1.Det är iögonfallande att ingen av de här undersökta främmande rättsordningarna stadgar om en generellt gällande prisavdragssanktion.s. 183
2.I engelsk rätt finns sanktionen prisavdrag över huvud taget inte: den närmaste sanktion som förekommer är möjligheten att kvittningsvis räkna av ett krav på skadestånd mot ett vederlagskrav.Som Krüger påpekar måste man dock göra skillnad mellan kvittning och reduktion av priset, eftersom det kan uppstå praktiska skillnader mellan dessa två institut vid fordringscession och pantsättning.Inom köprätten kan, på grund av den beräkningsmetod som stadgas i 38§ köplagen, också det förhållande att prisavdraget beräknas på ett annat sätt än skadeståndet utgöra en anledning att skilja mellan vederlagsreduktionen och ett skadeståndskrav. Det måste alltså sägas att den engelska rätten inte erbjuder någon kontraktsbrottspåföljd som motsvarar prisavdraget.s. 183
3.I den franska rätten tycks rätt till prisavdrag endast finnas i köprätten. Prisavdragsrätten stadgas i art.1644 Code civil som ett alternativ till hävning av köpet. Det är enligt denna artikel obligatoriskt att anlita en expert för att fastställa avdragets storlek (det finns alltså ingen automatisk begränsning av prisavdraget).Utanför köprätten tycks prisavdraget inte räknas till de generellt tillämpliga kontraktspåföljderna.s. 183
4.I den tyska rätten förekommer prisavdrag vid köp (§441 st.1, 1 men. BGB jfr med §437 nr 2, 2 mom. BGB), materiella arbetsbeting (Werkvertrag, §638 st.1, 1 men. BGB jfr med §634 nr 3, 2 mom. BGB),hyra (§536 st.1 BGB) och vid reseavtal (§651d BGB). Här är att märka att vid köp och arbetsbeting rätten till prisavdrag kan göras gällande ”i stället för”hävning, vilket alltså innebär att samma förutsättningar gäller för prisavdrag som för hävning vid dessa kontraktstyper (dock att vid arbetsbetingsavtalet mindre brister i verket inte ger rätt till hävning, se §323 st.5, 2 men. BGB, utan att rätten till prisavdrag påverkas därav). Vid köp och arbetsbeting är prisavdragsrätten utformad som en Gestal-s. 183
5.183 tungsrecht, det vill säga borgenären måste göra rätten gällande genom en förklaring. Vid hyra och reseavtal inträder dock prisavdraget automatiskt genom lagens kraft, och gäldenären behöver bara reklamera felet.s. 183
6.Det visar sig alltså att prisavdraget som kontraktsbrottspåföljd enligt de i detta arbete undersökta främmande rättsordningarna används i mycket begränsad utsträckning. I fransk och tysk rätt är prisavdraget i huvudsak begränsat till objektcentrerade avtal: det enda undantaget utgörs av reseavtalet enligt tysk rätt, där i praktiken dock en lista (den såkallade Frankfurter Tabelle) ersätter beräkningen av prisavdraget.s. 184
7.I svensk rätt förekommer prisavdraget i lagstiftningen i 8kap. 9 till 11§§ samt 12kap. 11§ 1st. 3 mom. och 2st. jordabalken – här gäller att arrendatorn, respektive hyresgästen skall få njuta ”skälig” nedsättning av avgiften om arrendet eller lägenheten inte är i fullt brukbart skick eller har andra kvalitativa fel – i 4kap. 12, 17, 18 och 19§§ jordabalken samt i 21§ konsumenttjänstlagen, 28§ konsumentköplagen och 37§ köplagen. (I vissa fall går beräkningsmetoden ut på att avdraget skall vara proportionellt till godsets marknadsvärde i oskadat och skadat skick, jfr 4kap. 19 c § jordabalken och 38§ köplagen). Det är också möjligt att tolka 4kap. 16§ jordabalken som en prisavdragsbestämmelse, där dock beräkningsmetoden avser den belastning som överstiger den som förutsattes vid köpet. Nästan alla dessa bestämmelser avser objekt, antingen sådana som förvärvas genom köp eller sådana som upplåts. De enda