1.En central förutsättning för att exempelvis urkundsförfalskning eller brukande av osann urkund skall kunna aktualiseras vid elektroniska deklarationer är att ett elektroniskt dokument kan anses utgöra en urkund. Datastraffutredningen har i SOU 1992:110 lagt fram förslag i syfte att klargöra begreppet urkund beträffande elektroniska hand lingar. Förslaget har dock inte resulterat i någon lagstiftning utan frå gorna är föremål ytterligare utredning.51 5 2Förslaget i SOU 1992:110 innebär i stora drag beträffande urkundsbegreppet att brottet urkunds förfalskning skulle omfatta såväl pappersurkunder som elektroniska dokument av urkundskaraktär och att termen urkund skulle bytas ut mot termen dokument.51 Brottet urkundsförfalskning skulle därmed byta namn till dokumentförfalskning.53s. 107
2.Den utredning som nu pågår baseras på kommittédirektiv 2005:68 och går under namnet En översyn av vissa bestämmelser i 14 och 15 kap. brottsbalken ur ett IT-perspektiv. Utredningen skall vara slut förd senast den 29 juli 2007. Utgångspunkten för utredningen är att behovet av att kunna förlita sig på de uppgifter som lämnas kommer att bestå, oberoende av den tekniska utvecklingen.54 De straffbestämmelser som avser att upprätthålla detta skydd måste därför vara anpassade till de krav som de tekniska möjligheterna medför.55 Utredningsuppdraget omfattar att överväga om IT-utvecklingen bör föranleda en förändrad utformning av regleringen i 14 och 15 kap. BrB och lämna förslag till hur en sådan reglering i så fall bör utformas.56 Utredaren har också i uppdrag att överväga om det finns skäl att ändra andra närliggande straffrättsliga bestämmelser och i så fall hur detta bör ske.57 Det förslag som kommer att utmynna ur utredningen kommer således förmodligen att innebära att elektroniska handlingar klart omfattas av 14 och 15 kap. BrB - oavsett om termen urkund kommer att finnas kvar eller 51 Dir. 2005:68. 52 SOU 1992:110 s. 271. Se vidare om urkudsbegreppet prop. 2005/06:149 s. 55-56. 53 SOU 1992:110 s. 271. 54 Dir. 2005:68. 55 Dir. 2005:68. 56 Dir. 2005:68. 57 Dir. 2005:68. 108 Brott relaterade till elektroniska deklarationer bytas ut till något modernare. I kommittédirektivet beskrivs rättsläget på följande sätt:s. 107
3.”Det har i olika sammanhang ifrågasatts i vilken utsträckning en elektronisks. 108
4.handling kan ha urkundsstatus eller om uppgifter i en sådan handling kans. 108
5.anses vara lämnade i skriftlig form i den mening som brottsbalken avser.s. 108
6.Utgångspunkten är att ett krav på skriftlighet normalt omfattar elektroniskts. 108
7.överförda uppgifter (se t.ex. nämnda Ds 2003:29, s. 92 och prop. 2001/s. 108
8.02:150, s. 78 f.). Legalitetsprincipen gör dock att detta inom straffrätten intes. 108
9.kan tas för givet.”58 I kommittédirektivet uttalas vidare att rättsläget beträffande elektro niska handlingars urkundsstatus sammantaget får betraktas som oklart.59 6D0enna oklarhet antas i kommittédirektivet kunna hindra eller försvåra användande och utvecklande av elektroniska handlingar och IT 60s. 108
10.I senare förarbeten har det tagits fasta på denna osäkerhet. Exempel vis uttalas i prop. 2005/06:135 s. 35 följande:s. 108
11.”Rättsläget beträffande förfalsknings- och sanningsbrott som sker genoms. 108
12.användning av elektroniska handlingar anses oklart. Det har i olika sams. 108
13.manhang ifrågasatts bl.a. i vilken utsträckning en elektronisk handling kans. 108
14.ha urkundsstatus eller om uppgifter i en sådan handling kan anses vara läms. 108
15.nade i skriftlig form i den mening som brottsbalken avser. Det går därför intes. 108
16.med säkerhet att säga att en manipulation avseende t.ex. en inskannad hands. 108
17.ling eller en osann uppgift på heder och samvete som har lämnats elektros. 108
