individuella ansvar

1.Det personliga betalningsansvaret kan träffa bolagets styrelse som sådan, bolagets övriga företrädare (inklusive enskilda styrelseledamö­ ter) och aktieägarna. I styrelsen prövas varje styrelseledamots ansvar individuellt. Möjligheten för den enskilde styrelseledamoten att freda sig mot ansvar är emellertid i princip begränsat till vad exculperingsbestämmelsen inrymmer, dvs. möjlighet att visa att han eller hon inte hade varit försumlig. Med hänvisning till vad som ovan anförts om bevisbör­ dan, ankommer det på den som gör gällande betalningsansvar att visa, att styrelsen gjort sig skyldig till en underlåtelse enligt ABL 13:12-16, innefattande även bevisbördan för att faktisk kapitalbrist förelåg vid en viss given tidpunkt (med den lättnad som antyds i NJA 1988 s. 620 och NJA 1993 s. 484, se även härom prop. 2000/01:150 s. 50 och 100). Kan den borgenär som gör gällande betalningsansvar visa faktisk kapital­ brist och underlåtenhet enligt vad som föreskrivs i ABL 13:17, förelig­ ger också ansvar för varje styrelseledamot som icke kan exculpera sig. Exculperingsgrunderna uppvisar självfallet stor variationsrikedom.s. 373

2.Grundläggande för styrelsearbetet är bestämmelserna i ABL 8 kap. (3-5 § §.) Styrelsen har bl.a. att tillse att bolagets ekonomiska förhållan­ den kontrolleras på ett betryggande sätt. Den skall fortlöpande övervaka bolagets ekonomiska situation. I de obligatoriska instruktionerna till den verkställande direktören skall bl.a. föreskrivas om rapporterings­ skyldighet. En huvuduppgift för styrelsen är således att organisera bola­ get så att styrelsen kontinuerligt erhåller rapporter om bolagets ekono­ miska situation och övriga förhållanden. Orsaken till att styrelsen icke rättidigt haft ”skäl att antaga” faktisk kapitalbrist kan vara brister i organisationen och rapporteringen. Härvid lämnas mycket begränsat utrymme för exculpering, med undantag möjligen för en styrelseleda­ mot som nyligen invalts och som på grund av tidsbrist icke givits till­ fälle att skaffa sig en överblick över bolagets situation.s. 373

3.Stundom kan inträffa att rapporteringen kanaliseras via styrelsens ordförande, vars uppgift bl.a. är att sammankalla till styrelsemöte (ses. 373

4.550s. 373

5.16. Bolagsföreträdarnas och aktieägarnas individuella ansvar ABL 8:15), så snart detta är erforderligt. I ett bolag där styrelsen håller möten kontinuerligt, t.ex. varannan månad, och där styrelseordföranden mellan två möten erhållit information om stora förluster i bolaget, ålig­ ger det ordföranden att snabbinkalla till möte vid misstanke om faktisk kapitalbrist. I en sådan situation borde det vara möjligt för övriga leda­ möter att exculpera sig för ett eventuellt dröjsmål med att upprätta en första kontrollbalansräkning för revisorns granskning, förutsatt att leda­ möterna vidtar snabba och effektiva åtgärder vid nästföljande styrelse­ möte, när de informerats om bolagets ekonomiska situation, allt i syfte att få till stånd en första kontrollbalansräkning. Den verkställande direk­ tören och andra bolagsföreträdare torde i det angivna exemplet ofta ha kännedom om de ekonomiska svårigheterna och styrelsens underlåten­ het, varför sådana bolagsföreträdare mycket väl tillsammans med sty­ relseordföranden kan bli ansvariga för uppkommande förpliktelser.s. 374

6.Vid ett fungerande rapporteringssystem åligger det självfallet varje styrelseledamot att noga ta del av den information som förmedlas om bolagets ekonomiska ställning. Även om en styrelseledamot inte kan delta på samtliga styrelsemöten, är han skyldig att hålla sig underrättad om vad som förekommit därvid och ta del av det material som tillhan­ dahållits styrelseledamöterna. Skyldigheten att fortlöpande hålla sig underrättad om och bedöma bolagets ekonomiska situation torde inne­ bära, att varje ledamot nogsamt följer bolagets ekonomiska utveckling, varför allt som oftast en utveckling mot faktisk kapitalbrist icke kan komma som en överraskning för ledamöterna.s. 374

