Handelsbolag och kommanditbolag 2.Det formella kravet på registrering, vilket infördes genom SFS 1993:760, innebär att den uppfattning som tidigare framförts i doktrinen att det skulle finnas ett gränsdragnings- problem mellan samverkan med och utan rättspersonlighet inte längre är riktig, åtmins- tone inte vad gäller handelsbolag. Se motiven till regelns införande proposition 1992/ 93:137 s. 5–8. 3.NJA 1994 s. 231, HD:s domskäl, referatet s. 125. Jfr NJA 1989 s. 92 där det om ansvaret uttalas att detta inte i alla hänseenden kan jämställas med det ansvar som i andra situationer åvilar flera personer med avseende på en och samma förpliktelse. 4.Jfr Walin Borgen s. 151–152 angående frågan huruvida borgenären alltid har rätt att vända sig mot proprieborgensman utan att först försökt kräva gäldenären. 5.Lindskog HBL s. 553 fotnot 11. Jfr bestämmelsen i norska lov af 21 juni 1985 nr 83 om ansvarlige selskaper og kommandittselskaper (selskapsloven) § 2–4 st. 2 enligt vilken den som vill göra ett anspråk gällande först måste kräva bolaget. Om bolaget inte presterar inom 14 dagar räknat från framställandet av kravet kan bolagsmännen krävas. Bolagsmän- nen kan dock krävas direkt om det är uppenbart att bolaget saknar tillgångar eller om bolaget inte går att finna.
Hänvisas från p. 9 (s. 27), p. 24 (s. 60), p. 12 (s. 79), p. 14 (s. 95)
1.Det kan finnas praktiska skäl som talar för att kretsen som kan företräda bolaget vidgas. I 8 kap. 31 § ABL regleras möjligheten att utse en särskild firmatecknare. Enligt bestämmelsens första stycke får styrelsen bemyndiga en styrelseledamot, den verkställande direktören eller någon annan att företräda bolaget och teckna dess firma. Rätten att utse särskild firmatecknare kan vara inskränkt genom föreskrift i bolagsordningen. Bestämmelserna i 8kap. 27–28 §§ om verkställande direktörs obehörighet eller jävs. 26
2.skall enligt 31 § andra stycket äga tillämpning för särskild firma-s. 27
3.tecknare om inte denne är styrelseledamot eller verkställandes. 27
4.direktör i bolaget. Enligt 8 kap. 31 § 3 st. ABL kan styrelsen närs. 27
5.som helst återkalla bemyndigandet att företräda bolaget.s. 27
6.I samband med harmoniseringen av ABL till publicitetsdirek-s. 27
7.tivet 68/151/EEG diskuterades möjligheten att införa sammas. 27
8.regler för särskild firmatecknare som för styrelse och verkstäl-s. 27
9.lande direktör. Tanken avvisades emellertid med hänvisning tills. 27
10.att likheterna mellan särskild firmatecknare och fullmäktig ärs. 27
11.större. Reglerna om särskild firmatecknares behörighet och befo-s. 27
12.genhet följer därmed fortsatt det tidigare allmänna mönstret förs. 27
13.rätten för ställföreträdare att binda en juridisk person.s. 27
14.Som påpekats i litteraturen är regleringen av särskild firma-s. 27
15.tecknare olycklig. Särskild firmatecknares behörighet är gene-s. 27
16.rellt vidare än verkställande direktörens rätt och detta kan leda tills. 27
17.problem om ställföreträdaren också är verkställande direktör förs. 27
18.bolaget. I sådana situationer ställer reglerna i 8 kap. 35 § ABLs. 27
19.stora krav på motparten att säkert kunna avgöra om den verkstäl-s. 27
20.lande direktören handlar i egenskap av verkställande direktörs. 27
21.eller som särskild firmatecknare. Praktiskt mildras dock effekternas. 27
22.av stadgandet eftersom bevisbördan för ond tro både i 8 kap. 35§s. 27
23.1 st. andra meningen och 2 st. första meningen ABL lagts på bola-s. 27
24.get.s. 27
25.I de fall då den särskilda firmatecknaren inte samtidigt är verk-s. 27
26.ställande direktör eller styrelseledamot är frågeställningen mers. 27
27.rätlinjig. Den särskilda firmatecknaren är normalt behörig att före-s. 27
28.träda bolaget på samma sätt som styrelsen, men utan de begräns-s. 27
29.ningar som uppställs i 8 kap. 35 § 2 st. andra meningen ABL.s. 27
30.Särskild firmatecknare är inte att betrakta som bolagsorgan, vilket innebär att den särskilda firmatecknaren måste ha ett uppdrag från ett bolagsorgan för att få rättshandla på aktiebolagets vägnar. Den formella behörigheten kan alltså i det konkreta fallet vara helt tom, så att den särskilda firmatecknaren saknar befogenhet att vidta handlingar för bolaget. En särskild firmatecknare som fått i uppdrag av styrelsen att se till att bolaget binds vid ett borgenslöfte med beloppsbegränsning överträder alltså styrelsens instruktioner om borgen i stället ingås utan begränsning. Likaså är tecknande av borgen helt utan uppdrag från styrelse eller verkställande direktör att betrakta som befogenhetsöverskridande.s. 27
31.Enligt uttryckligt stadgande i 8 kap. 31 § 4 st. ABL kan den särskilda firmatecknarens rätt att företräda bolaget inskränkas i bolagsordningen. Sådan inskränkning kan göras gällande mot tredje man, men det bör anmärkas att bevisbördan för att motparten inte var i god tro enligt 8 kap. 35 § 2 st. första meningen ABL ligger på bolaget. Motparten kan dock inte anses vara i god tro om sådana uppgifter som influtit i aktiebolagsregistret. I likhet med förhållandena i den allmänna fullmaktsläran leder överskridande av befogenheten till fullständig ogiltighet mot ondtroende motpart.s. 28