1.Är en eller bägge av barnets föräldrar välbärgade kan s.k. standardtillägg utan en direkt koppling till barnets behov utgå. Standardtillägg motiveras generellt av att frågan om barnets totala underhållsbehov enligt lagmotiven inte ska ses som fristående från föräldrarnas ekonomiska förhållanden.65 Det övergripande syftet med standardtillägg är att barnet ska kunna leva på en likartad ekonomisk nivå som föräldrarna.66 Med lagrådets ord innebär en god ekonomi hos någon av för äldrarna att barnets samlade anspråk på sin uppväxtmiljö ökar.67 Av motiven följer alltså att standardtillägg kan ses som en rättighet för barnet. Annorlunda uttryckt innebär det att ett barn med en välbärgad förälder kan göra anspråk på en högre ekonomisk levnadsstandard än ett barn med mindre välbärgade föräldrar. Delvist motsägelsefullt har standardtilllägget också relaterats till barnets behov. Det har då anförts att tillägget innebär att barnet har rätt att även få mindre angelägna behov tillgodosedda.68 Att barnet har principiell rätt till en likartad standard som föräldrarna har slagits fast av HD. Beloppsmässigt är dock domstolarna återhållsamma vad gäller beviljandet av standartillägg. Den restriktiva linjen följer HD:s ställningstagande i NJA 1985 s. 781.s. 14
2.I NJA 1985 s. 781 gjordes gällande att barnet var vant vid ens. 14
3.god standard vad gäller fritidsaktiviteter, resor m.m. Då dens. 14
4.52s. 14
5.bidragsskyldige hade ett betydande överskott och förmögenhets. 15
6.fann TR att ett standardtillägg skulle utgå med 300 kr pers. 15
7.månad. Den bidragsskyldige överklagade och anförde att hanss. 15
8.förmögenhetsförhållanden utvecklats negativt, att kostnader förs. 15
9.barnomsorg pga. barnets ålder inte skulle beaktas och att boförs. 15
10.äldern var gift med en man med goda inkomster. HovR fann atts. 15
11.standardtillägg inte skulle utgå. HD konstaterade däremot, i liks. 15
12.het med lagmotiven, att barn efter en glidande skala kan göras. 15
13.anspråk på en högre standard ju bättre ställt föräldrarna hars. 15
14.det. Inte heller en god ekonomi hos boförälder hindrar atts. 15
15.underhållsbidraget räknas upp men dämpar barnets anspråk pås. 15
16.den bidragsskyldige. Med hänvisning till den bidragsskyldigess. 15
17.ekonomi och att barnet som tonåring hade ökade anspråk på sins. 15
18.uppväxt miljö fann HD att standartillägg skulle utgå. Beloppets. 15
19.300 kr fastställdes med hänsyn tagen till boförälderns ekonomis. 15
20.samt den bidragsskyldiges umgänge med barnet. NJA 1995 s. 297 rörde dels frågan om vårdnadshavarens in komstbortfall pga. vård av barn var att se som en del av bar nets behov (se ovan 3.2.4), dels fråga om standardtillägg.s. 15
21.I NJA 1995 s. 297 yrkades standardtillägg för en treårings räks. 15
22.ning. Stora skillnader förelåg i föräldrarnas ekonomiska förhåls. 15
23.landen. Den bidragsskyldige anförde bl.a. att föräldrarna intes. 15
24.bott tillsammans och att barnet därför aldrig hunnit vänja sigs. 15
25.vid någon standard som skulle motivera ett standardtillägg.s. 15
26.Med hänvisning till NJA 1985 s. 781 konstaterade HD atts. 15
27.utgångspunkten för bedömning av standardtillägg är att barnets. 15
28.ska ha ett så stort standardtillägg att dess standard är likartads. 15
29.som den bidragsskyldiges. Barnet måste dock på ett rimligt sätts. 15
30.kunna tillgodogöra sig underhållet. Också med hänsyn tagen tills. 15
31.barnets ålder fann HD att standardtillägg skulle utgå. Unders. 15
32.hållsbidraget fastställdes till 2 500 kr i månaden. I NJA 1996 s. 134 var fråga om betydelsen av barnets egna tillgångar. (Se ovan 3.1.)s. 15
33.I NJA 1996 s. 134 hade såväl barn som föräldrar mycket gods. 15
34.ekonomi. Boförälderns överskott beräknades till 17 140 kr ochs. 15
35.den bidragsskyldiges till 6 427 kr per månad. De bägge barnens. 15
36.hade kapitalinkomster på cirka 500 kr i månaden. HovR, till vils. 15
