättsliga sammanhang. Enligt Bergström bör den närmare innebörden av civilrättsliga begrepp i skatterätten -inom vissa gränser -variera efter samma principer som i civilrätten. Bergström framhåller att det även finns åtskilliga skatterättsliga termer som har ett 'Varierande innehåll i olika skat terättsliga sammanhang. Mot bakgrund därav anser Bergström att det vore mindre tillfredsställande om civilrättsliga termer inte tilläts ha olika bety delser i skatterätten på grund av att man menar att kravet på förutsebarhet kräver att alla civilrättsliga termer ska ha en klar och fast innebörd i skatte rätten.s. 63
3.Om HFD slår fast efter vilka allmänna principer en regel där en civil rättslig term ingår som ·rättsfaktumbeskrivning ska bedömas, menar Berg-· ström att kravet på en förutsebar rättstillämpning är uppfyllt. Genom att använda civilrättsliga termer på ett ur skatterättslig synpunkt ändamålsen ligt sätt kan man enligt honom komma tillrätta med olika försök att kringgå skilda skatteregler. Däremot anser han inte att domstolen bör tillämpa sär skilda principer som endast gäller för kringgåendeförsök. I stället bör mans. 63
4.64 1. Inledning och allmän bakgrunds. 64
5.ge de civilrättsliga termer, som har en varierande betydelse och förekommers. 64
6.som rättsfaktumbeskrivningar i olika skatteregler, en innebörd som får tills. 64
7.följd att den kringgångna regeln kan omfatta det aktuella kringgåendeförs. 64
8.söket om det framstår som ändamålsenligt vid en samlad bedömning. Meds. 64
9.detta synsätt blir det, enligt Bergström, inte nödvändigt att ta ställning tills. 64
10.om ett förfarande innebär att den skattskyldige försöker kringgå en skattes. 64
11.regel eller ej.s. 64
12.Frågan om när en civilrättslig term kan användas i strid med dess allmännas. 64
13.civilrättsliga innebörd i skatterättens. 64
14.Om man i stället tillämpar en civilrättslig term i strid med dess allmännas. 64
15.civilrättsliga innebörd blir situationen enligt Bergström mera komplicerads. 64
16.och svårbedömd.s. 64
17.En civilrättslig term tillämpas enligt Bergström på ett specifikt skattes. 64
18.rättsligt sätt om det skatterättsliga begreppet saknar ett eller flera av sl.ens. 64
19.civilrättsliga termens kärnrekvisit. Mot en sådan användning av civilrättss. 64
20.liga begrepp talar enligt Bergström både civilrättsliga och ekonomiska skäl.s. 64
21.Han framhåller vidare att det är opraktiskt och förvirrande att ge civilrättss. 64
22.liga termer en annan skatterättslig betydelse.s. 64
23.Trots det ovan anförda anser Bergström att civilrättsliga termer inte alls. 64
24.tid måste uppfattas enligt sin allmänna civilrättsliga innebörd i skatterätten.s. 64
25.Anledningen är att den civilrättsliga avtalsfriheten gör det möjligt att slutas. 64
26.en mängd civilrättsligt giltiga avtal som inte har det ekonomiska och rättss. 64
27.liga innehåll som man normalt förknippar med den aktuella rättshands. 64
28.lingen i skatterätten.s. 64
29.Om en civilrättslig term används i en specifik skatterättslig betydelses. 64
30.med stöd av stadgad praxis är kravet på förutsebarhet uppfyllt enligt Bergs. 64
31.ström. Han framhåller dock att det uppkommer problem första gångens. 64
32.man tillämpar en regel på detta sätt. Vidare poängterar han att civilrättsligas. 64
33.1.8 Forskningsläget 65 termer endast bör uppfattas på ett specifikt skatterättsligt sätt om detta sker på ett enhetligt sätt med stöd av allmänna principer som reglerar vad som krävs för att civilrättsliga rättshandlingar ska kunna accepteras i skatterät ten i enlighet med sin civilrättsliga form.s. 65
34.Dessa "principer" menar Bergström bör gälla oavsett om de skattskyl diga försöker kringgå olika skatteregler eller inte. Enligt honom har debat ten varit alltför inriktad på att isolerat lösa de konflikter som olika skatte flyktsförsök medför. Lika angeläget är enligt honom att behandla det motsatta fallet, nämligen att den skattskyldige fordrar att beskattningen ska ske med utgångspunkt från hans avsikt med transaktionen och inte utifrån den valda civilrättsliga beteckningen. Frågan om HFD utvecklat en särskild skatterättslig genomsynsprincip Gäverth menar (se avsnitt 1.8.4 nedan) att HFD utvecklat en särskild skat terättslig genomsynsprincip. Bergström anser däremot att HFD i samtliga fall -som Gäverth anfört som stöd för sin teori -byggt sina domslut på en civilrättslig tolkning av de aktuella rättshandlingarna. Att HFD inte ut tryckligen angivit att man gjort en civilrättslig bedömning' kan enligt ho nom ha flera förklaringar. En är att det är självklart att domstolen alltid måste klargöra om parternas rubricering stämmer med verkligheten. En annan delförklaring kan enligt honom vara att HFD av tradition är sparsam med att ge uttryck för hur man gör. Vidare poängterar han att HFD möj ligen feltolkat vissa avtal men att detta inte i sig betyder att domstolen an vänt en särskild skatterättslig genomsynsprincip.s. 65
