1.Om grundrätten inte kan preskriberas förändras utgångspunkten för preskrip tionstiden för en fordran som är härledd ur grundrätten. Vid sådant förhållande krävs ett ytterligare faktum förutom grundrätten för att preskriptionstid skall 342 5 Preskription enligt svensk rätt börja löpa.226 Preskriptionstiden avseende till exempel utdelning på aktier i bo lag börjar således att löpa vid den tidpunkt då anspråket på utdelning upp står.227 Vidare är utgångspunkten förskjuten om förpliktelsen följer direkt av lag, såsom i fråga om underhållsbidrag.228 Ett annat undantag avser skadestånd på grund av bristande hemul. Hemulsansvaret preskriberas inte, däremot är den skadeståndsfordring som uppstår efter det att fastigheten frånvunnits någon un derkastad preskription. Denna löper då med utgångspunkt i ”den dag fastighe ten genom laga kraft ägande dom frånvunnits innehavaren”.229 Det är inte helt lätt att förstå varför en räntefordran skall behandlas annor lunda än en fordran på grund av en inpreskriptibel grundrätt. Situationerna är helt parallella. Omständigheten förklaras emellertid av att preskriptionslagen bygger på en uppdelning i sakrättigheter och fordringsrättigheter. Uppdelning en sker utifrån en teoretisk skiljaktighet mellan rättighetsslagen, en skiljaktighet som kanske inte alltid är lika uppenbar för en berörd gäldenär respektive borge när.s. 341
2.Enligt FB 13 kap 10 §230 preskriberas myndlingens skadeståndsanspråk mots. 342
3.en avgående förmyndare ett år efter den tidpunkt då den avgående förmyns. 342
4.daren avlämnat redovisning till överförmyndaren. Detsamma gäller, enligts. 342
5.samma lagrum, gode mäns eller förvaltares skadeståndsskyldighet. Lindskogs. 342
6.rekommenderar också att preskriptionstid inte skall löpa avseende förmyns. 342
7.dares respektive god mans skuld till huvudmannen under tiden uppdragets. 342
8.består, en ståndpunkt för vilken onekligen goda skäl talar.231 Motsvarandes. 342
9.bör även gälla för den gode mannens skulder mot sin huvudman, om orsas. 342
10.53 Preskriptionslagen (1981:130) 343s. 53
11.ken till att den gode mannen förordnats är på att huvudmannen har svårt els. 53
12.ler är helt förhindrad att åstadkomma preskriptionsavbrott.2' Ett ytterligare undantag har under senaste 10 åren etablerats i praxis och avser fel i fastighet vid entreprenad. Enligt NJA 1987 s. 243 och 716 skall preskrip tionstiden för fel inte börja löpa förrän vid dagen för slutbesiktning resp, över lämnande.s. 53
13.I det förstnämnda fallet NJA 1987 s. 243, där fråga var om tillämpning av 1862 års preskriptionsförordning, fann HD att utgångspunkten för preskrip tionstiden borde vara ”en tidpunkt som anknyter till att entreprenören givit ut tryck för att han ansett sig ha fullgjort sin huvudförpliktelse”. Att låta preskrip tionstiden för fordringar på grund av fel i entreprenaden börja vid den tidpunkt då den handling företogs som orsakade felet vore ”opraktiskt”.233 I rättsfallet NJA 1987 s. 716 fann HD att tidpunkten för överlämnandet av entreprenaden är utgångspunkt för preskriptionstiden eftersom entreprenören senast då visat att han fullgjort sin huvudförpliktelse.s. 53
14.Man kan fråga sig varför HD fann det vara ”opraktiskt” att här tillämpa det första rättsfaktumets princip. HD skriver:s. 53
15.”Med den ståndpunkt bolaget234 intagit i målet skulle åtminstone teoretiskt sett en beställares fordran kunna preskriberas under pågående entreprenadarbe te, trots att beställaren genom entreprenörens verksamhet haft fog för antagan det att fordringen överhuvud inte skulle behöva uppkomma. En ordning som leder till en sådan möjlig följd och som under alla förhållanden medför att den tid inom vilken beställaren måste vidta åtgärder för att komma till sin rätt för kortas medan den andra parten är i färd med att fullgöra sin huvudförpliktelse, av vilken ifrågavarande fordran beror, ter sig knappast rimlig om inte mycket starka skäl grundade på de ändamål som uppbär preskriptionsinstitutet talar för den.”235s. 53