37.kens bedömning HD anslöt sig, fann att barnen som bägge var is. 15
38.tonåren hade behov av ett standardtillägg utöver schablonbes. 15
39.53s. 15
40.loppet motsvarande 1 500 kr per månad. Från det beloppet gjors. 16
41.des avdrag för barnbidrag/studiebidrag samt barnens inkomster.s. 16
42.Beloppet fördelades därefter proportionerligt mellan förälds. 16
43.rarna. Standartillägg yrkades i sju, dvs. hälften, av de fjorton på ma teriella grunder avgjorda mål som inkommit i undersökningen av 2004 års tingsrättsdomar. Standardtillägg utdömdes ej i ett av målen, ”kvittades” mot resekostnader i ett mål och utdöm des med varierande belopp i fem av målen.s. 16
44.I Borås TR T 2870-02 fastställdes underhållsbidraget till 2 300s. 16
45.kr. Moderns överskott var 3 200 kr, den bidragsskyldige fadernss. 16
46.10 180 kr. Det 12-åriga barnets normalbehov enligt schablons. 16
47.beräknades till 1 670 kr efter avdrag för barnbidrag. Barnets. 16
48.yrkade att underhållsbidrag skulle utgå med 3 000 kr pers. 16
49.månad. Den bidragsskyldige medgav 1 252 kr med motives. 16
50.ringen att barnet inte hade behov av standardtillägg. TR fann atts. 16
51.barnets levnadsnivå före föräldrarnas separation och fadernss. 16
52.inkomster motiverade att standardtillägg skulle utgå. Fadernss. 16
53.inkomster utgjorde 80 procent av föräldrarnas samlade förs. 16
54.måga. Beräknat på barnets grundbehov skulle detta leda till etts. 16
55.underhållsbidrag på 1 336 kr. TR medgav också standartillägg.s. 16
56.Underhållsbidrag fastställdes därmed till sammantaget 2 300 kr.s. 16
57.Beloppet 2 300 kr fastställdes diskretionärt och motiveradess. 16
58.inte. Parterna bar sina egna rättegångskostnader. Huvudfrågan i Borås TR T 2870-02 var hur den bidragsskyldiges inkomster skulle beräknas. (Se nedan 4.1.) Det kan för klara det begränsade utrymmet som frågan om barnets behov gavs. I två avgöranden från Enköping TR respektive Göteborg TR diskuteras däremot barnens utgifter i detalj.s. 16
59.I Enköpings TR T 426-03 fördes en detaljerad diskussion om des. 16
60.två tonåriga flickornas behov av standardtillägg. Yrkandens. 16
61.framställdes med varierande belopp för tre tidsperioder.s. 16
62.Yrkande om kontinuerligt underhåll uppgick till 2 000 kr pers. 16
63.barn och månad. Medgivet underhållsbidrag var 1 471 kr. Särs. 16
64.skilt diskuterar parterna de månatliga kostnaderna på 3 000 krs. 16
65.för den ponny som föräldrarna tillsammans gett barnen. Rättens. 16
66.anför att standartillägg främst är avhängigt den bidragsskyldi-s. 16
67.ges ekonomi, inte de konkreta utgifterna, givet att barnen visats. 16
68.54s. 16
69.att de har förmåga att tillgodogöra sig ett standardtillägg. Dens. 17
70.bidragsskyldige bedöms ha ett överskott på drygt 8 000 kr.s. 17
71.Boförälderns framtida överskott bedömdes vara 2 970 kr. Pga.s. 17
72.av barnens varierande utgifter samt boförälderns varierandes. 17
73.inkomster fastställdes underhållsbidrag för fyra skilda perioder.s. 17
74.Domstolen fann att standardtillägg om 300 kr per månad ochs. 17
75.barn ska utgå för en av dessa perioder, totalt 2 300 kr per barn.s. 17
76.Yrkat underhållsbidrag för denna period var 2 500 kr, medgivets. 17
77.1 825 kr. Domslutet är svårförenligt med rättens konstaterande att standardtillägg är avhängigt den bidragsskyldiges ekonomi då dennes inkomster i allt väsentligt är desamma medan barnets utgifter (pga. försäljning av ponnyn) liksom boförälderns in komster pga. sjukskrivning varierar. Också i Göteborgs TR T 10371-02, lades stor vikt vid barnens faktiska utgifter.s. 17
78.Göteborgs TR T 10371-02 fastställs underhållsbidrag till 2 915s. 17
79.kr respektive 3 477 kr per månad för flickor födda 1985 ochs. 17
80.1981. Barnen yrkade underhållsbidrag på 3 970 kr respektives. 17
81.5 090 kr. Den bidragsskyldige fadern medgav 2 500 kr per barn.s. 17
