Not 616 ibid., s. 139.
Hänvisas från p. 83 (s. 378)
1.Europadomstolen ansåg i de två skattetilläggsdomarna mot Sverige att oskyldighetspresumtionen inte hade kränkts bland annat med hänvisning till reglerna om eftergift. Likväl har domarna haft stor genomslagkraft, eftersom prejudikatinstanserna i flera fall numera talar i termer av förutsättningar att påföra skattetillägg och inte som eftergift, som ju är en prövning som sker när skuldfrågan redan är fastställd.s. 374
2.Europadomstolens konstaterande att skattetilläggen utgör en straffrättslig påföljd har öppnat en Pandoras ask för staten och har aktualiserat en mängd olika frågor i samband med huruvida administrativa sanktioner är förenliga med straffrättsliga påföljder. För närvarande krävs till exempel inte något uppsåt för att skattetillägg skall kunna påföras. Påförandet sker utan en föregående konventionsenlig prövning, trots att det är fråga om en straffrättslig påföljd. Det innebär dels att det föreligger en skuldpresumtion vad gäller åtminstone det subjektiva straffbarhetsrekvisitet, dels att ett straff utmäts utan föregående rättegång. Oskyldighetspresumtionen har i dessa fall således delvis åsidosatts.s. 374
3.Regeringens reaktion på kritiken har inskränkt sig till att den föreslagit en utvidgning av möjligheterna till jämkning eller eftergift av skattetillägget, när det föreligger omständigheter som på ett eller annat sätt får påförandet av skattetillägg att framstå som oskäligt.Förslaget innebär att den skattskyldige helt eller delvis skall befrias från särskild avgift om felaktigheten eller underlåtenheten framstår som ursäktlig eller om det annars skulle vara oskäligt att ta ut avgiften med fullt belopp. Visserligen innebär regeringens förslag att innehållet i de nu gällande befrielsegrunderna förändras i förtydligande syfte och kompletteras med ett par nya befrielsegrunder för att åstadkomma en mer rättvis och generös tillämpning av bestämmelserna samt en ökad förutsebarhet.s. 374
4.Särskilt om skattetilläggens förenlighet med oskyldighetsp... 3 7 5s. 5
5.Emellertid konstaterade Lagrådeti sitt yttrande över förslaget att dets. 5
6.i betänkandet angående den rättsliga presumtionen för att skattetilläggs. 5
7.skall utgå vid vissa oriktiga uppgifter, föreslogs att skattetillägg skulles. 5
8.utgå endast när det skattskyldige handlat med uppsåt eller oaktsamhet.s. 5
9.Regeringen valde dock att bibehålla huvudregeln att skattetillägg, oavsetts. 5
10.subjektivt rekvisit, skall utgå vid oriktig uppgift som kan leda till för lågs. 5
11.skatt.s. 5
12.Lagrådet ansåg att det av Europadomstolens avgöranden i målen mots. 5
13.Sverigeframgår att en sådan reglering kan vara förenlig meds. 5
14.konventionen förutsatt att det i varje enskilt fall sker en nyanserad ochs. 5
15.inte alltför restriktiv prövning av om skattetillägg bör påföras eller inte.s. 5
16.Lagrådet ansåg att de föreslagna bestämmelserna innefattar ett krav på atts. 5
17.skattemyndigheter och förvaltningsdomstolar skall göra en sådan individ-s. 5
18.uell prövning och de får därmed anses förenliga med konventionen.s. 5
19.Frågan är om inte kravet i praktiken innebär ett krav på sedvanligs. 5
20.domstolsprövning med beaktande av även subjektiva rekvisit. Det vores. 5
21.därför rimligt att kräva domstolsprövning vid påförande av skattetillägg.s. 5
22.En prövning som den föreslagna och som syftar till att uppfylla kraven pås. 5
23.en rättvis rättegång men som ändå inte är en rättegång saknar dens. 5
24.legitimitet som skulle tillkomma en domstolsprövning.s. 5
25.Regeringen har likafullt velat undvika införandet av subjektivas. 5
26.rekvisit av straffrättslig karaktär för påförandet av skattetillägg.s. 5
27.Regeringen ansåg bland annat att tillämpningssvårigheter för skatte-s. 5
28.myndigheterna talade mot att införa rekvisiten uppsåt och oaktsamhets. 5
29.som förutsättning för skattetillägg.s. 5
30.Det var enligt regeringen olämpligt att lägga prövningen av des. 5
31.subjektiva rekvisiten på skattemyndigheterna då dessa frågor inte sällans. 5
32.är juridiskt komplicerade och då skattemyndigheten i de flesta fall har ens. 5
33.begränsad utredning till hands när den skall göra sin första bedömning avs. 5