7.Den ansvarsbedömning som skall ske, skall utgå från vad en styrel­ seledamot med en fungerande rapportering och kännedom om bolagets ekonomiska utveckling objektivt sett borde ha haft skäl att antaga vid en viss given tidpunkt om en eventuell kapitalbrist. Det säger sig självt att så långt är styrelseledamöternas möjligheter att exculpera sig mycket begränsade (återigen möjligen med undantag av den nytillsatte ledamo­ ten som icke givits tid att underrätta sig om bolagets förhållanden).s. 374

8.Lika lite som passivitet kan bristande kompetens grunda exculpering (se prop. 1987/88:10 s. 71 f.). För styrelseansvaret i allmänhet och betalningsansvaret enligt ABL 13:17 i synnerhet är förutsatt, att en sty-s. 374

9.551s. 374

10.IX. Tvångslikvidation på grund av aktiebolags kapitalbrist relseledamot har eller har haft tillgång till nödvändig ekonomisk och juridisk kunskap för att kunna verka som fullvärdig ledamot.s. 375

11.I undantagsfall kan emellertid förekomma, att styrelseledamöterna trots nödvändig aktivitet och kompetens, och trots att styrelsen vidtagit tillräckliga åtgärder för en god organisation och rapportering om bola­ gets förhållanden, icke ges en riktig bild av bolaget. Det kan t.ex. vara fråga om att den verkställande ledningen i bolaget i sin rapportering vil­ seleder styrelsen om väsentliga ekonomiska förhållanden, och att styrel­ sen saknar befogad anledning att anta att uppgifterna är oriktiga. Det kan naturligtvis också förhålla sig så att den verkställande ledningen mera systematiskt får oriktiga uppgifter av anställda, till vilka verkstäl­ lande uppgifter delegerats, varefter den verkställande ledningen för­ medlar denna vilseledande information till styrelsen. Sådana förhållan­ den borde enligt min mening ge grund för exculpering. De praktiska fal­ len torde vara sällsynta, men risken härför är väl större i bolag med en dominerande ägare som koncernchef och styrelseledamot ( och möjli­ gen i de fall den verkställande ledningen har starka, personliga intressen i form av bonus, pensionsavtal, etc. i resultatutvecklingen) än eljest.s. 375

12.Däremot borde ett rent aktivt undanhållande av information från sty­ relseledamöter icke grunda exculpering. Det är styrelsens skyldighet att hålla sig underrättad om bolagets förhållanden och tillse att ett ständigt flöde av information når styrelsen: Undanhållande av information får inte tolereras. (Här undantas ovan nämnda fall där rapporteringen sker via styrelseordföranden, som undanhåller övriga ledamöter väsentlig information mellan de reguljära styrelsemötena.)s. 375

13.Generellt sett kan inte heller arbetsfördelningen eller organisationen inom styrelsen ge grund för befrielse från betalningsansvar. En sådan arbetsfördelning kan t.ex. innebära att en eller vissa styrelseledamöter har att särskilt beakta rörelseutvecklingen eller förhållanden som indikerar kapitalbrist, eller upprättandet av kontrollbalansräkning, m.m. Bortsett ifrån att en sådan arbetsfördelning inte är särskilt lämplig (rap­ portering bör ske från den verkställande ledningen och alla styrelsele­ damöter är skyldiga att hålla sig underrättade om bolagets ekonomiska förhållanden, styrelsen bör delegera till den verkställande ledningen att upprätta kontrollbalansräkningen, etc.), kan inte annat än i mycket spe-s. 375

14.552s. 375

15.16. B olag sföreträdarnas och aktieägarnas individuella ansvar ciella undantagsfall exculperingen grundas på arbetsfördelningen. Till undantagen kan höra t.ex. det fallet där arbetsfördelningen är såväl lämplig som naturlig i beaktande av bolagets rörelse, dess omfattning, etc. och de ansvariga ledamöterna genom sina åtgärder avsiktligt eller oavsiktligt vilselett övriga ledamöter.s. 376

16.En allvarlig sjukdom, som gör styrelseledamoten oförmögen att delta i styrelsearbetet och även i övrigt omöjliggör eller i vart fall väsentligen försvårar uppgiften att hålla sig underrättad om bolagets utveckling, är däremot generellt sett exculperingsgrundande. Samtidigt skall beaktas att en styrelseledamot har att anmäla sin sjukdom till styrelseordföran­ den, och att han (alternativt styrelseordföranden) har att tillse, att en sty­ relsesuppleant inträder i stället för honom med omedelbar verkan.s. 376