16.HD fann inte sådana skäl föreligga. Det är möjligt att ett sådant uppskov av preskriptionstiden kan finnas även på andra områden. I rättsfallet NJA 1938 s. 266 gav ett par äkta makar uppehälle till en syster till makan. Med anledning av att makarna tog över en fastighet från hustruns föräldrar ställdes år 1920 ett skuldebrev ut till hustruns syskon. Den kvinna, som hade erhållit underhåll av makarna, måste år 1935 skrivas in på mentalsjukhus och sättas under förmyn dare. I samband härmed gjordes en förteckning över hennes tillgångar och skul der av förmyndaren. HD fann den omständigheten att makarna gav födoråd åt 344 5 Preskription enligt svensk rätt systern medföra avbrott av preskriptionstiden så att fordringen enligt skulde brevet inte kunde anses preskriberad.s. 53
17.I fråga om fordran på pension föreskrivs i § 2 st. 3 preskriptionslagen att pre skriptionstiden börjar löpa den dag då fordringen tidigast kan göras gällande.236 Bestämmelsen skiljer mellan fall då förfallodagen är bestämd och fall då den inte är det. Är förfallodagen bestämd börjar preskriptionstiden att löpa den dagen, är den inte bestämd börjar preskriptionstiden att löpa den dag ”gäldenären kan avkrävas betalning.”237s. 344
18.Såsom framhålls i prop. 1979/80:119238 grundar sig de flesta pensionsfords. 344
19.ringar på en försäkring, varför preskriptionen regleras av respektive försäks. 344
20.rings preskriptionsbestämmelse. Det kan vara fråga om allmän försäkrings. 344
21.enligt lagen därom eller om försäkring tecknad hos ett privat försäkringsbos. 344
22.lag.2” Att gäldenären inte kan anträffas torde inte förhindra att preskriptionstid löper. Enligt 1862 års preskriptionsförordning kunde preskriptionstid avbrytas även i ett sådant fall om vissa former iakttogs. Även enligt 1981 års preskriptionslag kan preskriptionstiden i vissa fall avbrytas eller åtminstone förlängas även om gäldenärens uppehållsort är okänd. En förutsättning torde dock vara att borge nären väcker talan mot gäldenären.240s. 344
23.Preskriptionsavbrott kan ske genom att borgenären väcker talan mot gäldes. 344
24.nären; kan den sistnämnde inte delges erhåller emellertid borgenären endasts. 344
25.en tilläggsfrist om ett år med början i den tid förfarandet avslutats. Huvuds. 344
26.regeln är dock att preskriptionen beräknas ”som om något avbrott intes. 344
27.skett”, se preskriptionslagen § 5 p. 3 p och § 7 st. 2. Enligt PM Ds Jus. 344
28.1977:14 s. 44 kan en gäldenär delges om hans hemvist eller uppehållsort ärs. 344
29.känd, även om denne är oanträffbar. - Kärnfrågan torde i detta fall vara närs. 344
30.kungörelsedelgivning eller surrogatdelgivning kan ske. Vidare gäller enligts. 344
31.rättegångsbalken kap. 10 § 1 st. 5 att en person kan stämmas in vid dens. 344
32.domstol inom vars domsaga denne senast haft sin hemvist eller uppehållits. 344
33.sig. Detta gäller om talan avser svensk medborgare, ”som inte har känt hems. 344
34.vist vare sig inom eller utom riket och som uppehåller sig utomlands ellers. 344
35.vars uppehållsort är okänd”.s. 344
36.5.3 Preskriptionslagen (1981:130) 345 Inte heller omständigheten att borgenären saknar kunskap om att han besitter en fordran eller att han inte känner till vem som är gäldenär medför principiellt sett att utgångspunkten för preskriptionstiden flyttas eller att preskriptionstiden skjuts upp.s. 345