bestämmelser i svensk lagstiftning som medger prisavdrag vid icke-objektscentrerade avtal är 23§ fastighetsmäklarlagen (enligt vilken prisnedsättning dock inte kommer i fråga när fastighetsmäklarens åsidosättande av sina skyldigheter är ringa) och 21§ konsumenttjänstlagen i vad avser de förvaringstjänster som enligt 1§ 3 p. konsumenttjänstlagen omfattas av lagen. Enligt konsumenttjänstlagen skall prisavdraget motsvara vad det kostar konsumenten att få felet avhjälpt. Denna bestämmelse är antagligen i praktiken omöjlig att använda, eftersom avhjälpande inte torde komma ifråga vid förvaringstjänster.Den skall därför inte diskuteras i förevarande sammanhang. Vad gäller fastighetsmäklarlagen framgår inte av lagstiftningen hur minskningen skall beräknas. Inte heller av förarbetena till bestämmelsen i 23§ fastighetsmäklarlagen eller dess föregångare i 18§ lagen (1984:81) om fastighetsmäklare framgår hur avdraget skall bestämmas.s. 184
8.I rättspraxis har prisavdraget inte använts utanför det område som idag är lagfäst: rättsfallen avser normalt köp och i något enstaka fall fastighetsmäklaravtal.Det saknas alltså anledning att anta att prisavdraget 184 redan idag skulle vara erkänt som en allmän sanktion för kontraktsbrott utanför det lagstadgade området.s. 184
9.Bestämmelsen i fastighetsmäklarlagen har ibland uppfattats som en jämkningsbestämmelse. Sålunda uttalar föredraganden i NJA 2000 s.629:s. 185
10.Möjligheten att jämka ersättningen på grund av mäklarens pliktförsummelses. 185
11.utgör alltså ett påtryckningsmedel att mäklaren skall utföra sitt uppdrags. 185
12.omsorgsfullt och i allt förfara i enlighet med god fastighetsmäklarsed. (Jfrs. 185
13.SOU 1981:102 s. 144f. och s.222.) Uppfattat på detta sätt är frågan om 23§ fastighetsmäklarlagen över huvud taget kan förstås som en prisavdragsbestämmelse i egentlig mening, då jämkning förvisso utgör en med prisavdraget besläktad sanktion – båda vilar på ett ekvivalenstänkande – men prisavdraget beräknas genom en jämförelse mellan prestationens värde i avtalsenligt och faktiskt skick, medan jämkning avser ett mera renodlat rimlighets- och skälighetsresonemang. Tanken att 23§ fastighetsmäklarlagen skulle utgöra en jämkningsbestämmelse motsägs dock dels av att Högsta domstolen i NJA 2000 s.629 konsekvent talar om nedsättning av fastighetsmäklarens ersättningskrav istället för om jämkning, dels av uttalanden i prop. 1983/84:16 som gäller den likalydande föregångaren till 23§ fastighetsmäklarlagen i 1984 års lag:s. 185
14.Möjligheterna att sätta ned ersättningen bör dock enligt min mening intes. 185
15.vara begränsade till sådana situationer där mäklarens försummelse har för-s. 185
16.anlett en skada för köparen eller säljaren. Skadeståndsregeln bör därförs. 185
17.kompletteras med en allmän bestämmelse om prisavdrag oavsett om köpa-s. 185
18.ren eller säljaren har tillfogats någon skada. Det som tycks ligga till grund för uttalandet är en ekvivalenstanke av prisavdragskaraktär, det vill säga att uppdragsgivaren inte skall behöva betala det avtalsenliga vederlaget om han inte fått det som han kontraherat om. Är denna tolkning riktig kan 23§ fastighetsmäklarlagen anses som jämkningsbestämmelse endast eftersom beräkningen av avdraget til syvende og sidst är skönsmässig.s. 185
19.När beräkningen av prisavdraget blir skönsmässig går dock det praktiska stödet som förutom ekvivalenstanken bär upp prisavdraget i allmänhet förlorat: det är inte längre enkelt för borgenären att skaffa sig kompensation för en undermålig prestation, utan skönsmässigheten i avdraget inbjuder till processer. Denna aspekt av prisavdragsreglerna i fastighetsmäklarlagen torde generellt göra sig gällande vid alla prestationer vars marknadsvärde inte lätt kan bedömas, och där alltså beräkningen av prisavdraget med nödvändighet måste ha starka inslag av skönsmässighet: sås. 185