17.I och med att suppleanten inträder i stället för ordinarie i styrelsen och därmed uppträder som ordinarie ledamot åtar sig han eller hon också det fulla styrelseansvaret (jfr NJA 1979 s. 30 och NJA 1985 s. 439 samt RH 1993:115). I egenskap av suppleant har han eller hon emeller­ tid inget ansvar, inte ens ett ansvar att tillse, att han vid ordinarie leda­ mots bortfall, sjukdom, m.m. skall inträda i styrelsen. Inte ens en aktiv styrelse suppleant, som t.ex. medverkar på styrelsemöten och deltar i diskussioner - men inte i besluten - kan göras ansvarig i denna egen­ skap (jfr Lindskog s. 214 med fotnot 38). Överhuvudtaget gäller att en styrelsesuppleant endast är ansvarig för den tid han uppträder som ordi­ narie, för de beslut som därvid fattas på styrelsemöten och underlaget härför. Det kan teoretiskt tänkas situationer där styrelsesuppleanten inträtt i stället för ordinarie ledamot på ett styrelsemöte, där beslutsun­ derlaget och rapporteringen i övrigt ger styrelsen som sådan skäl att antaga faktisk kapitalbrist och styrelsen lämnar den verkställande led­ ningen i uppgift att genast upprätta en första kontrollbalansräkning, men att suppleanten senare, innan tidsfristen ”genast” löpt ut, återgår till att vara enbart suppleant. I ett sådant fall kan suppleanten som regel inte göras ansvarig, om kontrollbalansräkningen inte upprättas i tid, eller styrelsen inte kallar till en första kontrollstämma etc. Om emellertid suppleanten fortsätter att ersätta en ordinarie ledamot, är han givetvis ansvarig under eventuell underlåtenhetstid.s. 376

18.553s. 376

19.IX. Tvångslikvidation på grund av aktiebolags kapitalbrists. 377

20.Bedömningssvårigheter uppkommer dock när ordinarie ledamot åter­ inträder i styrelsen efter det att en tidsfrist löpt ut (eller en felaktig kon­ trollbalansräkning upprättats) och ett underlåtenhetsansvar enligt ABL 13:17 redan föreligger. Ansvaret torde få bäras av den som fungerat som ordinarie ledamot när underlåtenhetstiden börjat löpa. Men även i det fallet där suppleanten återgått till att vara endast suppleant före tidsfris­ tens utgång, men alltför sent för att den ordinarie ledamoten skall kunna hinna vidta lagstadgade åtgärder, kan ett sådant kvardröjande ansvar aktualiseras i undantagsfall. Så t.ex. kan suppleanten såsom styrelsele­ damot tillsammans med övriga ledamöter ha uppvisat passivitet med upprättandet av en första kontrollbalansräkning i sex till sju veckor och därför ger ordinarie ledamot endast ca. en vecka att fullgöra skyldighe­ ten. I exemplet torde ansvaret ligga hos suppleanten och den ordinarie ledamoten ges möjlighet att exculpera sig.s. 377

21.I allmänhet torde en styrelseledamot kunna exculpera sig och därmed befria sig från betalningsansvar om ledamoten reserverat sig mot sty­ relsebeslut att inte upprätta kontrollbalansräkning, trots att skäl härtill förelegat, eller att inte kalla till första kontrollstämma, etc. (jfr Lindskog s. 214 och prop. 2000/01:150 s. 44). En reservation är inte underkastad särskilda formkrav, men från bevissynpunkt bör en reservation tydligt protokolleras. Aktiebolagsrätten ger inte en styrelseminoritet andra alternativ. En enskild ledamots möjligheter att få till stånd en extra bolagsstämma är begränsade (se ABL 9:8 och 12) och i vart fall alltför tidskrävande. Syftet med en sådan bolagsstämma skulle vara att över­ tyga aktieägarmajoriteten om att minoriteten i styrelsen har rätt i sitt antagande om faktisk kapitalbrist, varför bolagsstämman på grund härav skall instruera styrelsen att vidtaga nödvändiga åtgärder, främst att upprätta en första kontrollbalansräkning. I praktiken torde en sådan extra bolagsstämma komma till stånd först långt efter det att den första tidsfristen ”genast” löpt ut, särskilt om länsstyrelsen enligt ABL 9:12 kan komma att involveras i kallelseförfarandet. Utsikterna att förmå en aktie ägarmajoritet att instruera styrelsen på angivet sätt måste också ofta betecknas som små. (När väl den extra bolagsstämman kan hållas, kan emellertid resultatutvecklingen ha blivit en sådan att bolagsstäm­ man har skäl att besluta om frivillig likvidation.) För den enskilde sty­s. 377

