Se RÅ 2002 ref. 115 I och RÅ 2008 ref. 66.
Hänvisas från p. 7 (s. 242)
1.Vid beskrivningen av slutsatser är det lämpligt att skilja på företeelserna pås. 242
2.forhand planerade rättshandlingsketijor och rättshandlingar som är näras. 242
3.knutna och beroende av varandra.s. 242
4.4.4.1 På forhand planerade rättshandlingskedjors. 242
5.Följande slutsats kan dras när fråga är om på förhand planerade rättshands. 242
6.lingskedjor när skatterättsliga normerande principer är avgörande för uts. 242
7.gången i mål om verklig innebörd:s. 242
8.Civilrättsligt giltiga rättshandlingar kan få stå tillbaka för den normes. 242
9.rande skatteprincipen gällande vem som ska beskattas för inkomst (t.ex.s. 242
10.lön hos fysiker och inte bolagsinkomst i RÅ 2002 ref. 115 I) eller övers. 242
11.en inkomsts karaktär (t.ex. lön och inte kapitalvinst i RÅ 2008 ref. 66) is. 242
12.vissa situationer. Detta gäller inte när det finns en skatteregel som tillåters. 242
13.t.ex. en inkomstöverföring Gämför t.ex. HFD 2011 ref. 19).s. 242
14.4.4.2 Rättshandlingar som är nära knutna ochs. 242
15.beroende av varandras. 242
16.Följande sammanfattande slutsats kan göras när fråga är om rättshands. 242
17.lingar (två eller flera) som är nära knutna och beroende av varandra när sär-s. 242
18.4.4 Skatterättsliga normerande principer är avgörande 243 skilda skatterättsliga principer är avgörande för utgången i mål om verklig innebörd:s. 243
19.Civilrättsligt giltiga rättshandlingar kan få stå tillbaka för den normes. 243
20.rande skatteprincipen gällande vem som ska beskattas för inkomst ellers. 243
21.över en inkomsts karaktär i vissa situationer Gämför RÅ 1986 ref. 75).s. 243
22.Detta gäller inte när det existerar att en skatteregel som tillåter t.ex. ens. 243
23.inkomstöverföring, undantag från förmånsbeskattning etc. Gämförs. 243
24.HFD 2011 ref. 19).s. 243
Avslutande kommentar
1.Likadant som för kategori 2 ska skatterättslig tolkningsmetod tillämpas vid kategori 3-fall. Vid normtillämpningstyp kategori 1-fall har som tidigare redan sagts partsavsikten mycket stor betydelse för tolkningen, medan detta inte gäller för normtillämpningstyp kategori 2-eller 3-fall. Till skillnad från kategori 1 fall löses skatterättsliga problem i kategori 2-och 3-fall irite fristående från lagstiftningen med hjälp av problemlösning som bygger på utrönandet av parternas avsikt, systemtänkande, syften och teoribildning.s. 243
2.Det finns emellertid anledning att fördjupa resonemanget något vad avser normtillämpningstyp kategori 3, dvs. när normtypen skatterättsliga principer ska prövas.s. 243
3.Vid rättstillämpningen kan normtypen skatterättsliga principer använ das för att fylla ut regelsidan när de direkt utläsbara lagreglerna inte ger tyd ligt besked. Att principargument undersöks och prövas i rättstillåmpningen när fråga är om komplicerade transaktioner/rättshandlingar och/eller skat teplaneringstransaktioner är naturligt. Frågan är hur gränsdragningen ska göras för när principerna ska anses vara normerande? Principer som inte kan härledas från lagregler (dvs. utifrån lagstiftningens grundstruktur och systematik) och/eller rättsfall har således fallit utanför min definition i denna studie av när normativa skatterättsliga principer är avgörande för bedömning av rättshandlingars verkliga innebörd.Att vid rättstillämp ning som gäller beskattning på grundval av rättshandlingars verkliga inne börd inte skapa regler eller reparera missar i lagstiftningen baserat på prin ciper som enbart utgör ett hävdande av målsättningar/ambitioner förs. 243
4.244 4. Slutsatser om hur HFD bedömer sammansatta rättshandfingskedjors. 244
5.beskattningen utan stöd i det relevanta rättsliga materialet, dvs. lagreglers. 244
6.eller praxis, är enligt mig en logisk och riktig gränsdragning de lege ferendas. 244
7.då beskattningen lever under ett strikt föreskriftskrav. Beroende på vilkens. 244
8.typ av principargument som anförs i ett enskilt fall kan stödet för att ta uts. 244
9.skatt vara obefintligt till starkt. Det finns därmed mycket stor anledning atts. 244
10.noga överväga anfört principarguments stöd i lagbestämmelserna, intes. 244
11.minst när principen anförs till nackdel för den skattskyldige.s. 244