20.185 snart prisavdragets storlek inte lätt kan bedömas får prisavdraget stora likheter med jämkning och med den svåra beräkningen av skadeståndet.s. 185
21.Vid förpliktelser att visa omsorg torde prisavdraget och skadeståndet bli närmast identiska påföljder för kontraktsbrott. Även vid prisavdrag måste avtalsbrottet bevisas, vilket vid förpliktelser att visa omsorg innebär att culpamåste bevisas. Storleken av avdraget framgår inte heller automatiskt, utan parterna måste antingen förlikas eller anlita domstols hjälp för att fastställa den. Den enda skillnaden mellan skadeståndet och prisavdraget i dessa fall tycks vara dels att prisavdraget kan användas när naturaprestationen inte håller överenskomna kvaliteten fast ingen skada i skadeståndsrättslig mening uppkommit, dels att prisavdraget är begränsat till vederlagets belopp. Givet dessa begränsningar kan ifrågasättas huruvida borgenären över huvud taget skulle ha ett skyddsvärt intresse av att göra ett prisavdrag gällande som sanktion mot en förpliktelse att visa omsorg.s. 186
22.Vid resultatförpliktelser är åtminstone det första ledet i bevisningen, det vill säga bevisningen avseende avtalsbrottet, enkelt. Potentialen för tvister avseende avdragets storlek kvarstår dock, vilket innebär att en stor del av den rättstekniska elegans som prisavdraget som påföljd har går förlorad. Detta betyder att prisavdraget som sanktion förlorar i attraktivitet jämfört med en talan om skadestånd: i synnerhet i situationer där ingen skada i skadeståndsrättslig bemärkelse uppstått handlar det i dessa fall endast om att borgenären skall kompenseras för att han inte fått exakt det arbete som han vid tidpunkten för avtalet ansåg skulle behövas för att uppnå resultatet. Den rättspolitiska grunden för ett sådant krav torde kunna ifrågasättas.s. 186
23.Denna form av avdrag – i skadeståndets skepnad – är numera erkänd i eng-s. 186
24.elsk rätt. I Ruxley Electronics and Construction Ltd. v. Forsyth[1996] A.C.s. 186
25.344 handlade frågan om en swimmingpool som käranden byggt åt svaran-s. 186
26.den. I avtalet stadgades att poolen skulle ha ett djup av sju fot och sex tum;s. 186
27.svaranden byggde poolen endast till ett djup av sex fot. Käranden stämdes. 186
28.svaranden på betalning av vederlaget, och svaranden gjorde kvittningsviss. 186
29.gällande ett yrkande om skadestånd avseende kostnaden för att få poolen tills. 186
30.det djup som förutsatts i avtalet. I processen fastställdes att kostnaden för atts. 186
31.få swimmingpoolen till avsett djup uppgick till 21560 £, samt att kärandens. 186
32.inte hade sparat något genom att bygga poolen till ett mindre djup; dets. 186
33.fanns alltså ingen skillnad mellan poolens ekonomiska värde i avtalsenligts. 186
34.och i faktiskt skick. House of Lords förvägrade svaranden skadestånd för atts. 186
35.få poolen till rätt djup, men medgav 2500 £ som ”loss of amenity”. Denna 186s. 186
36.summa fastställdes efter en skälighetsbedömning. Trots att domen är klädds. 187
37.i skadeståndsrättsliga termer – där alltså förlusten avseende nöjet att ha ens. 187
38.pool som är sju fot och sex tum djup numera erkänns som en ersättningsgills. 187
39.skada – kan argumenteras att bakom detta resonemang ligger samma över-s. 187
40.väganden som bakom avdragsmöjligheten i den svenska fastighetsmäklar-s. 187
41.lagen, nämligen att kunden har rätt att få det som han betalat för, och ingets. 187