34.frågan om skattetillägg skall tas ut eller inte. Det medför att skatte-s. 5
35.myndigheten inte har möjlighet att göra en ingående prövning av förut-s. 5
36.sättningarna.s. 5
37.Införandet av subjektiva rekvisit skulle enligt regeringen medföra atts. 5
38.risken för felaktiga beslut kom att öka, vilket i sin tur sannolikt skulles. 5
39.leda till ett ökat antal överklaganden. Eftersom felaktigheter av det slag 376 Särskilt om skattetilläggens förenlighet med oskyldighetsp ... som kan leda till skattetillägg dessutom förekommer i ett mycket stort antal ärenden var det enligt regeringen en förutsättning för förutsebarhet, likformighet och rättvisa vid uttag av skattetillägg att tillägget tas ut efter relativt enkla och schabloniserade regler.s. 5
40.I sammanhanget aktualiseras också frågan om skattetilläggets förenlighet med dubbelbestraffningsförbudet i artikel 4 i tilläggsprotokoll 7 i Europakonventionen.Regeringen har visserligen föreslagit att skattetillägg inte skall påföras, helt eller delvis, om det är oskäligt, särskilt om felaktigheten eller underlåtenheten även medfört att den skattskyldige fällts till ansvar för brott enligt skattebrottslagen. Befrielse föreslås också kunna ske om den skattskyldige har fällts till ansvar för brott enligt skattebrottslagen, för till exempel lämnande av en oriktig uppgift, som också leder till skattetillägg. Detta för att undvika att den skattskyldige drabbas av för hårda sanktioner då samma handling även har prövats i ett brottmål.s. 376
41.Att de föreslagna eftergiftsgrunderna skulle innebära att den rättsliga skuldpresumtionen kom att överensstämma med Europakonventionens krav enligt Europadomstolens sätt att se saken är visserligen inte omöjligt med hänsyn till domstolens tidigare praxis, det oaktat är ett system som helt undviker skuldpresumtioner att föredra ur rättsäkerhetssynpunkt. Det saknas dessutom fortfarande ett förbud mot dubbelbestraffning. Det är mycket tveksamt om dubbelbestraffning över huvud taget kan accepteras med hänsyn till Europakonventionen, vare sig den upplevs som skälig eller inte.s. 376
42.Frågan om en skattskyldig som påförts skattetillägg därefter kan ådömas påföljd för skattebedrägeri behandlades av Högsta domstolen redan innan Europadomstolen meddelat domarna mot Sverige angående skattetillägg. Högsta domstolen konstaterade att det är en grundläggande princip i straffprocessrätten att en person inte får lagföras eller straffas för samma gärning mer än en gång. Högsta domstolen konstaterade emellertid också att det inte fanns något hinder mot att samma gärning som prövats i ett brottmål läggs till grund för en talan om en annan rättsföljd. Eftersom skattetillägg enligt intern svensk lagstiftning inte är att anse som en straffrättslig påföljd utgjorde ett beslut om skattetilläggs. 376
43.Särskilt om skattetilläggens förenlighet med oskyldighetsp... 377s. 377
44.inte något hinder mot ett senare åtal för skattebrott, även om åtalet skulles. 377
45.anses avse samma gärning som föranlett beslutet om skattetillägg.s. 377
46.Högsta domstolen ansåg att Europakonventionen formellt intes. 377
47.utgjorde något hinder mot parallella förfaranden trots att starka skäls. 377
48.ansågs tala för att artikel 6 är tillämplig även på det svenska skatte-s. 377
49.tilläggsförfarandet. Högsta domstolen ansåg dock inte att det följde avs. 377
50.Europakonventionen att ett beslut om skattetillägg har rättskraft is. 377
51.förhållande till ett senare brottmålsförfarande. Rättskraften enligt Högstas. 377
52.domstolens tolkning av konventionen avser således brott och intes. 377
53.gärning. Detta innebär att det inte fanns några hinder mot ett nytt åtal förs. 377
54.samma gärning om det nya åtalet avsåg ett annat brott än det som prövatss. 377
55.i det tidigare förfarandet. Eftersom påförande av skattetillägg varkens. 377
56.förutsätter uppsåt eller oaktsamhet och det för att kunna dömas förs. 377
57.skattebedrägeri krävs uppsåt utgjorde konventionen inte något hinder mots. 377
58.att döma till påföljd för skattebedrägeri sedan skattetillägg påförts.s. 377
59.Högsta domstolens resonemang bekräftades sedermera även avs. 377
60.Regeringsrätten som inte heller ansåg det stå i strid med förbudet mots. 377