82.Den bidragsskyldiges överskott fastställdes till åtminstones. 17
83.50 000 kr per månad. Också boföräldern hade en god ekonomi.s. 17
84.Barnen anförde att de före föräldrarnas separation var vana vids. 17
85.en synnerligen hög standard. De motiverade ett standardtilläggs. 17
86.med utgångspunkt i utgifter för fickpengar, telefonkort, mopeds. 17
87.samt hyreskostnader för häst. TR fann att de åberopade utgifs. 17
88.terna speglade barnens ekonomiska standard före föräldrarnass. 17
89.separation medan standardtillägg fastställs med utgångspunkt is. 17
90.föräldrarnas aktuella ekonomisk förhållanden. Standartilläggs. 17
91.fastställdes diskretionärt till cirka hälften av de av barnen åbes. 17
92.ropade kostnaderna. I avgörandet gjordes inte en proportionering av de av barnen åberopade kostnaderna i förhållande till respektive förälders ekonomiska situation. Det kan eventuellt förklaras av att rättten såg de av barnen åberopade utgifterna som ”väl tilltagna”. Också i följande avgörande från Växjö TR ledde den diskre tionära prövning till att underhållsbidrag fastställdes till hälf ten av skillnaden mellan yrkat respektive medgivet under hållsbidrag.s. 17
93.55s. 17
94.1 Växjö TR T 666-03 yrkade var och en av de två barnen, föddas. 1
95.1992 respektive 1995 underhållsbidrag med 4 500 kr. Dens. 1
96.bidragsskyldige fadern medgav 3 000 kr per barn. TR fann efters. 1
97.en skälighetsbedömning av normalbehov, föräldrarnas ekonos. 1
98.miska förmåga, de ekonomiska förhållanden som barnen tidis. 1
99.gare levt under inklusive möjligheten att utöva kostnadskräs. 1
100.vande fritidsaktiviteter att underhållsbidrag skulle utgå meds. 1
101.3 750 kr, dvs. en kompromiss emellan yrkat och medgivets. 1
102.underhållsbidrag. Även Örebro TR har fastställt standardbidrag diskretionärt till vad TR betecknat som ”ett icke oväsentligt standardtilllägg”.s. 1
103.Örebro TR T 2316-04 bestämde underhållsbidrag till 2 000 krs. 1
104.för ett barn fött 2003, som yrkat 3 000 kr per månad. 1 200 krs. 1
105.var medgivet. Boförälderns månadsinkomst uppgick till cirkas. 1
106.27 000 kr och den bidragsskyldige faderns till 39 000 kr. Bo förs. 1
107.äldern hade ytterligare två barn som bodde hos henne. Dens. 1
108.bidragsskyldige var underhållsskyldig mot sammantaget tres. 1
109.barn. Med argumentet att barn efter en glidande skala har rätts. 1
110.till standardtillägg fastställde TR underhållsbidraget diskretios. 1
111.närt. Stockholm TR har i ett mål ”kvittat” standardtillägg mot resekostnader.s. 1
112.I Stockholms TR T 2470-03 valde Stockholms TR istället för atts. 1
113.ålägga den bidragsskyldige att betala standardtillägg att intes. 1
114.bifalla dennes yrkande om fördelning av resekostnader för bars. 1
115.nets umgänge i Frankrike. Vidare förutsatte TR att den bidrags-s. 1
116.skyldiges förhållandevis goda ekonomi skulle komma barnet tills. 1
117.del i samband med umgänget. Endast ett mål var ”felstämt” i den bemärkelsen att standartillägg inte medgavs.s. 1
118.I Malmö TR T 6659-03 medgavs inte standartillägg med hänviss. 1
119.ning till den bidragsskyldiges ekonomiska förhållanden. Hans. 1
120.var sjukpensionär på halvtid med en bruttomånadsinkomst pås. 1
121.22 500 kr. Boförälderns månadsinkomst uppgick till 25 000 kr,s. 1
122.hon var försörjningsskyldig mot ytterligare ett barn. Faderns. 1
123.medgav att betala 1 173 kr i underhållsbidrag. Yrkat unders. 1
124.56s. 1
125.hållsbidrag var 3 330 kr. Underhållsbidrag fastställdes enligts. 2
126.schablon till 2 000 kr. Sammantaget är det svårt att i TR praxis finna en enhetlig linje i de diskretionära ställningstaganden som ligger till grund för bedömningen av vad som är ett skäligt standardtillägg. Flera av avgörandena ger dock intryck av att rätten gjort en kompro miss mellan yrkat och medgivet underhåll. Påtaglig är även den detaljerade argumentationen rörande barnets faktiska utgifter.s. 2