42.mindre, även om ingen ekonomisk skada uppstått. Prisavdraget lämpar sig således i princip endast som sanktion för kontraktsbrott när det gäller resultatförpliktelser vars objektiva värde är relativt lätt att fastställa. I andra fall fyller prisavdraget ingen direkt funktion.s. 187
43.Värdet är enklast att fastställa när det finns en marknad för prestationer av samma slag. Detta innebär alltså att prestationen i fråga helst i en eller annan mening bör vara fungibel, och detta torde vara anledningen till att prisavdraget som sanktion har sitt typiska användningsområde vid omsättningen av fungibla varor.Även vad gäller arrenden och lägenhetshyra torde det normalt finnas jämförbara objekt med vars ledning priset på en icke-avtalsenlig prestation kan fastställas. När avtalet inte gäller ett objekt som har ett marknadsvärde kan avhjälpandekostnaden tjäna som ledning. Kommer inte ens avhjälpande i fråga kvarstår endast att göra en skönsmässig bedömning. Ramberg skriver om prisavdragsberäkningen i köplagen:s. 187
44.När man bedömer varans ”värde” i felaktigt skick är det i vissa fall naturligts. 187
45.att utgå från vad det skulle kosta att avhjälpa felet. Det är förklarligt atts. 187
46.avhjälpningskostnaden i så fall blir identisk med prisavdraget, trots atts. 187
47.köparens rätt till ersättning för avhjälpningskostnad enligt 34§ tredjes. 187
48.stycket är en påföljd av annat slag än prisavdraget. I praktiken är det emel-s. 187
49.lertid vanligt att man blandar ihop de båda påföljderna och mer eller mindres. 187
50.sätter likhetstecken mellan avhjälpningskostnad och prisavdrag. Det kans. 187
51.emellertid tänkas att avhjälpning överhuvudtaget inte blir aktuell såsoms. 187
52.t.ex. vid försäljning av varor som finns i olika kvalitetsgrader. Om köparen is. 187
53.ett sådant fall – i stället för att begära omleverans med en vara som har dens. 187
54.riktiga kvalitetsgraden – påfordrar prisavdrag, finns ingen möjlighet atts. 187
55.använda någon annan metod än att jämföra priserna för de olika kvalitets-s. 187
56.graderna. I andra fall kan möjligheter saknas att använda en tänkt avhjälp-s. 187
57.ningskostnad eller marknadsvärdena som referenspunkter. I så fall återstårs. 187
58.inget annat än att göra en skönsmässig uppskattning av felet och dess värdes. 187
59.i relation till det avtalade priset.s. 187
60.187 Mot bakgrund av den ovan förda diskussionen bör skönsmässiga prisavdrag helst undvikas.Det som alltså kvarstår är prisavdragsberäkningar med hjälp av avhjälpandekostnaden och marknadsvärdet. Båda beräkningsmetoderna torde förutsätta att avtalet är objekts- i motsats till arbetscentrerat: det torde nära nog vara omöjligt att efter det att ett arbete fullbordats bedöma vilket värde ett dåligt utfört arbete har. Ett exempel kan förtydliga detta: vilket marknadsvärde har det arbete som en slarvig redovisningskonsult lägger ned jämfört med det arbete som en noggrann redovisningskonsult lägger ned på bokföringen? Objekt – i bemärkelsen fysiska föremål – har normalt åtminstone ett försäljningsvärde som låter sig fastställas på ett förhållandevis objektivt sätt; ofta kan de också repareras, vilket leder till att en avhjälpningskostnad kan beräknas.s. 187
61.Sammantaget betyder detta att prisavdraget som sanktion har sitt naturliga tillämpningsområde vid objektscentrerade resultatförpliktelser och är föga meningsfullt vid immateriella förpliktelser att visa omsorg. Däremellan torde lämpligheten av denna sanktion falla respektive öka på en glidande skala: det kvarstår att vid varje kontraktstyp undersöka huruvida prisavdraget utgör en lämplig påföljd.s. 188