22.554s. 377

23.16. Bolagsföreträdarnas och aktieägarnas individuella ansvar relseledamoten eller en minoritet av styrelsen är sammankallandet av en bolagsstämma ett alltför osäkert instrument för att begagnandet av detta skall ses som nödvändigt för ansvarsbefrielse.s. 378

24.Ett ytterligare alternativ är att styrelseledamoten eller minoriteten avgår. I många fall kan visserligen detta vara att rekommendera, men det bör uppmärksammas, att varje enskild styrelseledamot har ett upp­ drag att fullfölja och att aktsamheten vid fullgörandet av detta uppdrag i många fall kan kräva, att ledamoten aktiverar sitt handlande i stället för att avgå. Ett lojalt och aktsamt fullgörande av uppdraget utesluter i vissa fall - möjligen mer undantagsvis - avgång, i synnerhet om avgången kan få menliga följder för bolaget (t.ex. om den avgående minoriteten är så stor att styrelsen inte på grund av en föreskrift i bolagsordningen kan fatta beslut, eller om hela styrelsen avgår och lämnar bolaget utan styrelse för en tid fram till nästa bolagsstämma). I styrelsens ansvar lig­ ger att tillse att bolaget har en funktionsduglig ledning, att suppleanter inträder när ordinarie ledamöter är frånvarande under en längre tid, samt att omedelbart kalla till extra bolagsstämma när en eller flera ledamöter avgår för val av nya ledamöter och därmed tillförsäkra att det finns en succession i styrelsearbetet. Den aktiebolagsrättsliga metoden för und­ vikandet av ansvar enligt ABL 15:1 är också främst reservationen och icke avgången. Men det är ej givet, att om önskemålet är att helt undvika riskexponering (om man t.ex. misstänker att reservationen inte alls - eller inte tydligt nog - kommer att protokolleras och det eljest är svårt att visa, att reservation ägde rum och man vill undvika processrisker, m.m.), återstår ofta nog endast avgångsalternativet (som också kräver en viss formalisering, för att få avsedd verkan, t.ex. i form av avgångsbesked till styrelseordföranden, en kopia till PRV, etc.). Lagstiftaren synes ej heller ha förutsatt, att en dissiderande styrelseledamot skall avgå för att undvika betalningsansvar. Fastmera grundas regelsystemet på föreställningen, att vissa aktiva styrelseledamöter driver styrelsear­ betet i linje med lagbestämmelserna till skydd för bolagsborgenärerna. En princip om att en styrelseledamot måste avgå för att undvika betal­ ningsansvar i den nämnda situationen är inte ägnad att upprätthålla bor­ genärs skyddet, ej heller aktieägarnas intresse. Härvid måste en klart skiljelinje dras mellan vad lagen kräver, dvs. inte avgång men väl ens. 378

25.555s. 378

26.IX. Tvångslikvidation på grund av aktiebolags kapitalbrist reservation, å ena sidan, och vad styrelseledamoten ifråga i vissa situa­ tioner kan rekommenderas att göra, t.ex. avgå, för att helt undvika risk för betalningsansvar, å den andra (jfr. Lindskog s. 226).s. 379

27.Men självfallet är en reservation inte alltid tillräcklig för att grunda exculpering. Den kan vara alldeles för otydlig eller komma för sent (jfr prop. 1987/88:10 s. 70 ff.). Det kan också vara så att den reserverande styrelseledamoten genom reservationen visserligen opponerat sig mot styrelsemajoritetens beslut, men sedan i handling visat sig vara för beslutet. Om t.ex. styrelsemajoriteten beslutat att inte upprätta en kon­ trollbalansräkning trots - vad som senare visar sig vara - faktisk kapi­ talbrist, och den reserverande minoriteten i egenskap av bolagets sär­ skilda firmatecknare, fullmäktige, etc., oaktat vetskapen om styrelsens underlåtenhet härvidlag, handlar på bolagets vägnar, föreligger betal­ ningsansvar enligt ABL 13:17, 2 st. (Rekvisitet ”vetskap” ställer emel­ lertid stora krav på bevisning, och bevisbördan härför åvilar den som påstår ”vetskap”, jfr prop. 2000/01:150 s. 99).s. 379