18.niskt omfattas av brottsbalkens regler.”61 I avvaktan på lagstiftning har domstolarna haft skäl att ta ställning till urkundsbegreppet avseende annan teknik än papper. I NJA 1987 B 8 konstaterade Högsta domstolen att ett magnetband med viss betalningsinformation kunde utgöra en urkund. Av NJA 1991 s. 739 framgår att stämpelkort till kilometerräknare i fordon kan utgöra urkunder.62 58 Dir. 2005:68. 59 Dir. 2005:68. 60 Dir. 2005:68. 61 Prop. 2005/06:135 s. 35. Se även prop. 2005/06:28 s. 27-30. 62 Beträffande urkundsbegreppet avseende pappershandlingar, se t.ex. NJA 1968 s. 213s. 108
19.(ordersedlar), NJA 1972 s. 643 (inbetalningskort för parkeringsbot) och NJA 1989s. 108
20.s. 656 (protokoll över husrannsakan, kroppsvisitation och beslag, vilka upprättatss. 108
21.med användande av ett blanketter).s. 108
22.Urkundsförfalskning, brukande av osann urkund ... 109 Svea hovrätt tog i den s.k. Alcalä-domen (mål nr 5358-01 den 31 maj 2002) ställning till om ett ordbehandlingsdokument kunde utgöra en urkund. Domstolen uttalade att det förhållandet att ett tekniskt hjälp medel använts för framställandet av en handling inte frånkänner hand lingen urkundskvalité. Hovrätten konstaterade emellertid att ett doku ment som endast upprättats genom ett ordbehandlingsprogram närmast blir att jämställa med en avskrift av en urkund. På grund av att avskrif ter inte kvalificerar som original kan de inte heller utgöra urkunder, oav sett om de lagras elektroniskt eller skrivs ut. Den aktuella domen avsåg frågan om ett rättsutlåtande i Alcalås dator skulle bedömas som en urkund. Hovrätten konstaterade att dokumentet inte gav sken av att vara en kopia av en viss urkund och att det inte heller framgick av utred ningen att Alcalå hade för avsikt att falskeligen underteckna utlåtandet. Åtalet ogillades därför i denna del.63 I Skatteverkets skrivelse om deklarationsombud m.m.64 diskuteras huruvida en e-legitimation respektive en elektroniskt undertecknad deklaration kan utgöra en urkund. Författaren av skrivelsen konstaterar att en traditionell ID-handling (identitetskort) kopplar ihop vissa identitetsuppgifter med en persons unika kännetecken.65 De unika känne tecknen på ett identitetskort utgörs av namnteckning och foto.66 Dessa kombineras med en framställningsprocedur som ger uttryck för äkthet på så sätt att identitetskortet trycks med svårförfalskade mönster. En e-legitimation saknar koppling till fysiska unika kännetecken. Istället är identiteten skyddad från tillgång från obehöriga personer på så sätt att det krävs specifik kännedom om exempelvis en inloggningskod för att e-legitimationen skall kunna användas. Motsvarigheten till en betrodd utfärdare av fysiska ID-handlingar utfärdar ett identitetskort är att en utfärdare av e-legitimation förser det dokument som signeras med en elektronisk stämpel som ger uttryck för originalitet.67 Eftersom e-legitimationer således fungerar på samma sätt som identitetskort torde en e-legitimation kunna vara att anse som en urkund. 63 Se vidare Kronqvist 2003 s. 30-32. 64 Skatteverkets skrivelse 2004-04-26, Dnr 130 325738-04/113 (Furberg). 65 Skatteverkets skrivelse 2004-04-26, Dnr 130 325738-04/113 (Furberg) s. 102. 66 Se Skatteverkets skrivelse 2004-04-26, Dnr 130 325738-04/113 (Furberg) s. 102. 67 Skatteverkets skrivelse 2004-04-26, Dnr 130 325738-04/113 (Furberg) s. 102. 110 Brott relaterade till elektroniska deklarationers. 109
23.Sammantaget kan konstateras att domstolarna - även om det inte finns så mycket rättspraxis på området - och Skatteverket tycks inta en pragmatisk ställning till urkundsbegreppet och innefatta även elektro niska handlingar i det. Utifrån lagstiftarperspektiv anses dock urkundsbegreppets innebörd vara oklar vad beträffar elektroniska handlingar. Oavsett om urkundsbegreppet de lege lata redan nu innefattar elektro niska handlingar eller inte kommer straffbestämmelserna som nu avser urkunder med största sannolikhet, om dir. 2005:68 leder till lagstift ning, att i framtiden omfatta elektroniska dokument. En fortsatt fram ställning beträffande BrB:s bestämmelser är därför enligt min uppfatt ning av intresse.s. 110