1.1Avhandlingsämnet

1.Svenska folkets pensionsfordringar uppgår till enorma belopp. Genomsnittssvensken, en 41-åring, hade vid årsskiftet 2003/2004 drygt 650000kronor i pensionsbehållning avseende allmän inkomstpension.Samma år var medianvärdet för 65-åringars pensionsbehållning 2,2miljonerkronor för män och 1,6miljonerkronor för kvinnor.Pensionsbehållningen avgör vilken månatlig pension som kommer att utgå under pensionstiden. Den allmänna pensionen utgör bara en av flera pensionskategorier från vilka en individ kan vara berättigad till pension. Syftet med denna avhandling är att undersöka hur olika former av pensionsrättigheter behandlas vid upplösningen av ett äktenskap. En central fråga är att pröva vilken effekt reglerna i äktenskapsbalken om pensionsrättigheters behandling får i relation till de intressen som skall tillgodoses med egendomsordningen för makar. De intressen som reglerna om makars egendomsordning är avsedda att tillgodose enligt huvudprinciperna i gällande rätt är varje individs självständighet, jämställdheten mellan kvinnor och män samt skyddet för svagare part.Reglerna skall fungera i en kontext där äktenskapet förutsätts utgöra en gemenskap med ett för makarna gemensamt mål – familjens bästa.Det gemensamma målet kan få till följd att makarnas arbets- och utgiftsfördelning under ett äktenskap avgörs av andra faktorer än vad som ger största möjliga ekonomisk vinning för den enskilde.Lagen skall tillgodose flera delvis motstående intressen och ger uttryck för en balanserad kompromiss mellan ett antal äktenskapsrättsliga principer. En sådan princip är att varje make utgör ett självständigt rättssubjekt med egna tillgångar och skulder (ÄktB1:3). En annan princip är att makar under ett äktenskap har en ömsesidig underhållsskyldighet mot varandra och en rätt att leva pås. 1

2.17 samma standard (ÄktB6:1). Ytterligare en princip är att äktenskapets ingående medför att varje makes egendom enligt huvudregeln blir giftorättsgods (ÄktB7:1). När ett äktenskap upplösts skall en bodelning genomföras (ÄktB9:1). Vid bodelningen delas värdet av vardera makens samtliga giftorättstillgångar lika mellan makarna, sedan avdrag skett för hans respektive hennes skulder (ÄktB11:3). Omfattningen av giftorätten motiverades ursprungligen med att båda makarnas insatser för familjen var lika väsentliga. Den som skötte det gemensamma hemmet bidrog indirekt till utvecklingen av familjens ekonomiska resurser. Av den anledningen ansågs det rättvist att samtliga tillgångar skulle vara föremål för giftorätten.Önskemålet om praktiskt enkla och tillämpbara regler har också anförts som ett viktigt motiv för giftorättens omfattning; genom att allt delas undviks bl.a. bevisproblem.Senare har även den ekonomiska sammanflätning som sker mellan makar när båda har inkomster använts som argument för att giftorätten skall omfatta makarnas samtliga tillgångar.s. 1

3.Samtliga hittills uppräknade principbärande regler infördes genom 1920 års giftermålsbalk och har överförts till 1987 års äktenskapsbalk. Detsamma gäller ytterligare en sådan regel, som successivt också fått mer påtagliga praktiska konsekvenser; principen att varje make svarar för sin egen försörjning efter ett äktenskaps upplösning (ÄktB6:7).Fortfarande gäller dock att underhållsbidrag kan utgå när en make har behov av sådant och den andra har förmåga att utge bidrag. Men eftersom båda makarna nuförtiden vanligtvis förvärvsarbetar har en make sällan behov av underhåll för egen del.s. 2

4.Huvudregeln är således att all makarnas egendom ingår i bodelningen oavsett när och på vilket sätt en make förvärvat sin egendom (ÄktB7:1 och 10:1). Pensionsrättigheter intjänas vanligtvis, eller byggs upp, kontinuerligt under en individs förvärvsaktiva tid men disponeras av rättighetsinnehavaren först efter uppnådd pensionsålder. Med pensionsrätt avses här rätt till ålderspension. Pensionsrätterna brukar indelas i tre kategorier, som bygger på vem som utger pensionen. Det finns i)allmän pension, ii)tjänstepension samt iii)privat pensionssparande. Det senare kan bestå av pensionsförsäkring eller så kallat individuellt pensionssparande (IPS). En mer utförlig beskrivning av vad som avses med varje kategori följer i kapitel 3. När rättighetsinnehavaren avlider kan det finnas någon form av efterlevandepension kopplad till de olika pensionsrätterna. De enskilda pensionsrättigheterna har en varierande konstruktion. Regleringen är tämligen komplicerad.s. 2

5.Vid upplösningen av ett äktenskap har båda makarna, eller någon av dem, nästan undantagslöst pensionsrättigheter, vilka ibland kan representera mycket höga vär18 den. Vid en bodelning med anledning av en äktenskapsskillnad utgör pensionsrättigheterna vanligtvis giftorättsgods. Rättigheten kan ändå undantas från bodelningen om den kan klassas som egendom av särskilt slag (ÄktB10:3).Som framgår av lagtexten är det en förutsättning för att en pensionsrättighet skall vara egendom av särskilt slag, att rättigheten inte kan överlåtas. Det innebär att pensionsrättigheter i vissa fall ingår i en bodelning och i andra fall undantas. När äktenskapet upplöses genom ena makens död undantas däremot som huvudregel alla pensionsrättigheter från bodelningen. Vad som händer med det ekonomiska värde som kan ha varit bundet i den avlidnes pensionsrätt avgörs av förekomsten av så kallad efterlevandepension. I avhandlingen kommer jag med tanke på svensk rätt att undersöka vad som i praktiken händer när äktenskapsbalkens regler om pensionsrättigheters behandling tillämpas vid upplösningen av ett äktenskap. Resultatet av undersökningen kommer att prövas mot ändamålet för egendomsordningen för makar. För att kunna genomföra en sådan prövning är det nödvändigt att utreda hur olika pensionsrättigheter är konstruerade. Vid värderingen av gällande rätt kommer alternativa lösningar att diskuteras de lege ferenda. Undersökningen skall ses mot följande bakgrund. Äktenskapsrätten berör många människors vardag. Av Sveriges befolkning på omkring 9 miljoner människor är drygt en tredjedel, dvs. mer än 3 miljoner, gifta.Varje år upplöses drygt 50000 äktenskap genom ena makens död eller genom skilsmässa.I samtliga fall är äktenskapsbalkens regler tillämpliga. De statistiska uppgifterna gör det extra tydligt att det juridiska regelsystemet inte kan ses isolerat från den sociala verkligheten. Lagstiftaren har varit väl medveten om detta och har som utgångspunkt för äktenskapslagstiftningen angett att den skall vara möjlig att förstå av envar.Reglernas stora praktiska betydelse har angetts som motiv för att de skall vara så enkelt utformade som möjligt, samtidigt som en tillämpning av dem skall leda till ett rimligt och rättvist resultat i flertalet fall.Om reglerna är begripliga antas att risken för konflikter minskar. Reglernas stora praktiska betydelse har också motiverat önskemålet att de skall kunna tillämpas av makar utan medverkan av någon myndighet eller juridisk expertis.s. 2

6.19s. 3