28.Inte ens en avgång är med automatik ansvarsbefriande. Så är med säkerhet endast fallet när avgången sker innan det finns skäl att antaga faktisk kapitalbrist. Om avgången sker efter det att underlåtenhetstiden inletts enligt det system som stadgats i ABL 13:17, måste den entledi­ gade styrelseledamoten ha fullgjort de skyldigheter som åligger honom enligt ABL 13:12-16 dessförinnan (eller reserverat sig emot ett beslut att inte vidtaga åtgärder). I undantagsfall kan emellertid avgången sam­ manhänga med allvarlig och långvarig sjukdom, eller liknande omstän­ digheter, som förhindrat sådant fullgörande, vilket i enlighet med vad som ovan påtalats får ses som exculperingsgrund.s. 379

29.Så långt några allmänna iakttagelser. När väl den verkställande led­ ningens rapportering mot bakgrund av den tidigare utvecklingen i bola­ get vid en objektiv bedömning ger skäl att antaga, att faktisk kapitalbrist föreligger, utlöses ett särskilt aktivitetskrav på grund av det lagstadgade handlingsschemat. Såsom skisserats ovan kan antas, att styrelseordfö­ randen kallat till styrelsemöte för beslut om vidare åtgärder. Samtidigt vidtas måhända vissa förberedelseåtgärder för upprättandet av en första kontrollbalansräkning. Vid styrelsemötet utgörs beslutsunderlaget av kvartals- och månadsrapporter, information om eventuella övervärden is. 379

30.556s. 379

31.16. Bolagsföreträdarnas och aktieägarnas individuella ansvar tillgångar, m.m., för att styrelsen skall kunna ta ställning till om ett upp­ rättande av en första kontrollbalansräkning är nödvändigt (i vissa fall kan övervärdena vara så betydande att s.k. hypotetisk kontrollbalans­ räkning med betryggande säkerhet utvisar, att faktisk kapitalbrist inte föreligger). Meningarna om behovet av att upprätta en första kontroll­ balansräkning kan vara delade, och reservationer kan bli nödvändiga för undvikandet av betalningsansvar. Såsom konstaterats ovan, utgör blotta förekomsten av en i och för sig fullödig kapitaltäckningsgaranti icke tillräcklig grund för befrielse från skyldigheten att upprätta en kontroll­ balansräkning: Föreligger faktisk kapitalbrist enligt definitionerna i ABL 13:12-13, är en garanti inte ägnad att motverka bristen, förutsatt givetvis att garantin i själva verket inte är en betalningsutfästelse.s. 380

32.Om beslut om ett sådant upprättande fattas, krävs fortsatt aktivitet från styrelseledamöternas sida, framför allt i kontroll och uppsikt över att upprättande arbetet fortskrider skyndsamt. Redan vid det första sty­ relsemötet i fråga om kontrollbalansräkningen bör tider för nya möten utsättas med korta (möjligen tvåveckors) intervaller för uppföljandet av arbetet med, och den slutliga behandlingen av, kontrollbalansräk­ ningen. Om detta arbete inte utvecklas skyndsamt nog, måste ytterligare åtgärder vidtagas, och även här har styrelseledamöterna aktivitetsplikt. Befrielse från ansvar förutsätter aktivitet och reservation mot beslut i annan riktning. Ett utträde ut styrelsen vid denna tidpunkt befriar från ansvar endast om nyssnämnda skyldigheter fullgjorts. Vid det styrelse­ möte under vilket den upprättade kontrollbalansräkningen skall behand­ las, förutsätts att samtliga syrelseledamöter noggrant analyserat kon­ trollbalansräkningen samt bedömt och prövat justeringsposterna mot bakgrund av den ordinarie balansräkningen. Endast en reservation mot ett beslut att godta en oriktig kontrollbalansräkning befriar från ansvar. (En avgång utan sådan reservation torde icke verka befriande). En annan sak är sedan att ansvaret ånyo kan utlösas på grund av senare handlingar eller underlåtenhet.s. 380