61.dubbelbestraffning i Europakonventionen att låta skattetillägget bestå dås. 377
62.det i konventionens mening inte varit fråga om samma brott.s. 377
63.Regeringsrätten kom till detta slut trots att den konstaterat att dens. 377
64.inbördes ordningen mellan två rättsliga förfaranden saknar betydelse förs. 377
65.tillämpningen av förbudet mot dubbelbestraffning och att det avgörandes. 377
66.för den enskildes trygghet är att han, sedan han lagförts och dömts eller,s. 377
67.minst lika viktigt, frikänts för ett brott, inte skall behöva riskera att åters. 377
68.lagföras för samma brott.s. 377
69.Regeringsrätten konstaterade också att de faktiska omständigheter is. 377
70.fallet som föranlett att både skattetillägg påförts och påföljd ådömts förs. 377
71.skattebedrägeri var desamma, nämligen att den skattskyldige underlåtits. 377
72.att ta upp vissa inkomster i sin självdeklaration. Regeringsrättens. 377
73.konstaterade dock att skattetillägg påförs utan hänsyn till uppsåt ellers. 377
74.oaktsamhet. För att någon skall kunna dömas för skattebedrägeri fordras,s. 377
75.vid en jämförelse med grunderna för påförande av skattetillägg, att etts. 377
76.ytterligare väsentligt rekvisit är uppfyllt, nämligen uppsåt. Det var alltsås. 377
77.enligt Regeringsrättens sätt att se saken fråga om olika brott. Mots. 377
78.bakgrund av det anförda fann Regeringsrätten att det faktum att dens. 377
79.skattskyldige genom lagakraftvunnen dom dömts till ansvar förs. 377
80.skattebedrägeri inte var ett hinder mot att låta det påförda skattetilläggets. 377
81.bestå.s. 377
82.forts. 378 Särskilt om skattetilläggens förenlighet med oskyldighetsp ...s. 377
83.Regeringen ansåg i sammanhanget att införandet av subjektiva rekvisit som förutsättning för att ta ut skattetillägg skulle öka risken för konflikt med dubbelbestraffningsförbudet i Europakonventionen. Rekvisiten för skattetillägg och skattebrott skulle närma sig varandra ytterligare och därmed öka risken för att det skulle betraktas som om den skattskyldige blir straffad två gånger för samma brott. Regeringen ansåg det därför inte lämpligt att införa subjektiva rekvisit som en fömtsättning för att ta ut skattetillägg.Den anförde att de subjektiva förhållandena alltjämt bör ha formen av befrielsegrunder. De bör således inte betecknas som omständigheter som kan befria från skattetillägg. En förutsättning för att skattetillägg skall påföras är att sådana ursäktliga förhållanden inte föreligger.s. 378
84.Regeringens argumentation kan kritiseras såsom överdrivet formalistisk. Det som beaktats är regeringens intresse av skatteindrivning, det som bortsetts från är enskildas behov av rättstrygghet. Ett argument om att införandet av subjektiva rekvisit skulle innebära att förfarandet skulle komma att närma sig ett vanligt straffrättsligt och därmed kunna innebära en överträdelse av förbudet mot dubbelbestraffning är dessutom minst sagt märkligt. Huvudfrågan i sammanhanget är att den skattskyldige drabbas av en dubbelbestraffning, och det oavsett rekvisiten för straffen.s. 378
85.Regeringens argumentation är dessutom svår att förstå även i övrigt. Skulle skäl som förutsebarhet, likformighet och rättvisa göra att en individuell prövning blev orättvis och är verkligen antalet förutsedda överklaganden ett argument en skuldpresumtion? Det verkar som om regeringen ansträngt sig för att hitta argument som rättfärdigar det nuvarande systemet och i huvudsak bortsett från det faktum att en skuldpresumtion tillämpas i skattetilläggsärenden.s. 378
86.avgörandena från Högsta domstolen och Regeringsrätten och de Europadomstolsavgöranden på vilka de stött sig kan kritiseras. Samtliga domstolar verkar ha tillmätt det faktum att dubbelbestraffningsförbudet är en grundläggande rättstatlig princip mycket liten betydelse och istället valt att tolka Europakonventionen enligt dess ordalydelse och inte enligt dess syfte. Ett rättfärdigande av påförandet av skattetillägg och ett straff för samma gärning, oavsett rekvisiten för utdömandet, ter sig märkligt då även skattetillägget skall betraktas som ett straff. Principen om ne bis in idem är avsedd att säkerställa att dylika slut undviks. Eftersom principen är en grundläggande rättsäkerhetsprincip hade det därför varit önskvärt atts. 378