35.Eftersom HFD enligt Bergström inte har utvecklat en skatterättslig genomsynsprincip anser han att termen skatterättslig genomsyn (och kan ske även genomsyn) bör undvikas. Enligt Bergström är det bättre att säga att rättshandlingar ska bedömas enligt sin "verkliga innebörd". Denna inne börd är enligt honom normaltdensamma vid vanlig civilrättslig avtals tolkning som vid en skatterättslig bedömning.s. 65
36.Bergström anser däremot att HFD i vissa fall gjort en alltför strikt och formell bedömning av rättshandlingarnas verkliga innebörd. Som exempel nämner han ett antal avgöranden som rör skapade avdrag via handelsbolag och skapade förluster genom aktiebolag (RÅ 1994 ref. 56, RÅ 1995 ref. 33s. 65
37.66 1. Inledning och allmän bakgrunds. 66
38.och 35). Utgången i dessa mål kan enligt Bergström kanske förklaras meds. 66
39.att de står i överensstämmelse med tidigare praxis, som HFD inte velats. 66
40.ingripa mot utan stöd i ändrad lagstiftning.s. 66
41.I andra fall där HFD valt att inte ingripa mot konstlade transaktioner,s. 66
42.saknas dock sådana förklaringar enligt Bergström. Där har HFD i ställets. 66
43.utgått ifrån att förfarandet varit acceptabelt med en vanlig tolkning ochs. 66
44.sedan tillämpat skatteflyktslagen, set.ex. RÅ 1998 not. 195. Som ytterlis. 66
45.gare ett exempel på att HFD givit uttryck för en "formell" inställning näms. 66
46.ner han RÅ 2001 ref. 66.s. 66
47.Utan en utförligare motivering skulle detta uttalande kunna tolkas soms. 66
48.att han i praktiken förespråkar en skatterättslig genomsyn vid missbrukss. 66
49.situationer. Mot bakgrund av hans utgångspunkt förefaller det dock enligts. 66
50.min mening troligare .att han helt enkelt gjort en annan (mindre formell)s. 66
51.civilrättslig tolkning av avtalen än HFD. Bergström efterlyser tydliga motis. 66
52.veringar från HFD:s sida för att undvika begreppsförvirring.s. 66
53.Om rättshandlingars "verkliga innebörd" och skatte.flykts. 66
54.I sin artikel "Rättshandlingars verkliga innebörd -en kommentar till RÅs. 66
55.2004 ref. 27"diskuterar Bergström vad som skiljer utgången i RÅ 2004s. 66
56.ref. 27 från RÅ 1998 ref. 19 där HFD bortsåg från den formella innebördens. 66
57.och i stället la förfarandets "verkliga innebörd" till grund för beskattningen.s. 66
58.Enligt Bergström är den avgörande skillnaden mellan målen att dens. 66
59.skattskyldige i RÅ 2004 ref. 27 verkligen hade för avsikt att upplåta skogss. 66
60.awerkningsrätterna till mannens bolag som sedan kunde vidareupplåtas. 66
61.dem, även om skattereglerna utnyttjades på ett av lagstiftaren inte förutsetts. 66
62.sätt. I RÅ 1998 ref. 19 var däremot avsikten att via några säregna transaks. 66
63.tioner avyttra aktierna i ett bolag med aktier i annat bolag som vederlag,s. 66
64.utan att skatt skulle utgå.s. 66
65.Om den skattskyldige verkligen har för avsikt att genomföra en ellers. 66
66.flera rättshandlingar på det sätt som uppgetts kan man mot bakgrund avs. 66
67.RÅ 2004 ref. 27 enligt Bergström endast angripa försök att kringgå skatte-s. 66
68.1.8 Forskningsläget 67 regler med stöd av skatteflyktslagen. Detta gäller även om förfarandet med för skattefördelar. Sammanfattande kommentarer Sammanfattningsvis anser Bergström att praxis inte ger stöd för att HFD skulle ha utvecklat någön skatterättslig, från civilrättslig avtalstolkning skild, genomsynsprincip. Rättshandlingar tolkas, enligt Bergström, liksom på övriga rättsliga områden i enlighet med sin verkliga civilrättsliga och skatterättsliga innebörd.s. 67
69.Vad gäller möjligheten att angripa skatteflykt genom resonemang om rättshandlingarnas "verkliga innebörd" framgår enligt Bergström av RÅ 2004 ref. 27 att det inte är möjligt att frångå den yttre formen om parterna verkligen haft för avsikt att följa denna. Enligt Bergström kan en särskild skatterättslig genomsynsmetod undvaras. Missbruk av skattesystemet får i stället lösas med stöd skatteflyktsregler eller annan lagstiftning.s. 67