33.Därefter skall kontrollbalansräkningen lämnas till bolagets revisor för granskning. Någon granskning stid har inte föreskrivits, men i styrel­ sens aktivitetsplikt torde ligga att påskynda granskningsarbetet. Vid fullgjord granskning och efter eventuella korrigeringar av kontrollba­s. 380

34.557s. 380

35.IX. Tvångslikvidation på grund av aktiebolags kapitalbrist lansräkningen skall styrelsen snarast möjligt kalla till bolagsstämma. Förberedande åtgärder till sådan kallelse skall ha vidtagits redan under granskningstiden, så att efter granskningen och ytterligare ett styrelse­ möte på grund av granskningen, styrelsen genast kan kalla till bolags­ stämma. En reservation mot att icke kalla till bolagsstämma befriar från ansvar, så dock sannolikt inte en avgång utan sådan reservation. Ansva­ ret för att väl förbereda den första kontrollstämman ligger ytterst på sty­ relsen. Även häri ligger således en skyldighet att vara aktiv och tillse att bestämmelserna i ABL 13:2-5 följs och att beslutsunderlaget i övrigt, inklusive den första kontrollbalansräkningen och revisorns yttrande, görs tillgängligt. Vad som sagts om den första kontrollstämman gäller också den andra kontrollstämman.s. 381

36.Slutligen föreligger skyldigheten att ansöka hos rätten om beslut om likvidation i enlighet med ABL 13:16, 2 st. En reservation mot ett sty­ relsebeslut att inte ansöka om likvidation hos rätten verkar ansvarsbefriande, men härvid bör observeras, att en enskild styrelseledamot givits behörighet att ansöka om likvidation; ett konsekvent handlande skulle således innebära att reservationen åtföljs av en sådan ansökan för att verka ansvarsbefriande enligt exculperingsregeln. (Viktigt är att notera att en sådan likvidationsansökan icke är möjlig förrän efter den andra kontrollstämman, eller när sådan inte har hållits, efter utgången av åttamånadersfristen.)s. 381

37.Av ABL 13:17, 2 st. följer, att även andra bolagsföreträdare än sty­ relsen kan göras betalningsansvariga. Förutsättningar för ansvar är föl­ jande: 1. Styrelsen skall göra sig skyldig till underlåtenhetsans var enligts. 381

38.ABL 13:17, 1 st. 2. Den ansvarige skall ha vetskap om styrelsens underlåtenhet. 3. Den ansvarige skall ha handlat på bolagets vägnar, dvs. som bola­s. 381

39.gets företrädare, t.ex. i egenskap av firmatecknare, fullmäktige,s. 381

40.ställningsfullmäktige. 4. Ansvaret omfattar endast sådana förpliktelser som uppkommits. 381

41.genom handlandet på bolagets vägnar.s. 381

42.558s. 381

43.16. Bolagsföreträdarnas och aktieägarnas individuella ansvar 5. Förpliktelsen skall ha uppkommit under underlåtenhetstiden, dvs.s. 382

44.under den tid som styrelsens underlåtenhet att fullgöra sina skyldig­s. 382

45.heter enligt ABL 13:12-16 består. Ansvaret enligt detta stadgande kan gälla alla företrädare i bolaget, inklusive styrelseledamöter som utanför styrelsen företräder bolaget, personer i den verkställande ledningen, mellanchefer och samtliga övriga med fullmakt att företräda bolaget. Enligt lagförarbetena (prop. 2000/01:150 s. 46 och 99) föreligger inga betänkligheter mot en sådan ordning, eftersom bolagsföreträdare kan freda sig mot personligt betal­ ningsansvar genom att avträda från sina uppdrag eller avstå från rätts­ handlingar som binder bolaget. Att handla för bolagets räkning innebär inte endast att externt företräda bolaget utan också att delta i beslut om att företa en rättshandling, som sedan verkställs av annan. Fråga är såle­ des om att medverka i beslut eller i verkställandet därav, dvs. att rättshandla för bolaget (jfr prop. 2000/01:150 s. 99). Bevisbördan för samt­ liga omständigheter enligt ovan åvilar den som gör gällande betalningsansvar. Med hänsyn härtill torde det i praktiken sällan före­ komma, att en bolagets företrädare av underordnad ställning kan påvi­ sas haft vetskap om styrelsens underlåtenhet att vidta lagstadgade åtgär­ der. Däremot är det inte alls uteslutet att personer i den verkställande ledningen och i ställningen av mellanchefer åtminstone i mindre och mellanstora företag kan överbevisas härom, liksom givetvis styrelsele­ damöter som agerar som firmatecknare eller fullmäktige i övrigt. Rekvisitet ”vetskap” synes emellertid vara en strängt återhållande faktor här­ vidlag.s. 382