87.Särskilt om skattetilläggens förenlighet med oskyldighetsp... 379s. 379
88.domstolarna mera sett till följderna för den skattskyldiges rättsäkerhet äns. 379
89.till staternas intressen av att uppbära skatt.s. 379
90.Även nuvarande praxis med ett omedelbart verkställande avs. 379
91.skattetillägg, utan inväntande av en domstolsprövning, kan ifrågasättass. 379
92.mot bakgrund av oskyldighetspresumtionen. Regeringen har docks. 379
93.föreslagit utökade möjligheter till anstånd. Förslaget innebär dock intes. 379
94.någon ändring i sak då regeringen anser att principen om omedelbars. 379
95.verkställighet av beslut om skattetillägg bör behållas.628 Om dens. 379
96.skattskyldige när han begär omprövning av skattemyndighetenss. 379
97.taxerings-, beskattnings-eller skattetilläggsbeslut även begär anstånds. 379
98.med att betala skattetillägget skall den skattskyldige dock få anstånd meds. 379
99.att betala det till dess att skattemyndigheten omprövat sitt beslut. Pås. 379
100.samma sätt skall den skattskyldige vid begäran om anstånd med att betalas. 379
101.skattetillägg i samband med överklagande till länsrätt av skattemyndig-s. 379
102.hetens beslut om taxering, beskattning eller skattetillägg medges anstånds. 379
103.med att betala skattetillägget till dess att länsrätten prövat överklagandet.s. 379
104.Den skattskyldige skall inte i något fall behöva ställa säkerhet för att fås. 379
105.anstånd med att betala skattetilläggsbeloppet.s. 379
106.Det kan sammanfattningsvis konstateras att det överhuvudtaget ärs. 379
107.tveksamt om ett i stora delar schabloniserat system kan tillgodoses. 379
108.Europakonventionens krav. Med nuvarande reglering och tillämpning hars. 379
109.systemet inslag av godtycke och orättvisa, samtidigt som resultatet ärs. 379
110.svårt att förutse för den enskilde. I åtskilliga fall bestraffas fysiska ochs. 379
111.juridiska personer som handlat i god tro och som inte med något rimligts. 379
112.synsätt har gjort sig förtjänta av en bestraffande ekonomisk sanktion.s. 379
113.Även i de. fall då en sådan sanktion är befogad är den i praktiken intes. 379
114.sällan långt mera ingripande än vad som framstår som påkallat meds. 379
115.hänsyn till försummelsens straffvärde.629 Skattetilläggssystemet har i etts. 379
116.längre perspektiv successivt kommit att få en alltmer frekvent tillämpnings. 379
117.och utvecklingen har lett till en ordning som kan kritiseras på en mängds. 379
118.olika punkter. När det till exempel gäller skönsbeskattning i avsaknad avs. 379
119.deklaration påförs skattetillägg på ett schablonmässigt sätt inom allas. 379
120.beskattningsområden. Det är svårt att hinna med den stora mängdens. 379
121.skattetillägg och samtidigt tillgodose rättssäkerhetskraven i hanter-s. 379
122.ingen.630s. 379
123.För att kunna komma till rätta med de problem som uppstår i sambands. 379
124.med påförandet av skattetillägg vore en ordning att föredra som innebärs. 379
125.att skattetilläggssystemet följer de principer som enligt Europa-s. 379
126.konventionen gäller för straff. Det är ingen tvekan om att en del av de 380 Särskilt om skattetilläggens förenlighet med oskyldighetsp ... svårigheter, inte minst i förhållande till Europakonventionen, som nuvarande system för med sig skulle kunna elimineras om skattetilläggen avskaffades och sanktionerna i stället anförtroddes åt allmän domstol, åklagare och polis, i synnerhet som skattebrott redan nu är straffbelagda.631 För att det skall bli möjligt att genomföra i praktiken måste emellertid antalet skattetillägg reduceras drastiskt för att domstolarna skall kunna ha en reell möjlighet att hantera dem.s. 379
127.Det krävs således genomgripande förändringar i skattesystemet som minskar behovet av att påföra skattetillägg. Det fordras exempelvis ett internationellt samarbete och ett skattesystem som är begripligt, förutsägbart och baserat på fömuft.632 En sådan förenkling av skattesystemet behöver heller inte innebära att statens inkomster minskar, tvärtom bör den medföra att de ökar eftersom kontrollmöjligheterna blir större i och med att möjligheterna att undandra sig skatt minskas genom ett förenklat system·.s. 380