1.En ideell förening är alltid bunden av stadgan och dennas formu-s. 69
2.lering är därför av stor betydelse för om borgen för visst ändamåls. 69
3.kan tecknas av föreningen. Frågan hur bestämmelser i en fören-s. 69
4.ingsstadga skall förstås har bedömts i NJA 1987 s. 394. I fallet vars. 69
5.fråga om en fackförening, Svenska elektrikerförbundet, vilkens. 69
6.beslutat att det för medlemmarna skulle tecknas en kollektiv, obli-s. 69
7.gatorisk hemförsäkring. För försäkringen tog föreningen ut ens. 69
8.ökad medlemsavgift. Några av förbundets medlemmar menades. 69
9.att tecknande av försäkring för förbundet medlemmar inte var ens. 69
10.uppgift för fackföreningen och klandrade därför beslutet. Den is. 69
11.detta sammanhang mest intressanta frågan var om fackförening-s. 69
12.ens beslut om obligatorisk hemförsäkring var förenlig med förbundets stadgar. Förbundet hade i sina stadgar bland annat en bestämmelse enligt vilken förbundet var en sammanslutning av arbetstagare inom den elektriska installationsverksamheten med uppgift att »tillvarata medlemmarnas intressen på arbetsmarknaden och inom näringslivet samt att därvid och i övrigt medverka till en samhällsutveckling på grundval av demokratisk socialism». Både TR och HovR ansåg att beslutet stred mot förbundets stadgar och ogiltigförklarade beslutet att teckna försäkring för medlemmarna. HD bedömde dock frågan på annat sätt. Enligt majoritetens mening kunde förbundets stadgar anses innefatta även en rätt att teckna försäkringen: Stämmobeslut i ekonomiska föreningar kan normalt sett inte med framgång angripas om inte beslutet uppenbart strider mot föreningsstadgans ändamål. HD:s majoritet fann att det visserligen var tveksamt huruvida beslutet att teckna hemförsäkringen var förenligt med stadgan, men då fackföreningar i många avseenden liknar ekonomiska föreningar ansåg majoriteten att beslutet måste uppenbart strida mot föreningsstadgan för att det skulle kunna underkännas av allmän domstol.s. 69
13.JustR Nyström var skiljaktig i själva saken och menade att beslutet borde ogiltigförklaras. I särmeningen betonas att den enskilde medlemmen i ett fackförbund inte bör underkastas kollektiva lösningar som saknar naturligt samband med den anslutnes intressen i egenskap av arbetstagare, särskilt som det i praktiken inte finns någon möjlighet att välja att inte vara ansluten till fackföreningen. JustR Nyström uttalade även i den aktuella frågan att det allmänna syftet för verksamheten inte kunde »ges en större räckvidd än att det berättigar förbundet att besluta om sådans. 70
14.användning av förbundets ekonomiska resurser som ligger klart is. 71
15.linje med den verksamhet som förbundet enligt sin i stadgarnas. 71
16.fastlagda uppgift skall bedriva». Då hemförsäkringen enligt dens. 71
17.skiljaktigas mening inte kunde anses ligga i linje med denna verk-s. 71
18.samhet, fick den anses stå i uppenbar strid med förbundets stad-s. 71
19.gar.s. 71
20.I NJA 1987 s. 394 var fråga om en fackförening och domskälens. 71
21.tyder på att utgången blivit en annan om det varit fråga om ens. 71
22.ideell förening som inte liknat en ekonomisk förening. Både majo-s. 71
23.riteten och den skiljaktiga förutsätter att beslutet endast kundes. 71
24.ogiltigförklaras om det uppenbart stred mot stadgan och skiljak-s. 71
25.tigheten ligger främst i olika uppfattningar om vilka fakta soms. 71
26.skall beaktas vid tolkningen av stadgan; medan majoriteten till-s. 71
27.mäter fackföreningens tidigare faktiska handlande utanför stad-s. 71
28.gan betydelse för tolkningen, anlägger den skiljaktiga ett mer for-s. 71
29.mellt synsätt.s. 71
30.Enligt min mening är en av de slutsatser som kan dras av NJAs. 71
31.1987 s. 394 att den ideella föreningens likhet med andra juridiskas. 71
32.personer är av betydelse för frågan om ett beslut står i strid meds. 71
33.stadgan. Om den ideella föreningen har tydliga drag av stiftelse,s. 71
34.ligger det nära till hands att göra en tolkning nära stadgans orda-s. 71
35.lydelse medan aktiebolagsrättsliga principer kan lämna bättre led-s. 71
36.ning om den ideella föreningen, bortsett från formen, bedrivers. 71
37.verksamhet som normalt bedrivs i aktiebolagsform. Helt centrals. 71
38.för frågan om en borgen kan ställas är dock, med undantag förs. 71
39.fackföreningar, alltid stadgans bestämmelser. En borgen ställd pås. 71
40.ett sådant sätt att den kan tänkas strida mot föreningens ändamål,s. 71
41.exempelvis att en sammanslutning som skall hjälpa och stödjas. 71
42.ungdomar går i borgen för uppförande av ett äldreboende, är ogil-s. 71
43.tig om inte föreningsstämman först beslutar att ändra stadgan sås. 71
44.att säkerheten ryms inom föreningsstadgan.s. 71
45.Den nu beskrivna inställningen kan verka väl formalistisk, mens. 71
46.det förefaller mig svårt att se att någon annan ordning vore mer lämplig. Den regel som uppställs i NJA 1987 s. 394 för tolkning av fackföreningars stadgar är inte särskilt praktisk, eftersom den innebär att en tredje man som vill rättshandla med en fackförening inte kan lita på stadgans ordalydelse. För att vara säker på att säkerheten kan göras gällande mot fackföreningen måste tredjemannen gå in i varje föreningsbeslut och utifrån dessa beslut värdera om avtalet kan tänkas falla inom föreningens ändamål. Eftersom ideella föreningar helt råder över sina stadgar, är det en enkel sak att ändra stadgan för att passa de åtgärder föreningens medlemmar vill vidta. Den i förstone till synes formalistiska regeln innebär i själva verket att hänsyn kan tas till de demokratiska värden som uppbär de flesta ideella föreningar.s. 71
47.Det bör påpekas att säkerheten kan ställas i strid med stadgan om föreningens samtliga medlemmar godkänner det. Denna princip bör dock inte tas till intäkt för att säkerheten kan ställas genom beslut med enkel majoritet. Det framstår som olämpligt att föreningen skulle tvingas att först tillfälligt göra en ändring för att kunna utfärda säkerheten för att kort tid därefter ändra tillbaka stadgan. Avvikelsen bör därför anses tillåten om stämman genom röstförfarandet hade kunnat ändra stadgan på ett sådant sätt att säkerheten kunnat rymmas inom dess ram.s. 72
48.Det nu sagda har i första hand tagit sikte på föreningens borgensåtagande för andra än de egna medlemmarna. Något allmänt krav att en ställd borgen inte får missgynna vissa medlemmar kan inte uppställas allmänt, även om likabehandling av medlemmarna ofta är en av grundvalarna för en ideell förening. Huruvida det föreligger hinder att ställa säkerhet för de egna medlemmarna måste avgöras med utgångspunkt i föreningsstadgans formulering.s. 72