46.På samma sätt som för styrelsen gäller för övriga bolagets företrä­ dare, att de kan befrias från ansvar vid exculpering. Exculpering aktua­ liseras således när en bolagets företrädare, trots vetskap om styrelsens underlåtenhet, rättshandlar å bolagets vägnar och en förpliktelse därige­ nom uppkommer. Sådana ansvarsbefriande omständigheter är svåra att föreställa sig, men i lagförarbetena omnämns det förhållandet att någon i underordnad ställning åläggs att rättshandla å bolagets vägnar med full vetskap om styrelsens underlåtenhet; det förhållandet att den anställde i underordnad ställning ålagts uppgiften ifråga skulle ”nor­s. 382

47.559s. 382

48.IX. Tvångslikvidation på grund av aktiebolags kapitalbrist malt” grunda ansvarsfrihet (se prop. 2000/01:150 s. 100). Slutsatsen härav är att bolag sföreträdare i underordnad ställning ytterst sällan kan göras ansvariga enligt ABL 13:17, 2 st.s. 383

49.En annan situation (som berörs av bl.a. Lindskog s. 241) är, att den rättshandling som företagits varit ägnad att förhindra en större skada för bolaget, eller i vart fall att skadan av rättshandlingen varit mindre än vad som skulle gällt om rättshandlingen icke företagits. Det måste trots allt vara möjligt att vid en objektiv bedömning se rättshandlandet i ett större perspektiv och till rättshandlingens sammanlagda nytta för bolaget och dess borgenärer. Om t.ex. bolagets verkställande ledning beslutat sig för att flytta verksamheten till lokaler med väsentligt lägre hyra, borde den därvid uppkommande hyre sförpliktelsen ses mot bakgrund av den tidi­ gare hyressituationen, och befria den verkställande ledningen från ansvar från den uppkommande förpliktelsen, trots vetskap om styrel­ sens underlåtenhet att handla i enlighet med ABL 13:12-16. Detsamma borde gälla andra åtgärder ägnade att väsentligt reducera bolagets kost­ nader, trots att därigenom ”nya” förpliktelser uppkommer.s. 383

50.Till gruppen av ansvariga skall enligt lagförarbetena (prop. 2000/ 01:150 s. 100) också räknas den ”som på grund av sin faktiska ställning har ett bestämmande inflytande över bolagets medelsförvaltning och drift”, . faktiska företrädare, som icke formellt tillhör styrelsen eller bolagets anställda, t.ex. en dominerande aktieägare, som faktiskt deltar i beslutsfattandet eller direkt utövar sitt bestämmande inflytande härö­ ver. Med en sådan faktisk (de facto) företrädare får avses en fysisk per­ son, och icke t.ex. ett moderbolag, vilket i egenskap av aktieägare regel­ mässigt utövar sitt inflytande över dotterbolaget, icke genom bolagsstämmodirektiv eller instruktioner, utan direkt och med bortseende ifrån bolagsstämmoformaliteter. Detsamma kan sägas om de bolag, i vilka styrelseledamöter och högre befattningshavare endast är formellt betingade, och i själva verket utgör någon form av bulvaner för bolagets faktiska företrädare. Såsom ofta i sådana fall torde bevissvårigheterna vara betydande.s. 383

51.Betalningsansvaret för aktieägare regleras i ABL 13:18. Förutsätt­ ningarna för ansvar synes vara följande:s. 383

52.560s. 383

53.16. Bolagsföreträdarnas och aktieägarnas individuella ansvar 1. Aktieägaren skall ha haft vetskap om att bolaget är skyldigt att trädas. 384

54.i likvidation enligt ABL 13:16. 2. En bolagsstämma motsvarande den andra kontrollstämman skall has. 384

55.hållits. Bolagsstämman skall ha beslutat att bolagets verksamhets. 384

56.skall fullföljas trots likvidationsskyldigheten. 3. Aktieägaren skall ha haft vetskap om att den kontrollbalansräknings. 384

57.som lagts fram vid den andra kontrollstämman inte granskats avs. 384

58.bolagets revisor eller inte utvisar full kapitaltäckning. 4. Aktieägaren skall ha varit närvarande vid bolagsstämman ifrågas. 384

