1.Det har redan framgått att renskötselrättens kollektiva inslag vållar,vissas. 70
2.problem när dessa regler skall tillämpas.69 Att samebyn utgör ett kollektivs. 70
3.som i olika sammanhang företräder sina medlemmar står klart, och det ärs. 70
4.inte särskilt anmärkningsvärt. Men det kollektiva resonemanget går längres. 70
5.än så. Enligt 1 § RNL skall ju rätten tillkomma den samiska befolkningens. 70
6.- en regel som kanske stämmer med många samers inställning men ställers. 70
7.till åtskilliga juridiska bekymmer. Folkrättsligt sett kan resonemanget kans. 70
8.ske verka motiverat. Hela ursprungsfolket skall ha sin traditionella rätt.s. 70
9.Men RNL är en civilrättslig lagstiftning. Vad har samerna i stort för glädjes. 70
10.av RNL:s bestämmelser om renskötselrätten? Kan de påstå sig i någon mes. 70
11.ning ha del i rätten?s. 70
12.Det är tydligt att lagen i övriga delar inte ger mycket rättigheter till dens. 70
13.majoritet av samer som inte är medlemmar i en sameby. De har möjlighets. 70
14.att förvärva renskötselrätt om de får medlemskap - man kan tala om en vills. 70
15.korlig bruksrätt. De har också den näringsrättsliga möjligheten att unders. 70
16.sådana förutsättningar bedriva renskötsel. Som framgått har lagens synsätts. 70
17.dessutom spelat en roll då det gäller ersättning för intrång i renskötselrättens. 70
18.- samefondens ersättningsrätt har denna bakgrund, och resonemanget hars. 70
19.påverkat HD när man vägrat att ge enskilda samer ersättning i vattenmåls. 70
20.m.m. (se 3.4 ovan, särskilt om NJA 1988 s. 684). Vissa domstolar har ocksås. 70
21.i andra fall låtit tanken på en kollektiv rätt till marken påverka bedömnings. 70
22.Kollektiv renskötselrätt? 71s. 71
23.en.70 Men egentligen ställer konstruktionen bara till förvirring. Frånsett just samefonden i ersättningstvister är det svårt att finna någon represens. 71
24.tant för befolkningen som kan föra dess talan - Sametinget har inte gettss. 71
25.behörighet i sådana sammanhang. Och vad samebyarna angår, kan de ups. 71
26.penbarligen ha olika intressen och till och med processa mot varandra, nås. 71
27.got som ibland förekommit också på senare tid.71 Att anta ett gemensamts. 71
28.kollektivt intresse för alla samer måste många gånger te sig som en ren fiks. 71
29.tion. Majoriteten samer har ändå skäl att känna sig utestängda från den näs. 71
30.ring som anses som grunden för deras speciella kultur; att jakt- och fiskes. 71
31.rätten bara tillkommer bymedlemmar uppfattas ofta som en diskrimines. 71
32.ring. - Vad särskilt gäller fiskesamerna, som dock är en fåtalig grupp, hars. 71
33.deras näring inget särskilt skydd enligt RNL (se 1.3); de tillhör ju inte nås. 71
34.gon sameby. Och de talrika samer som är markägare i renskötselområdets. 71
35.kan ha direkt motsatta intressen till de renskötande samerna.s. 71
36.Rennäringspolitiska kommittén är inte heller särskilt klar i sina resones. 71
37.mang. Anser man någon företräda samerna, så är det samebyarna. Följers. 71
38.man konsekvent den linjen i kommande lagstiftning, lär konstruktionen ins. 71
39.te ställa till så mycket besvär. Men problemet dyker upp igen om ILO-konventionen införlivas med svensk rätt. Ursprungsfolket skall ges vissa rättigs. 71
40.heter, och frågan blir då om det duger att låta dem utövas av renskötandes. 71
41.samer, företrädda av samebyar. (Se vidare kap. 8 nedan.)s. 71
42.För egen del har jag argumenterat för att man i en eventuell lagstiftning bordes. 71
43.skilja mellan renbetet å ena sidan, jakt och fiske å andra sidan. Renbete skulle baras. 71
44.kunna bedrivas av samebyarnas medlemmar, jakt- och fiskerätten skulle däremots. 71
45.tillkomma alla samer, förslagsvis inom området för den sameby de närmast hars. 71
46.anknytning till.72 På så vis medför ändå tillhörigheten till folkgruppen vissa rättigs. 71
47.heter; man skulle återställa läget före 1886, innan jakt- och fiskerätten förbehöllss. 71
48.lappbyarnas medlemmar73. Men det förslaget är inte särskilt väl underbyggt.s. 71
49.* *.'$•»’'■■' ■-*-< .^4».’s. 72
50.W«*es. 72
51.W **s. 72