59.och inte reserverat sig mot beslutet att fortsätta bolagets verksam­s. 384

60.het, trots vetskapen om vad som angivits i punkt 3 ovan. 5. Alternativet till p. 2-4 ovan är att en andra kontrollstämma inte hars. 384

61.hållits, men borde ha hållits, och åttamånadersfristen räknad fråns. 384

62.den första kontrollstämman (alternativt från den tid denna borde has. 384

63.hållits) löpt ut. Ansvaret synes således förutsätta ett bolagsstämmobeslut om att fort­ sätta bolagets verksamhet, i vilket aktieägaren deltagit aktivt eller pas­ sivt och inte reserverar sig mot. Aktieägares beslut på bolagsstämma, att fortsätta verksamheten är ofta i själva verket inget beslut, utan det är snarare underlåtenheten att fatta ett beslut om likvidation, eller instruera styrelsen om att lämna in en ansökan härom, som bildar utgångspunkten för aktieägaransvaret. Aktieägarens ansvar kan emellertid utlösas av andra beslut, som innebär att verksamheten skall fortsätta och det förut­ sätts inte att beslutet uttryckligen anger att bolaget skall fortsätta verk­ samheten. För att betalningsansvaret skall utlösas, krävs således inte att bolagsstämmobeslutet uttryckligen anger att bolaget skall fortsätta verksamheten; det är tillräckligt att beslutet i praktiken innebär eller för­ utsätter att verksamheten fortsätter (jfr prop. 2000/01:150 s. 101). Frå­ gan är om moderbolaget eller annan dominerande fysisk aktieägare genom direktkontroll kan anses ha fattat ett sådant beslut (se Lindskog s. 240, som anser att så kan vara fallet). Om en aktieägare säljer alla sina aktier efter den andra kontrollstämman, på vilket beslut icke fattats om likvidation, uppkommer frågan om han därmed lösgör sig från ansvaret för uppkommande förpliktelser efter försäljningstidpunkten. Så tordes. 384

64.561s. 384

65.IX. Tvångslikvidation på grund av aktiebolags kapitalbrist inte vara fallet. Ansvaret kvarstår och är oberoende av aktieinnehavet efter denna bolagsstämma; avgörande är att aktieägandet föreligger vid bolagsstämman och att aktieägaren därvid handlat i strid med ansvars­ bestämmelserna.s. 385

66.Frågan är således om ansvar förutsätter en formenligt avhållen bolagsstämma. I begreppet ”beslut” synes ligga ett krav på att en formenlig bolagsstämma skall ha hållits eller i vart fall att aktieägarna (i ett en- eller fåmansbolag, får det antas) är helt överens om åtgärden (se härom avsnitt VIII). Beslut utanför en sådan bolagsstämma synes icke vara möjligt, om inte styrelsens i moderbolaget beslut att instruera dot­ terbolaget också skall ses som ett sådant beslut. Vidare förutsätts att aktieägaren faktiskt varit närvarande på bolagsstämman; eljest kan knappast påstås, att aktieägaren ”deltagit” i beslutet. Möjligen bör inte formalismen kring en bolagsstämma drivas alltför långt i aktiebolag med en eller få delägare. Ansvarigt subjekt synes kunna vara såväl en fysisk som en juridisk person. I det senare fallet får aktieägaren antas vara företrädd på bolagsstämman och givits instruktioner om hur fullmaktshavaren skall rösta i likvidationsfrågan. Vad som skall gälla om aktieägarens ansvar, om fullmaktshavaren icke följer instruktionen och gör sig skyldig till ett befogenhetsöverskridande, är oklart. Handlar den fullmäktige i strid med behörigheten enligt fullmakten, kan emellertid aktieägaren knappast göras ansvarig.s. 385

67.Till skillnad från styrelsen och bolagets företrädare i övrigt saknar aktieägaren möjlighet att exculpera sig. A andra sidan fordras inte mycket för att befria sig från ansvar, nämligen frånvaro eller reserva­ tion. Ansvaret omfattar de förpliktelser som uppkommer efter utgången av den tvåveckorsfrist som ges styrelsen och andra att ansöka om likvi­ dation enligt ABL 13:16,2 st. Ansvaret upphör helt när något av de krav som uppställs i ABL 13:19 uppfyllts.s. 385